Begrepp

Alla Inga Spara

• alliansspektrum Kartlägga olika målgruppers ställningstaganden, i ex klimat. Lägga tid och energi på människor som har liknande värderingar men ännu inte tagit steget till förändring. Lägga fokus på människor som befinner sig i mitten.
• Kognitiv dissonans Uppstår när vi upplever ett glapp mellan vad vi tycker är rätt och vad vi vill göra, eller mellan vad vi tidigare trott och sen fått ny information om.
• