Begrepp i alfabetisk ordning med kap.tillhörighet

Alla Inga Spara

• Ackommodation 2. Innebär att man förändrar ett befintligt schema eller skapar ett nytt schema för att förstå något nytt.
• Adaption 2. Innebär att man anpassar sig till sin omgivning.
• Agens 10. Förmåga att kunna göra medvetna val, ta fram handlingsplaner och sedan motivera och reglera utförande.
• Aktivitetsanalys 6. Ett system för att dela upp en lite svårare uppgift i mindre lättare delar.
• Andra generationens konstruktivism 9. Att sätta in lärandet i dess sociala och kulturella kontext.
• Antecedenter 6. Förhållanden/faktorer/situationer som föregår en handling/ett beteende. Miljön och situationen innan ett beteende, ex stökigt klassrum kan leda till att en elev reagerar på ett visst sätt.
• Appropriering 9. Innebär att kunna tänka, handla och delta i sammanhang med hjälp av kulturella redskap. ex UK boken för att resonera kring lärande i skolan.
• Arbetsminne 7. Den information man fokuserar på i ett givet ögonblick.
• Arbetsundvikande elever 11. Elever som varken vill lära eller framstå som intelligenta, utan vill undvika arbete.
• Arousal 10. Fysiska och psykologiska reaktioner som gör att en person känner sig alert, upprymd eller spänd.
• Assimilation 2. Att lägga till ny information i befintliga scheman.
• Assisterat lärande 2. pedagogisk metod som används vid lärandets första stadier och sedan minskas gradvis. Metoden bör appliceras när eleverna lär sig någonting alldeles nytt, och därför inte har någon förkunskap att bygga vidare på. Exempelvis genom att en lärare steg för steg demonstrerar ett tillvägagångssätt.
• Bechdeltestet 5. Hur kvinnliga karaktärer framställs i en film med minst två namngivna karaktärer som pratar med varandra om något.
• Behovshierarki 11. En modell utvecklad av Maslow bestående av sju nivåer av mönskliga behov. 4 fysiska grundläggande bristbehov: överlevnad, trygghet, tillhörighet och självkänsla. Vilka måste uppfyllas innan de tre växtbehoven kan utvecklas: intellektuella, estetiska och självförverkligande, vilka skapar motivation. Motivation upphör då bristbehov är otillfredsställda.
• Bemästringserfarenhet 10. De egan direkta erfarenheterna vilket är den viktigaste känslan till självtillit.
• Betingad respons 6. Inlärd respons på tidigare neutral stimulus.
• Betingad stimulus 6. Stimulus som framkallar en respons efter betingning.
• Betingning 6. Inlärning av ett beteende, klassisk och operant betingning.
• Bortfall 7. Förvaring och avmattning av minnen som sker med tidens gång
• Bristbehov 11. De fyra lägre behoven i Maslows behovshierarki.
• Central exekutiv funktion 7. Den del av arbetsminnet som ansvarar för att planera och styra uppmärksamheten och andra mentala resurser.
• Collaboration 9. Filosofi om hur man relaterar till andra människor, hur man lär sig och arbetar.
• Cooperation 9. Ett sätt att arbeta med andra för att uppnå ett gemensamt mål, olika nivåer av samarbete.
• Datadrivet processande 7. Hur hjärnan bearbetar information baserat på de faktiska, detaljerade data från sinnesintryck, snarare än på förväntningar, kunskap och kontext.
• Deklarativ kunskap 7. Verbal information, att "veta att" något är fallet.
• Delinlärning 7. Att dela upp en lista med olika punkter i kortare listor.
• Deltagande observation 1. En kvantitativ studie, metoden där forskare blir deltagare i situationen för att bättre förstå aktiviteterna i gruppen.
• Diskriminering 5. Orättvisa behandlingar av eller handlingar mot särskilda grupper.
• Domänspecifik kunskap 7. Information som är användbar i en särskild situation eller som huvudsakligen tillämpas på ett specifikt ämne.
• Driftighet 3. Fjärde stadiet i Erikson 8 stadier av psykosociala utveckling.
