[B] Biologi PROV 1 Nerv- och hormonsystemet

Övningen är skapad 2024-04-10 av AlfredKatteLund. Antal frågor: 73.




Välj frågor (73)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • De molekyler som cellmembranet består av. Har ett polärt huvud och två opolära fettsvansar. fosfolipid
  • Protein bundet till cellmembranets in- eller utsida. perifert protein
  • Protein som genomkorsar cellmembranet. integrerat protein
  • Typ av fettsyrasvans som är rakt och därav har en starkare VdW-bindning, vilket gör cellmembranet fastare. mättat fett
  • Typ av fettsyrasvans som har en dubbelbindning och är böjt och därav har en svagare VdW-bindning, vilket gör cellmembranet lösare. omättat fett
  • Molekyl inbundet i cellmembranet som gör membranet fastare. kolesterol
  • Att vissa ämnen kan gå igenom något men vissa ej. Ex: cellmembranet semipermiabelt
  • Protein som har socker bundet till sig. glykoprotein
  • Transport som ej kostar energi. passiv transport
  • Transport som kostar energi, oftast i form av att ATP --> ADP + Pi + energi. aktiv transport
  • Slumpmässig förflyttning av ett ämne för att utjämna en koncentrationsgradient, från Chög → Clåg. diffusion
  • Proteinkanaler som låter större och/eller laddade partiklar diffundera igenom. faciliterad diffusion
  • Protein som genomför faciliterad diffusion genom att, tillskillnad från en proteinkanal, ändra form när patiklar binder till den. bärarprotein
  • Specialfall av diffusionen där vatten rör sig över ett semipermiabelt membran för att utjämna en koncentrationsgradient av ett annat ämne. osmos
  • Aktiv transport som mha "pumpar" använder ATP direkt. Ex: Na/K-pumpen primär aktiv transport
  • Processen där Pi binder till ett protein, vilket får det att ändra form. Ex: Na/K-pumpen fosforylering
  • Process där Pi släpper från ett protein, vilket får det att ändra tillbaka sin form. defosforylering
  • Aktiv transport som ej använder ATP direkt, utan använder en primär transport för att bilda en C-gradient och sedan låta ämnnet följa med/gå emot, när ett annat rör sig med sin skapta C-grad. sekundär aktiv transport
  • Aktiv transport av stora partiklar mha vesiklar (membranblåsor), ut ur cellen. exocytos
  • Aktiv transport av stora partiklar mha vesiklar (membranblåsor), in i cellen. endocytos
  • Membranblåsa, som exempelvis används vid exo- och endocytos. vesikel
  • CNS centrala nervsystemet
  • PNS perifera nervsystemet
  • Inåtgående neuron, som ger signal från receptorer när de mottar ett stimuli. sensoriska neuron
  • Utåtgående neuron, som skickar signaler till effektororgan (ex: muskelceller). motoriska neuron
  • Det viljestyrda systemet. somatiska systemet
  • Det icke-viljestyrda systemet. autonoma systemet
  • "Nervknut" vid ryggmärgen där autonoma signaler kopplas om en andra gång (efter omkoppling i CNS). Ex: solar plexus ganglion
  • Ganglion, där slag leder till upphörd andning. solar plexus
  • Den del av det autonoma nervsystemet som styr kroppen i vila. parasympatiska, autonoma, nervsystemet
  • Del del av det autonoma nervsystemet som styr kroppen under aktivitet. sympatiska, autonoma, nervsystemet
  • Nervsystemet i magen, som fullständigt autonomt styr sig själv (utan att gå via hjärnan) och sköter tarmknådningen. enteriska, autonoma, nervsystemet
  • Neuron som finns i CNS och tolkar intryck samt kopplar om signaler. interneuron
  • Medfödda reflexer, där signal ej går till hjärnan. Kan ej styras med viljan. monosynaptiska medfödda reflexer
  • Medfödda reflexer, där signal även går till hjärnan. Kan styras med viljan. polysynaptiska medfödda reflexer
  • Neuronens cellkropp. soma
  • Neuronens mottagande utskott. dendriter
  • Neuronens utåtgående utskott. axoner
