Bakterier

Alla Inga Spara

• staphylococcus aureus ger upphov till akut matförgiftning. finns i våran normalflora och smittas genom livsmedel som majonnäs, potatissallad och mjukglass. symptomen är ett snabbt insjuknande, kräkningar & buksmärtor, lindrig diarré samt ett snabbt tillfrisknande. Den vanligaste infektionen som orsakas av s.aureus är sårinfektioner och hudinfektioner. förutom det kan bakterien också orsaka impetigo (svinkoppor) som främst drabbar barn. MRSA är antibiotika resistenta s.aureus och orsakar samma infektioner men är svårbehandlade.
• campulobacter jejuni finns naturligt hos djur (fåglar, nöt och svin). dessa bakterier förorenar köttet vid slakt och smittas via kontaminerad föda/dryck. backterien har en väldigt låg infektionsdos och symptomen är diarré, magsmärtor, illamående, kräkningar, feber och eventuella ledsmärtor.
• EHEC finns ej i vår normalflora och smittas via livsmedel, otillräckligt lagad mat/kött, vakumpackat kött och förorenat vatten. drabbar främst barn under 5 år då barn har en mer begränsad normalflora. har en låg infektionsdos och vanligaste varianten är O157 som har ett toxin som påverkar tarm och njurar. symptom är magkramper diarré med blod ev illamående och kräkningar. tillfrisknar normalt efter en vecka vissa drabbas av HUS efter detta.
• salmonella spp finns hos nöt, gris, fågel och husdjur (reptiler och sköldpaddor). vanligaste varianten är salmonella enterica. Vid slakt förorenas köttet men om köttet där efter upphettas tillräckligt blir vi ej smittade. Har en hög infektionsdos, smittas via kontaminerad föda samt kontakt med smittade djur. symptom är buksmärtor, diarréer illamående feber och ibland kräkningar.
• shigella spp finns bara hos människan där s.sonnei är vanligast i Sverige och s.dysenteriae. bakterien har mycket låg infektionsdos där symptomen är feber slemmig, blodig diarré och kraftiga buksmärtor.
• clostridioides difficile orsakar antibiotika associerad diarré. denna bakterie finns inte hos alla men smittas mycket lätt. Vid antibiotikabehandling rubbas normalflora bland annat i tarmen vilket tillåter tillväxt av sporer. sporer kan spridas och ombildas till bakterien igen vilket gör den starkt smittsam. symptomen är milda till allvarliga diarréer. behandling i första hand är avbruten antibiotikakur i andra hand ger man antibiotika. Många gamla drabbas då det är dem som främst vistas på sjukhus under längre tid dessutom är man mer känslig för infektioner.
• staphylococcus epidermis är den vanligaste förekommande KNS detta då den finns i så stor utsträckning på vår hud. Orsakar sällan sjukdom men när den väl gör det blir det fula infektioner och det tar lång tid innan man får symptom. dess enda virulensfaktorer är att dem bildar biofilm vilket är bakterier på en yta som omges av en skyddande substans.
• haemophilius influenzae detta är en blodälskande bakterie som orsakar influensa. finns både kapslad och ickekapslad där den kapslade är mer virulent och det finns bara 6 typer av kapslar där typ B är farligast och mest virulent. de inspelade orsakar i störst grad förkylningar och de kapslade ger svårare infektioner. den såkallade dagisbakterien smittas via droppsmitta. kan orsaka sjukdomar som meningit, epiglottis och otitis media
• neisseria gonorrhoeae orsakar gonorré, symptomen hos kvinnor är variga flytningar, buksmärtor och vattenkastningsproblem. Symptom hos män är ytterst, sveda och variga flygningar kan även orsaka tonsiller. Hos nyfödda kan ögonen drabbas
• streptococcus pneumoniae orsakar främst lunginflammation. de har alfa hemolys dvs ofullständig nedbrytning av röda blodkroppar. deras främsta virulensfaktor är att de har kapsel. Ökad risk för att smittas har barn under 2 år som ej har påbörjat antikroppsproduktion för de olika kapseltyperna samt personer över 65 år. dessa bakterier förekommer i den övre luftvägarna hos framför allt barn. orsakar pneumoni, otitis media, sinuit och meningit
• mycoplasma pneumoniae orsakar främst lunginflammation. detta är den minsta bakterien som vi känner till och har en oregelbunden form. Dessa är mycket smittsamma och förekommer bara i luftvägar hos infekterade personer. Kan orsaka förkylning och akut bronkit. de vanligaste symptomen är ont i halsen, snuva, huvudvärk, torrhosta, feber och trötthet. Detta är den vanligaste orsaken till lunginflammation hos personer mellan 20 och 30 år.
• mycoplasma turberculosis orsakar främst turberkulos. Kan överleva länge pga sin fettrika cellvägg som inte heller kan gamfärgas för dem är syrafasta stavar. Kan ej botas med antibiotika och förekommer bara hos smittade individer. typiska symptom är feber, nattliga svettningar, avmagring och trötthet. Vid turberkulos förekommer även långvarig hosta ibland slemmig och blodtillblandad.
• legionella pneumophila orsakar lunginflammation. förekommer i naturen i sötvattensmiljöer vattenledningar klimatanläggningar och duschar och där av bör man hålla en hög temperatur på sitt varmvatten för att dessa bakterier ska avdödas. Msn ska även se upp med stillastående vatten. smitta sker via inandning dvs luftburen aerosol smitta av förorenat vatten tex dusch.
• Escherichia coli orsakar UVI och är tillsammans med staphylococcus saprohyticus primärpatogen för UVI. Denna bakterie finns i vår normalflora
• staphylococcus saprophyticus tillhör KNS och är ganska harmlös bakterie men vid UVI är den ganska patogen och är mycket lågvirulent. Förekommer urogenitalt hos människan och smittas alltså av sina egna bakterier.
• chlamydia trachomatis den mest ledande orsaken till STD, orsakar klamydia. Vanligatse symptomen är urstarkt dvs inflammation i urinröret, cervicit och ev flytningar. Men många är symptomlösa. Kan ge upphov till ögoninflammation vilket kan orsaka blindhet.

Alla Inga Spara