• Egocentriskt tal 2. Vygotskij: barns tal till sig själva som styr deras tänkande, minskar med åldern till tyst inre tänkande. Piaget: oväsentligt flum från en person som inte kan ta andra människors perspektiv.
• Elaborering 7. Lägga till och utöka innebörden av ny information genom att koppla till befintlig kunskap. Elaborativ repetition innebär att behålla information i arbetsminne genom association.
• Enaktivt lärande 6. Lära sig av konsekvenser genom atta analysera vad ett handlande ledde till.
• Entitetssyn 11. Föreställningen att förmåga är en fast egenskap som inte kan förändras.
• Episodisk buffert 7. Arbetsminnets arbetsbänk, en process som sammanställer och integrerar information från den fonologiska loopen, visuospatiala skissblocket och långtidsminnet till komplex information.
• Etnicitet 5. Ett kulturellt arv som delas av en grupp människor.
• Etnografi 1. En typ av kvalitativ studie. Förhållningssätt till forskning på aktiviteter inom en grupp och försöka förstå innebörden av erfarenheter och fenomen. Studera kultur i naturliga miljöer, vad man säger vs gör.
• Exossystem 3. Bronfenbrenner (3), inkluderar alla de sociala sammanhang som indirekt påverkar barnet även om barnet inte direkt är en del av dem.
• Experimentella studier En typ av forskning där man manipulerar variabler och noterar effekten, orsak och verkan, randomisering, slumpmässigt urval, double blind och statistisk signifikans.
• Explicit minne 7. Långtidsminnen som tas fram avsiktligt och medvetet, episodiska och semantiska minnen.
• Fallstudie 1. En typ av kvaltativ studie, intesivt studium av en person eller situation.
• Fonologisk loop 7. En del av arbetsminnet, minnets repetitionssystem för verbal och audutiv information som varar i ca 1.5-2 sek.
• Formellt-operationellt 2. Piaget, en individ 11+ befinner sig i detta stadie och kan lösa abstrakta problem med logiskt tänkande, tänker vetenskapligt och funderar över sociala frågor och identitet.
• Formning 6. Att förstärka varje litet steg i rätt riktning mot ett önskvärt beteende eller mål.
• Fördom 5. En dom på egen hand som kan vara både positiv men oftast negativ.
• Första generationens konstruktivism 9. Ett fokus på vetandes individuella och psykologiska ursprung, Piaget
• Förväntan-värde-teorier 11. Förklaringar av motivation som betonar förväntan på framgång i kombination med hur man värderar sina mål.
• Generell kunskap 7. Information som är användbar i många olika situationer.
• Genus 5. Begrepp som används för att beskriva de sociala och kulturella roller, beteenden och attribut som ett samhälle tillskriver människor baserat på deras kön.
• Genusbias 5. Olika synsätt på män och kvinnor som oftast gynnar ett kön framför det andra.
• Genusperspektiv 5. Innebär att ha kunskap om och förstå maskulinitet/femininitet samt hur dessa två begrepp begränsar och hämmar män/kvinnor. Se skillnad på biologiskt och socialt (genus) kön. Förstå att genus är en socialkonstruktion där samhället och kulturen (inte biologin) bestämmer vad som anses manligt/kvinnligt.
• Genus schemateori 5. Enligt teorin använder barn och ungdomar genus som ett organisatoriskt redskap för att klassificera och förstå sina uppfattningar av världen.
• Heteronormativitet 5. Heterosexualitet är det "normala".
• Identitet 3. Det komplexa svaret på frågan "Vem är jag?".
• Identitetslåsning 3. Acceptans av andras livsval utan överväganden av alternativ.
• Implicit minne 7. Kunskap man inte är medveten om att man tar fram, men som påverkar beteende och tankar. Klassisk betingning, priming och procedurminne
• Informant 1. Intervjuad person som berättar om en företeelse denne har information om men inte direkt koppling till.
• Informationsprocessande 7. Det mänskliga intellektets inhämtning, lagring och användning av information.
• Inkrementell syn 11. Föreställningen att förmåga är en uppsättning färdigheter som kan förändras.
• Inlärd hjälplöshet 11. En förväntan, baserat på tidigare erfarenheter av brist på kontroll, att alla ansträgningar kommer att leda till misslyckande.
