2. Ekosystem - Begrepp

Alla Inga Spara

• Population Samtliga individier av en art inom ett specifikt område.
• Växtsamhälle Samtliga växterarter som lever tillsammans i ett ekosystem.
• Symbios Två olika organismer lever tillsammans i ett förhållande där en eller båda drar nyutta av avarandra.
• Evolution Långsamt ständigt pågående förändring av växter och djur för en bättre anpassning
• Ämnesomsättning Process där näringsämnen omvandlas till energi.
• Klorofyll Grönt färgämne i växter som hjälper till att fånga in solenergi
• Fotosyntes Växternas förmåga att bilda kolhydrtaer (glukos) av solenergi.
• Cellandning Djurens sätt att ta till sig energi genom att äta växter (kolhydrater) som då utvinns genom cellanding, förbränning i cellerna.
• Producent Gröna växter, alger och blågröna bakterier. Driver fotosyntesen. Basen i näringskedjan och näringspyramiden.
• Konsument Växtätare, rovdjur och allätare. Beroende av växter och cellandring i kroppen för att få energi.
• Organiska ämnen Ämnen som innehåller kol
• Glukos Druvsocker (kolhydrat). Bildas genom fotosyntese.
• Näringsämne Grundämne och kemiska föreningar som en organism behöver för att leva.
• Begränsande faktor När tillväxten upphör pga av för lite solljus, vatten, koldioxid eller mineralämnen.
• Ekologisk nisch Faktorer som varje art är beroende av för attkunna leva.
• Primärkonsument Äter producenter.
• Näringskedja Visar näringens transport genom ekosystemet.
• Näringspyramid Visar hur mycket det finns av olika organismer i ett ekosystem.
• Biomassa Sammanlagda vikten av de levande organismer i en näringspyramid.
• Näringsväv En modell av sambanden mellan arter i ett ekosystem.
• Energiflöde Solens energi via växterna (fotosyntesen), vidare till producenterna som via cellandning förbänner, tar till sig energi. Frigörs genom värme.
• Fossilt kol Organiska ämnen som över lång tid omvandlats till kol, olja och gas.
• Aminosyror Byggstenar i proteiner som behövs för att exempelvis bygga muskler.
• Kvävefixering Förmågan hos en organsim att binda kvävgas.
• Denitrifikation Process i syrefattigamiljöer där kvävet i marken övergår till kvävgas.
• Köttätande växter Ex sileshår. Växter som lever på djur för att få till sig kväve i kvävefattiga miljöer.
• Fosfat Växterna tar upp fosfor genom fosfat. fosfat frigörs till marken när växter och djur dör.
• Biom Ett huvudekosystem som utmärks av en viss typ av vegetation och djurliv. Havet är det största biomet på jorden.
• Savann Biom. Vidsträckta gräsbevuxna områden med tropisk klimat och tydliga regnperioder.
• Taiga Biom. Barrskogsområde med långa, kalla vintrar och korta svala somrar. Nederbörden varierar inom området.
• Tundra Biom. Mycket kallt klimat med permanet frusna jordlager, permafrost. Kort växtsäsong och extremt låga temperaturer. Träd saknas helt.
• Kalfjäll Växtregion. Området ovanför trädgränsen i fjällregionen.
• Urskog Orörd skog som aldrig varit brukad.
• Plankton Kringdrivande organismer i vattnet.
• Kompensationsnivå Nivå i vattnet där fotosyntesen är lika stor som växternas cellandning.
• Stagnation Stillastående vatten. Ingen omblandning sker pga av t ex is på vintern.
• Språngskikt Gränsen mellan ytvattnet och djupvattnet i en sjö/hav.
• Övergödning Ökning av kväve och fosfor i sjöar och hav pga av mänsklig aktivitet. Leder till ökad näringshalt och obalans i ekosystemet.
• Våtmark Marker där vattnnet är ovan eller nära markytan.
• Kärr Sumpigt landområde som får vatten från närliggande fastmark. Växtligheten i kärret varierar efter näringsmämngden.
• Myrmark Våtmarker där ofullständig nedbrytning av växtmaterial leder till bildning av torv.
• Mosse Igenvuxna sjöar som först bildar kärr för att sedan växa på höjden geom bildning av torv.
• Kontinentalsockel Grunda områden som kontineterna. Vattendjup på ca 200 m.
• Fotosyntespigment T ex den gröna färgen i klorofyll som fångar upp soljus.
• Hårdbotten Ytor på havsbottnen som inte täcks av slam, lera eller sand. Finns mest på grunt vatten och utgörs av klippor, sten och snäckskal.
• Mjukbotten Mjukbottnar täcks av sediment, små partiklar sv sand eller lera. Större delen av världens havsbottnar är mjukbottnar.
• Algblommning En onormalt hög produktion av alger i ett hav som kan påverka ekosystemet negativt.
• Bräckt vatten Ett hav med en blandning av söt och saltvatten, t ex Östersjön.
• Rötslam Sediment som tar som hand i reningsverkets olika reningssteg. Näringsrikt och lämpligt som gödsel inom jordbruket.
• Kemisk rening Del i reningsverket där fosfor tars om hand.
• Biologisk rening Två steg i ett reningsverk med hjälp av bakterier som renar vattnet från kväveföreningar och organiskt material.
• Ängar Äldre marker med stor biologisk mångfald där man tog foder till djuren. Slogs med lie, vanligt med hamling av träden intill.
• Hagar Marker som betats av djur. Oftast rik på block vilket försvårar att göra den till åkermark.
• Ekosystemtjänst Tjänster som ekosystemet utför åt oss och som vi är beroende av, t ex fotosyntesen som leder till livsmedel och råvaror.
• Resiliens Ekosystemets förmåga att klara av förändringar.

Alla Inga Spara