anatomi, smärta

Övningen är skapad 2024-03-12 av AnkaMedSolhatt. Antal frågor: 63.




Välj frågor (63)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • 4 smärttyper nociceptiv, neuropatisk, psykogen, nociplastisk
  • typ av smärta, ävnadsskada eller vävnadsirritation • Uppstår genom retning av nociceptorer i hud, muskulatur, benhinnor, inre organ (visceral smärta) och andra vävnader • Generellt välavgränsad och lätt att beskriva, men visceral smärta mer diffus med inslag av refererad smärta • Ex. inflammation, fraktur nociceptiv
  • typ av smärta pga nervskada • Skada i perifer eller central nerv • Ex. ischiasnerven, diskbråck, bältros (herpes zoster), fantomsmärta neuropatisk
  • smärta som uppfattas i en kroppsdel som inte finns fantomsmärta
  • typ av smärta, Psykiska orsaker • Ex. djupa depressioner psykogen
  • Smärta trots avsaknad av uppenbar vävnadsskada (nociceptiv smärta) eller smärta orsakad av sjukdom eller skada på somatosensoriska nerver nociplastisk
  • 2 typer av smärta över olika tidsspann akut, långvarig
  • Företrädesvis nociceptiv, med eller utan inslag av inflammation • Orsakat av trauma, sjukdom (ex pankreatit), fysiologiska processer (ex partus) eller planlagd kirurgi • Avtar vanligen när skadan läkt eller när det medicinska tillståndet förbättrats • Lätt att fastställa orsak, men visceral smärta mer diffus • Svara generellt bra på farmakologisk behandling akut
  • Andra smärtmekanismer • Varaktighet på mer än en månad • Multifaktoriell • Terapeutisk utmaning långvarig
  • Smärttröskel för smärtkänning• Lägsta stimulansnivå där uppfattar ett stimulus som smärtsamt perceptionströskel
  • Smärttröskel för den smärta som kan tålas• Stimulansnivå som medför den högsta smärta som kan accepteraa toleranströskel
  • Bortfall av smärtkänsel analgesi
  • smärtstillande läkemedel Terminologi analgetika
  • 3 stimulin för nociceptorer mekaniska, kemiska, termiska
  • det som aktiverar smärtfibrer TRP-kanaler, nociceptorer
  • Kyla & värme, tryck & slag, trauma à vävnadsskada leder till frisättning av olika kemiska mediatorer såsom prostaglandiner, histamin, substans P, NGF
  • Aktiverar och/eller sensitiserar nociceptorer kemiska mediatorer
  • “Kroppens försvar mot skadevållande faktorer” i samband med vävnadsskada • Rodnad • Lokal värmeökning Ökat blodflöde till det inflammerade området • Svullnad Vätska från blodet till omgivande vävnader à lokalt ödem • Smärta Kemiska mediatorer • Nedsatt funktion? Inflammation inflammation
  • Vävnadsspecifik distribution • Deltar i många fysiologiska funktioner • Potentierar andra kemiska mediatorer à förstärker smärtimpulsens fortledning (PGE2 ) • Reglerar magsäckens skydd mot magsaften (PGE2 ) • Påverkar en termostatfunktion i hypotalamus à ökad kroppstemperatur • Vasodilaterande (PGE2, PGI2 ) i njuren om aktivitet av vasokonstriktor (ex. angiotensin II, noradrenalin) prostaglandiner
  • Trombocytaggregation tromboxaner
  • Bronkkontraherande • Inflammation leukotriener
  • olika typer av eicosanoider prostaglandiner, tromboxaner, leukotriener
  • prostaglandiner, tromboxaner och leukotriener utgör eikosanoider
  • alla eikosanoider har sitt ursprung ur arakidonsyra från fosfolipider
  • det enzym som bildar prostaglandiner och tromboxaner cox1
  • det enzym som bildar prostaglandiner cox2
  • Konstitutivt = alltid aktivt Förekommer i de flesta vävnader Bildar kontinuerligt prostaglandiner, ex slemhinneskyddande i magsäcken cox1
  • Inducerbart Bildas i inflammatoriska celler t.ex. i samband med vävnadsskada cox2
  • det som sker vid en vävnadsskada då kemiska mediatorer frisätts, och nociceptorer aktiveras direkt eller indirekt som en följd perifer sensitisering
  • där smärtsignaler leds in i ryggmärgen substantia gelatinosa