• Inre motivation 11. Motivation att utföra aktiviteter som är sin egen belöning.
• Inre styrning Syftar på en persons förmåga att själva reglera och styra sitt beteende, beslut och handlingar utifrån sina egan värderingar, mål och principer. Individen tar ansvar för sina val och handlingar genom att lita på sina övertygelser/känslor snarare än att påverkas av externa belöningar eller påtryckningar.
• Interferens 7. Ny information som behandlas stör eller förväxlas med gammal information, då nya tankar samlas går gammal information förlorad från arbetsminnet.
• Interkulturell pedagogik 5. Pedagogik som främjar jämlikhet i alla elevers skolgång.
• Intermittent förstärkningsschema 6. Att använda förstärkare efter vissa önskvärda beteenden, längre tid men mer hållbart.
• Intersektionalitet Begrepp/ analysmetod som beskriver hur olika sociala kategorier samverkar/påverkar människors livsvillkor, erfarenheter och situationer av förtryck och diskriminering.
• Intervjustudie 1. Forskare samtalar med en/flera personer för att samla in empiri.
• Jämviktssträvan 2. En strävan efter equilibrium, mental balans mellan kognitiva scheman och information från omgivningen.
• Kausalitet 1. Relation mellan två händelser där det ena orsakar det andra, direkt samband.
• Kausalitetslokus 11. Den inre eller yttre platsen för ett beteendes orsak, om en individ ser sig själv som ansvarig för sina fram-/motgångar eller om den anser att yttre faktorer styr.
• Kedjemnemonik 7. Minnesstrategi där man associerar en del i en serie med nästkommande del.
• Klassisk betingning 6. Automatiska responsers association till nya stimulus.
• Kognitiv beteendemodifering 10. Procedurer baserade på både behavioristiska och kognitiva inlärningsprinciper som syftar till att förändra det egna beteendet genom självinstruktion.
• Kognitiv utvärderingsteori 11. Enligt detta synsätt påverkas motivation av händelser via individens uppfattning av händelserna som beteendekontrollerande eller informativa.
• Kognitivt lärlingskap 9. En relation i vilken en mindre erfaren elev förvärvar kunskap och färdigheter under ledning av en expert.
• Kommunikativa stöttor/scaffolding 2. Stöd för lärande och problemlösning i form av att bygga vidare på tidigare kunskap, ledtrådar, påminnelser, uppmuntran, dela upp i steg, ge ex i syfte att hjälpa eleven bli mer självständig.
• Konceptuellt drivet processande 7. För att snabbt känna igen mönster, utöver uppmärksamhet av särdrag, används kontext och tidigare kunskap om ord/bilder eller hur världen fungerar i allmänhet.
• Konkret-operationellt 2. Piaget, barn som är 7-11 år befinner sig i det här stadiet, de kan lösa konkreta, praktiska porblem på ett logiskt sätt, förstår konservering och kan klassificera och dela in serier, förstår reversibilitet som vattnets former.
• Konstruktionism 9. Hur allmän kunskap i dicsipliner som naturkunskap, matematik, ekonomi eller historia konstrueras.
• Kontiguitet 6. Förstärkningen kommer endast efter det önskvärda beteendet och inte annars.
• Kontinuerligt förstärkningsschema Att använda en förstärkning efter varje önskvärd respons.
• Konventionell nivå 3. Nivå 2 inom Kohlbergs nivåer av moralisk utveckling, bedömning baseras på andras samtycke, familjens förväntningar, traditionella värderingar, samhällets lagar och lojalitet mot landet.
• Korrelationsstudier 1. Kvantitativ studie, statistisk beskrivning på i vilken grad två variabler samvarierar. Korrelation orsakar inte kausalitet. 1.00 till -1.00. Negativ korrelation (ökar, minskar), Postiv korrelation (ökar, ökar eller minskar, minskar).
• Korttidsminne 7. Den del av minnessystemet som håller kvar information i ungefär 15-20 sekunder.
• Kulturella redskap De fysiska redskap, symbolsystem som gör det möjligt för människor i ett samhälle att kommunicera, lösa problem och skapa kunskap.
