9. Lärandevetenskap och konstruktivism

Alla Inga Spara

• Lärandevetenskap Tvärdisciplinär vetenskap pm lärande som baseras på forskning i psykologi, pedagogik, datorvetenskap, filosofi, sociologi, antropologi, neurovetenskap mm.
• Grundantaganden i lärandevetenskap Experter har djup begreppskunskap, lärande skapas hos eleven, skolor måste skapa effektiva miljöer för lärande, förkunskaper har en central betydelse och att utveckla djup begreppskunskap kräver reflektion.
• Konstruktivism Synsätt som betonar elevens aktiva roll i att skapa förståelse och tolka innebörden av information.
• Två centrala idéer från konstruktivistiska teorier Eleverna är aktiva i konstruktionen av sin egen kunskap och sociala interaktioner är viktiga i den process där kunskap konstrueras.
• Två typer av konstruktivism Psykologisk konstruktivism och socialkonstruktivism.
• Psykologisk/individuell/kognitiv konstruktivism Intresse för hur individer bygger upp sina kognitviva och emotionella system, studerar individuell kunskap och människors inre psykologiska liv.
• Första generationens konstruktivism Fokus på vetandes individuella och psykologiska ursprung, Piagets teori, central idé: individens meningsskapande
• Radikal konstruktivism Kunskap antas vara konstruerad av individen och kan varken betraktas som korrekt eller felaktig.
• Andra generationens konstruktivism Fokus på vetandes sociala och kulturella ursprung/kontext, Vygotskijs teori om socialkonstruktivism.
• Appropriering Att kunna internalisera kunskaper och färdigheter som utvecklats i interaktion med andra eller med hjälp av kulturella redskap.
• Proximala utvecklingszonen Plats där kultur och kognition skapar varandra.
• Konstruktionism Hur allmän kunskap i discipliner som naturkunskap, matematik, ekonomi eller historia konstrueras.
• Hur kunskap konstrueras Inre, yttre, inre och yttre styrning, samt situerat lärande.
• Yttre styrning Den yttre världens realiteter och sanningar styr konstruktionen av kunskap.
• Inre styrning Interna processer, ex den organisering, assimilation och ackodommation som beskrivs av Piaget, styr konstruktionen av kunskap.
• Inre och yttre styrning Konstruktionen av kunskap styrs både av externa och interna faktorer, ex Vygotskijs beskrivning av kognitiv utveckling.
• Teori, yttre styrning Informationsprocessande.
• Teori, inre styrning Piagets teori
• Teori, inre och yttre styrning Vygotskijs teori
• Praxisgemenskap En social situation eller kontext där vissa idéer anses vara användbara eller sanna.
• Situerat lärande En idé om att färdigheter och kunskaper är bundna till den situation i vilken de lärdes in och är svåra att tillämpa i nya sammanhang.
• Situerat lärande, enkulturation Att anamma de normer, beteenden, färdigheter, föreställningar, språk och attutyder som präglar en viss gemenskap.
• Fem förutsättningar för lärande, 1 Bädda in lärande i komplexa, realistiska och relevanta inlärningsmiljöer.
• Fem förutsättningar för lärande, 2 Se till att sociala förhandlingar och delat ansvar blir en del av lärandet.
• Fem förutsättningar för lärande, 3 Skapa förutsättningar för olika perspektiv. Använd flera sätt att representera stoffet.
• Fem förutsättningar för lärande, 4 Odla självmedvetande och förståelse för att kunskap är konstruerad.
• Fem förutsättningar för lärande, 5 Uppmuntra eleverna att vara aktiva i sitt eget lärande.
• Komplex inlärningsmiljö Inlärningssituation som liknar det verkliga livet, med dess ostrukturerade karaktär och komplexa system.
• Social förhandling Aspekt av inlärningsprocessen som grundar sig i samarbete med andra och respekt för olika perspektiv.
• Intersubjektiv attityd Ett engagemang för att bygga gemensam förståelse genom att utbyta uppfattningar och finna gemensamma ståndpunkter.
• Multipla innehållsrepresentationer Att förhålla sig till problem med hjälp av analogier, exempel och metaforer.
• Spiral curriculum Bruners undervisningsmodell, i vilken den grundläggande strukturen för alla ämnen introduceras under de första läsåren. Sedan återgår man till ämnesområdets under alltmer komplexa former.
• Kommunikativa stöttor Stöd för lärande och problemlösning. ex ledtrådar, påminnelser, uppmuntran, dela upp i steg, ge ex mm. Göra det möjligt för eleven att bli mer självständig i sitt lärande.
• Undersökande lärande Metod där läraren presenterar en svårtolkad situationen, eleverna löser problemet genom att samla in data och pröva sina slutsatser.
• Problembaserat lärande Metdoer som ger elever realistiska problem att lösa, vilka inte nödvändigtvis har rätta svar.
• Kognitivt lärlingskap En relation i vilken en mindre erfaren elev förvärvar kunskaper och färdigheter under ledning av en expert.
• Ömsesidig undervisning Metod baserad på modellering som syftar till att lära ut läsförståelsestrategier, utformad för att hjälpa elever förstå och tänka djupinriktat på vad de läser.
• Ömsesidigt frågande Eleverna arbetar i par eller grupper om tre och ställer/besvarar frågor om kursinnehållet.
• Pusselmetoden Inlärningsprocess där varje elev ingår i en grupp, varje medlem får i uppgift att lära sig en del av materialet som hela gruppen ska lära sig. De blir experter på sin del och undervisar sedan de andra medlemmarna.
• Strukturerad kontrovers Elever arbetar i par inom sina samarbetsgrupper om fyra i syfte att söka information om en viss kontrovers.
• Samarbete, begåvade/inlärningssvårigheter Begåvade elever eller elever med inlärningssvrigheter som samarbetar med klasskamrater kan vara en utmaning för både elever och lärare.
• Fostering communities of learnes (FCL) Ett system av sammanhängande aktiviteter som leder till en inlärningsmiljö präglad av aktiv självmedvetenhet och reflektion. I metoden används en inlärningscykel med stegen efterforskning, delning och genomförande.
• Fyra konstruktivistiska dilemman Begreppsrelaterat, pedagogiskt, kulturellt och politiskt.
• Hemresurser Den digitala klyftan.
• Medial litteracitet Förmågan att ta till sig, analysera, utvärdera och kommunicera meddelanden i många olika former.
• Digital litteracitet Medial litteracitet

Alla Inga Spara