1. Behov och Resurser - Begrepp

Alla Inga Spara

• Resurser Ändliga resurser: Resurser som tar slut. Förnyelsebara resurser: Resurser som återskapas
• Levnadsstandrad Nivån på en befolknings ekonomi och levnadsförhållanden. Mäts i BNP
• Kretslopp Cirkulerande rörelse runt runt, t ex vattnets kretslopp.
• Återvinning Att återanvända t ex returglas istället för att procucera nytt glas.
• Erosion Nednötning och transport av t ex berg eller jord med hjälp av t ex vind, vatten och glaciärer.
• Avverkning Att hugga ner skog i form av tex gallring eller föryngringsavverkning.
• Försaltning Kraftigt ökad salthalt i mark eller vatten i oftast torra områden med lite nederbörd och hög avdunstning.
• Självhushållning Att själv producera det du behöver i form av tex mat, kläder, boende.
• Globalisering Integration av världens ekonomier. Förflyttning av handlsvaror, tjänster, teknik över kontinenterna.
• Ogräs Växter som växer brer ut sig på bekostnad av det vi odlar.
• Gröna revolutionen Ökad avkastning inom jordbruket för ökad livsmedelsproduktion. Tex genom konstbevattning, växtförädling, konstgödning och kemiska bekämpningsmedel.
• Växtförädling Förändring av växt efter människans behov. T ex förädla fram en växt som är resistent mot vissa sjukdomar, eller att den växer mycket snabbare.
• Monokultur Odling av ett enda växtslag.
• Avkastning Vinst eller förlust av en invetsering.
• Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.
• Ekologiskt fotavtryck Begrepp för att ge en uppfattning om hur jordens resurser fördelas.
• Bärkraft Hur mycket resurser som kan användas innan miljön påverkas negativt.
• Naturvetenskap Kunskaper om naturen och hur vi kan använda naturens resurser. Ex astronomi, biologi, fysik, geovetenskap och kemi.
• Hypotes Ett antagande som förklarar ett fenomen.
• Pseudovetenskap "Lära" som uppfattas som vetenskaplig men som ej är det. pseudo = falsk.
• Big Bang Starten av universum för ca 13,7 miljarder år sedan.
• Fusion Sammanslagning. Omvandling av ett grundämne till ett annat genom sammanslagning av atomkärnor.
• Supernova Stjärna som kollapsar av sin egen gravitation.
• Atmosfär Ett tunt lager av gaser som ger oss syre för vår andning och skydd mot solens ultravioletta strålar.
• Hydrosfär Här finns allt vatten på jordytan, i marken och i atnosfären.
• Litosfärplatta Del av litosfären. Plattorna som är del av kontinenten flyter runt på den mjuka delen av manteln. Vid kollision med annan kontinentalplatta kan vulkaner uppstå.
• Biosfär Del av atmosfären. Här förekommer allt liv.
• Troposfär Det skikt i atmosfären som ligger närmast jordytan. Här sker "vädret", nederbörd, åska vindar och moln.
• Avdunsta Uppvärmt vatten som stiger, tex från hav, mark eller sjöar.
• Kondensera Varmluft som kyls ner och fäller ut vattendroppar. På detta sätt bildas moln.
• Ytvatten Vattnet som når jordytan (tex nederbörd) och bildar vattenytor ovan mark.
• Markvatten Rörligt vatten via nederförd ovan grundvattennivån.
• Grundvatten Markvatten som filtrerats genom lager av jord och som till slut bildar ett vattenmagasin nere i marken, oftast är väldigt rent och lämpligt som dricksvatten.
• Jordskorpa Stelnad magma. Del av litosfären tillsammans med manteln.
• Magma Smälta bergarter, gaser och kristaller.
• Mantel Del av litosfären tillsammans med jordskorpan. Manteln finns innanför jordskorpan och består av trögflytande material.
• Tsunami Jordskalv under havet kan orska en tsunami dvs en flodväg.
• Jordskalv Jordbävning. Sker i gränsen mellan litosfärplattorna på grund av friktion.
• Sediment Jordart, sorterade kornstorlekar till skillnad från morän som inneh¨ller samtliga kornstolekar.
• Tempererat klimat Kännetecknas av att här finns fyra årstider med kalla vintrar och varma somrar.
• Mineral Kemiska föreningar med unika egenskaper i hårhet och färg. Förekommer i bergarter. Ex på mineral är kvarts, fältspat och glimmer.
• Bergart En del av bergrunden. Förekommer i 3 olika typer och byggs upp av olika mineraler.
• Malm En mineralförekomst lämplig att bryta för metallframställning.
• Magmatisk bergart Bergart som bildats när magma stelnar. Ex Granit och diabas.
• Sedimentär bergart Bergart uppbyggd av vittringsprodukter från äldre bergarter samt rester från växter och djur. Tex Kalksten, lerskiffer och sandsten.
• Metamorf bergart Bergart bildat under högt tryckoch hög temperatur långt under jordytan. Ex litosfärplatta som trycks ner under en annan litosfärplatta. Förvandling. T ex Gnejs
• Jordart Avlagringar från inlandsisen. Kan vara organiska eller oorganiska.
• Lera Finkorning jord som lämpar sig för odling. God vattenhållande förmåga, torkar ej ut så lätt.
• Morän Jordart, innehåller en blandning av alla kornstorlekar.
• Torv Jordart, organisk. Ej fullt nedbryten organiskt material.

Alla Inga Spara