• Kulturellt relevant pedagogik 5. Term som främst i den amerikanska litteraturen beskriver en form av högkvalitativ undervisning som uppmanar elever i minoritetsgrupper till höga ambitioner. Skapa/bibehålla en kulturell kompetens samt utveckla kritisk medverkan som kan utmana status quo.
• Kulturunderskottsmodell 5. Modell som förklarar bristfälliga skolresultat hos elever från etniska minoriteter genom att deras kutlur är otillräcklig och inte förbereder de för att lyckas i skolan.
• Kvalitativa studier 1. Studie som samlar indetaljerad empiri och analyser empirin i form av ord snarare ämn siffror, ofta genom observation, undersökningar, intervjuer och inspelningar, ger bred forskning men är svåra att replikera och generalisera. Fördjupning i kontext.
• Könsroller 5. Förväntan på hur män/kvinnor bör uppträda, vad som är maskulint/feminint.
• Könsschema 5. Organiserade nätverk av kunskap om vad det innebär att vara man/kvinna.
• Legitimt perifert deltagande 11. Ett genuint deltagande i gruppens arbete, även om individens förmågor är underutvecklade och bidragen blygsamma.
• Longitudinella studier 1. Forskare följer samma individer över en längre tid för att studera förändringar. Informativa, djup förståelse men tidskrävande och dyra, deltagare kan försvinna under tiden.
• Låga förväntningar 5. Läraren kan ha låga förväntningar på barn med låg SES och det kan leda till att barnet till sist tror att den inte är bra på skolarbete.
• Långtidsminne 7. Ett permanent lager av kunskap.
• Lärandefokuserade elever 11. Elever fokuserar på lärandempl eftersom de värdesätter arbete och tror att förmågan kan förbättras.
• Lärandemål 11. Personlig avsikt att förbättra förmågor att lära, oavsett hur utförandet ter sig.
• Makrosystem 3. Bronfenbrenner (4), det större samhället, allmänt delade kulturella värderingar, uppfattningar, seder och lagar.
• Mesosystem 3. Bronfenbrenner (2), samspel/relation mellan de olika mikrosystemens delar.
• Mikrosystem 11. Bronfenbrenner (1), individens omedelbara relationer och aktiviteter, som familj, skola, jobb, hem.
• Modellering 10. Förändringar i beteende, tänkande eller känslor som sker genom observation av någon annan.
• Modellinlärning 10. Inlärning sker genom observation och imitation av andra.
• Moralisk realism 3. Tillstånd i vilket barn ser regler som absoluta.
• Moraliska dilemman 3. Situationer i vilka inga val är absolut och obestridligen rätt eller fel.
• Moratorium 3. Identitetskris, uppskjutande av val pga tvekan.
• Motståndskultur 5. Syftar på en grupps/individs aktiva motstånd mot den dominerande kulturen/normer/värderingar/auktoriteter i samhället. "Om jag inte får, får ingen"
• Negativ bestraffning 6. Något önskvärt tas bort.
• Negativ förstärkning 6. Något aversivt tas bort.
• Neutral stimulus 6. Stimulus som inte är förknippad med en respons.
• Normer 5. Det som är eftersträvansvärt.
• Nyckelordsmetoden 7. Ett system för associering av nya ord/begrepp med närliggande nyckelord eller bilder.
• Obalans 2. Piaget, en individ är i obalans om ens schema inte överensstämmer med verkligheten.
• Obetingad respons 6. Naturligt förekommande respons.
• Obetingad stimulus 6. Stimulus som automatiskt skapar respons.
• Operant betingning 6. Inlärning där ett viljestyrt beteende förstärks/försvagas av konsekvenser.
• Organisering 6. Skapa ett organiserat och logiskt nätverk av relationer.
• Orsaksattribution 11. Förklarar hur våra tolkningar av framgång/misslyckande påverkar motivationen.
• Perception 7. Tolkning av sensorisk information.
• Positiv bestraffning 6. Något aversivt tillförs.
• Positiv förstärkning 6. Något önskvärt tillförs.