  • Förmedlar smärta, temperatur och delar av ytlig beröring tractus spinothalamicus
  • en typ av första ordningens smärtförande neuron, Tunna, lätt myeliniserade, snabba >5 m/s Ø Initial skarp, vällokaliserad smärta A-deltafibrer
  • Tunna, omyeliniserade, långsammast <2 m/s Ø Sekundär dov, mer diffus smärta C-fibrer
  • 3dje ordningens smärtneuron går från hypotalamus
  • andra ordningens smärtneuron går från truncus encephali, dorsalhorn
  • var går andra ordningens neuron spinothalamiska banorna
  • var sker bytet av kroppshalva i smärtfibrerna övergången första till andra ordningens neuron
  • typ av transmittorsubstans som överför signalen till andra ordningens neuron i ryggmärgens dorsalhorn glutamat
  • excitatorisk eller inhibitorisk synaps mellan första och andra ordningens neuron excitatorisk
  • banor som går mot hjärnan kallas uppåtgående
  • smärtsignalen leds till olika delar av hjärnan som gör olika saker, vilken del informerar om lokalisation och intensitet? hjärnbarken
  • smärtsignalen leds till olika delar av hjärnan som gör olika saker, vilken del gör detta: emotionell-affektiv komponent såsom ångest/rädsla/stress limbiska systemet
  • smärtsignalen leds till olika delar av hjärnan som gör olika saker, vilken del gör detta:kognitiv-evaluerande komponent (orsak, betydelse) prefrontala cortex
  • en smärtsignal måste nå ... för att smärtan ska upplevas främre hjärnbarken
  • smärthämmande banor går från truncus encephali
  • olika neurotransmittorer som avges från de smärthämmande banorna opioidpeptider, serotonin, noradrenalin
  • smärta som upplevs på en plats annan än skadan refererad smärta
  • teorin som beskriver det som sker vid massage/slickning, gnagning på smärtande kroppsdel/transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) genom att omkopplingen från första till andra ordningens neuron förhindras Gate control theory
  • gate control theory innefattar neuronen: A-betafibrer, gate cells(inhibitoriska interneuron)
  • endorfiner och enkefaliner i ...Aktiverar descenderande (nedåtgående) smärthämmande banor Hämmande effekt på signalöverföringen i ryggmärgens dorsalhorn PAG
  • i det endogena opioida systemet finns endorfiner, enkefaliner
  • 3 delar i hjärnan med smärthämmande effekt PAG, nucleus raphe magnus, locus ceruleus
  • locus ceruleus smärthämmar genom att frisättA noradrenalin
  • nucleus raphe magnus smärtlindrar genom serotonin
  • PAG smärthämmar genom betaendorfin, enkefaliner
  • ihållande nociceptiv stimulering kallas central sensitisering
  • förändring av smärtimpulsens fortledning i ryggmärgens dorsalhorn, t.ex. • frisättning av neuropeptider inklusive substans P • wind-up à aktivering av NK1-receptorer via substans P, NMDA- receptorer via glutamat à ökning av kväveoxid/kvävemonoxid à ökad retbarhet av andra ordningens neuron • uppreglering av vilande synapser à ökad smärtkänslighet, spridning av smärtan utanför skadade området central sensitisering
  • ett system som förstärker smärtöverföringen, positiv feedback då NO bildas glutamats inbindning till NMDA-receptorn och substans P:s inbindning till NK1-receptorn, där NO gynnar frisättningen av mer glutamat och substans P wind-up
  • Smärta framkallad av normalt icke-smärtsam retning (beröring, tryck, kyla) allodyni
  • Kraftigare smärtsvar än normalt på smärtsam stimulering hyperalgesi
  • Nedsatt känsel för icke smärtsamma stimuli hypoestesi
  • Stickningar, myrkrypningar Spontant uppträdande eller framkallad av hudretningar parestesi
  • Nervimpulser faciliteras eller uppstår spontant Långvarig och/eller neuropatisk smärta ektopisk impulsledning

Alla Inga

(
Utdelad övning

https://spellic.com/swe/ovning/anatomi-smarta.11954299.html

)