  • Den plats på neuronen där den elektriska signalen börjar. axonkäglan
  • De fettskikt som kan finnas på vissa axoner, vilka isolerar axonen och får signalen att gå snabbare. myelinskidor
  • Den del av neuronen som, i synapsen, kopplar till andra neuroner eller effektororgan. ändknapp
  • Potentialen vid (-70) mV, som upprätthålls av Na/K-kanalen samt att K+ diffunderar ut ur cellen genom en egen jonkanal. vilopotential
  • Den process som sker när axonkäglans Na-kanaler öppnas, vilket leder till att tröskelvärdet (-55) mV nås. depolarisering
  • Den process när tröskelvärdet (-55) mV nåts och de spänningsreglerade Na-kanalerna öppnas, vilket får tröskelvärdet (+35) mV att nås. aktionspotential
  • Processen då de spänningsreglerade K-kanalerna öppnas vid (+35) mV och K+ diffunderar ut ur cellen, vilket får potentialen att sjunka igen. repolarisering
  • Då för mycket K+ strömmar ut ur cellen och insidan av cellen blir lite för negativ. hyperpolarisering
  • Den period, efter en lyckad nervsignal, som ny C-gradient måste skapas av Na/K-pumpen, innan ny nervsignal kan skickas. refraktärperioden
  • Klyftan mellan dendrit och ändknapp hos två nervceller. synapsklyftan
  • Cellen vars ändknapp utsöndrar neurotransmittorn. presynaptisk cell
  • Cellen vars dendrit binder in neurotransmittorn. postsynaptisk cell
  • Kemiskt signalämne som bildas i neuronens cellkärna och transporteras i vesiklar längs med mikrotubuli till synapsklyftan. neurotransmittor
  • Den sortens cellskelett som bl.a används för att transportera vesiklar med neurotransmittorer. mikrotubuli
  • Flera signaler nära i tiden, innan den tidigares vilopotential nås, leder till att aktionspotentialen nås. temporal retningssummation
  • Flera signaler samtidigt från anslutande nervceller leder till att aktionspotentialen nås. spatial retningssummation
  • Neurotransmittorn för signal till muskelceller. acetylkolin
  • Hormoner som bildas av körtelceller och transporteras runt i hela kroppen via blodet, till andra celler i kroppen. endokrina hormoner
  • Hydrofoba endokrina hormoner. steroidhormoner
  • Hydrofila endokrina hormoner. peptidhormoner
  • Hormoner som bildas av körtelceller och skickas ut ur kroppen, ex: för att signalera till andra organismer, ex: via svett/doftmolekyler. exokrina hormoner/"feromoner"
  • Hormoner som utsöndras av enskilda celler och har lokal verkan. eikosandoider
  • Eikosandoider som sänds ut till samma sorts cell. autokrin eikosandoid
  • Eikosandoider som sänds ut till en annan sorts cell. parakrin eikosandoid
  • Mindre molekyl som kan binda till en receptor och få en signal att fortplanta sig i cellen. ligand
  • En av användningsområdena för hormoner: vanlig celldelning. prolifiering
  • En av användningsområdena för hormoner: celldelning till specialiserad cell + stamcell från en stamcell. differentiering
  • En av användningsområdena för hormoner: programmerad celldöd apoptos
  • En av användningsområdena för hormoner: bibehållande av en stabil miljö i kroppen. homoestas
  • Hormon som sänds ut av bukspottskörteln när dess β-celler detekterar för mycket blodsocker. insulin
  • Hormon som sänds ut av bukspottskörteln när dess α-celler detekterar för lite blodsocker. glukagon
  • Molekyl som leverns fettceller bryter ned till glukos som svar på hormonet glukagon. glykogen
  • Hormon som bildas i sköldkörteln och reglerar ämnesomsättningen. Brist på jod --> detta hormon kan ej bildas --> förstorad sköldkörtel. tyroxin
  • Förstorad sköldkörtel. struma
  • Körteln där hormonet tyroxin bildas. sköldkörteln

Alla Inga

(
Utdelad övning

https://spellic.com/swe/ovning/b-biologi-prov-1-nerv-och-hormonsystemet.12014229.html

)