• Postkonventionell 3. Nivå 3 (Kohlberg), omdömen baseras på abstrakta, personliga principer om rättvisa som inte nödvändigtvis definieras av samhälleliga lagar.
• Prekonventionell 3. Nivå 1 (Kohlberg), omdömen baseras på en persons egna behov och uppfattningar.
• Premacks princip (farmors lag) 6. Att låta en mer åtrådd aktivitet förstärka en mindre åtrådd aktivitet
• Preoperationella 2. Piaget, 2-7 år, symboliskt tänkande och egocentrism. Utvecklar gradvis användning av språk och symbolsikt tänkande, tänker i operationer i logisk riktning. Svårt att se saker ur andras synvinklar.
• Prestationsinriktade elever 11. Elever som undviker misslyckanden genom att hålla sig till det de kan, undvika risker eller påstå sig likgiltiga inför sina resultat.
• Prestationsmål 11. Avsikt att framstå som kompetent eller prestera väl i andras ögon.
• Prestationsundvikande elever 11. Elever som tror att deras misslyckanden beror på låg förmåga och att de inte kan göra något åt det.
• Priming 7. Implicit aktivering av information från långtidsminnet.
• Problembaserat lärande 9. Metoder som ger elever realistiska problem att lösa, som inte alltid har rätta svar.
• Procedural kunskap 7. Kunskap som demonstreras när man utför en uppgift, att "veta hur".
• Procedurminne 7. Långtidsminne för hur man utför handlingar.
• Proximalutvecklingszon (PDZ) 2. Den fas i vilken en idnivid kan behärska en uppgigft med adekvat hjälp och stöd, Vygotskij.
• Pusselmetoden 9. Inlärningsprocess där varje elev ingår i en grupp och får en uppgift att lära sig en del av materialet, bli expert och undervisa de andra.
• Pygmalioneffekten 5. Exceptionella framsteg som en elev gör som resultat av lärarens förväntningar på eleven.
• Randomisering 1. Användning av en slumpmässig procedur, utan bestämt mönster eller regel, för att placera i grupper.
• Rekonstruktion 7. Återskapande av information genom att använda minnen, förväntningar, logik och befintlig kunskap.
• Resiliens (maskrosbarn) 5. Förmågan att effektivt anpassa sig trots svåra förhållanden och hinder för utveckling.
• Rollförvirring 3. Begrepp som främst används inom utvecklingspsykologi, en individ som som är osäker på sin sociala roll eller identitet, ofta tonåringar. (Erikson).
• Samarbetsinlärning 9. Situationer där elaborering, tolkning, förklaringar och argumentation är centrala för gruppaktiviteter och lärande som stöds av andra personer.
• Samarbetsmoral 3. Tillstånd i vilket barn inser att människor skapar regler och kan ändra dem.
• Samkonstruerad process 2. Process där människor samspelar/förhandlar i syfte att skapa förståelse/lösa problem med gemensam slutprodukt.
• Schema 2. Mentalt system/kategori för perception och erfarenhet.
• Semantiskt minne 7. Explicit minne för betydelser (ord, fakta, teorier, begrepp).
• Sensomotoriskt 2. Barn 0-2 år (Piaget, stadie). Involverar sinnen och motorik, barn förstår och använder imitationer, minne, objektpermanens och går från reflexer till målinriktade aktiviteter.
• Sensoriskt minne 7. System som håller kvar sensorisk information under en mycket kort stund, mycket info tas in.
• Sexuell identitet 5. Komplex kombination av föreställningar/orienteringar rörande könsroller och sexuell läggning.
• Situerat lärande 9. Idé om att färdigheter/kunskaper är bundna till den situation i vilken de lärdes in och är svåra att tillämpa i andra sammanhang.
• Självbild 3. Individens kunskap/föreställningar om sig själv, idéer, känslor, attityder och förväntningar.
• Självförstärkning 6. Att styra sina egna förstärkare.
• Självkänsla 3. Hur väl en individ lyckas/presterar med någonting som hon finner värdefullt. Värdet man sätter på sina egenskaper, förmågor och beteenden.
• Självreglerat lärande 10. Pedagogiskt begrepp som betonar självständighet, ansträngning och kontroll, man övervakarm styr och reglerar handlingar som leder till lärande.
• Självstyrning 6. Använda behavioristiska inlärningsprinciper i syfte att förändra det egna beteendet.
• Självtillit 10. Föreställning om den egna kompetensen på ett givet område eller i en viss situation.
• Självuppfyllande profetia 5. En grundlös förväntan som infrias just därför att den är förväntad.
• Social inlärningsteori 6. Teori som betonar inlärning genom observation av andra.
• Social övertalning 10. Källa till självtillit, specifik återkoppling, beröm, uppmuntran.
• Sociala mål 11. Bred uppsättning behov av eller motiv för att känna samhörighet med andra/vara en del av en grupp.
• Socioekonomisk status (SES) 5. Relativ ställning i samhället som baserar sig på inkomst, makt, bakgrund och prestige.
• Spreading activation 7. Återkallande av olika informationsenheter som utgår från deras relation till varandra, minnas en bit information aktiverar hågkomst av associerad information.
• Statistisk signifikans 1. När utfallet av en manipulation med stor sannolikhet har uppstått som ett resultat av manipulationen snarare än slumpen.
• Stereotyp 5. Schema som organiserar kunskap eller uppfattningar om en kategori.
• Strategisk kunskap 7. Att veta hur man använder sina färdigheter samt när och varför deklarativ respektive procedural kunskap ska användas.
• Strukturerad kontrovers 9. Elever arbetar inom par i sina arbetsgrupper om fyra i syfte att söka information om en specifik kontrovers.
• Ställföreträdande erfarenhet 10. Utföranden som modelleras av en annan person.
• Ställföreträdande förstärkning 10. Ökad sannolikhet för att en person kommer upprepa ett beteende genom att observera någon annan få förstärkning av beteendet.
• Teckenekonomi 6. System i vilket tecken som erhållits för skolarbete och positivt beteende i klassrummet kan bytas ut mot någon form av önskvärd belöning.
• Triarkisk ömsesidig kausalitet 10. Förklaring av beteende som betonar de ömsesidiga effekter individ och miljö har på varandra.
• Tvåspråkighet 5. Att kunna tala två språk flytande.
• Tvärsnittsstudier 1. Alternativ till longitudinella studier. Istället för att följa samma individer över lång tid görs ett eller flera (pseudo longitudinell studie) nedslag i grupper av olika åldrar.
• Underlägsenhetskänslor 3. Driftighet kontra underlägsenhetskänslor, stadie 5, 6-12 år, barnet förväntas lära mycket nytt och då finns det risker för felsteg.
• Undersökande lärande 9. Metod där läraren presenterar en svårtolkad situation, eleverna löser problemet genom att samla in data och pröva slutsatser.
• Uppgiftsfokuserade elever 11. Elever som fokuserar på att behärska eller lösa problemen.
• Uppnådd identitet 3. Individen fattar beslut och engagerar sig i att följa dem efter att ha utforskat realistiska alternativ.
• Utantillinlärning 7. Att lära sig information genom repetition utan att nödvändigtvis förstå vad den betyder.
• Utvecklingskris 3. Specifik konflikt vars lösning bereder väg för nästa stadium, Erikson, kris mellan positivt/skadligt alternativ.
• Vidmakthållande förväntanseffekt 5. Effekten att elevprestationer förblir på en viss nivå därför att lärare inte tar hänsyn till förbättringar.
• Visuospatialt skissblock 7. En del av arbetsminnet, system där visuell och spatial information hålls kvar.
• Växtbehov 11. De tre högre behoven i Maslows behovshierarki, intellektuella, estetiska och självförverkligande.
• Yttre motivation 11. Motivation som skapas av externa faktorer som belöning och bestraffning.
• Yttre styrning 9. Kunskap tas in genom att individen konstruerar en representation av omvärlden genom informationsprocessande. Individer rekonstruerar den yttre verkligheten genom att bygga korrekta mentala representationer av den yttre världen.
• Återkallande 7. En process för att söka och finna information i långtidsminnet.
• Ömsesidigt frågande 9. Elever arbetar i par eller grupper om tre och ställer/besvarar frågor om kursinnehållet.

Alla Inga Spara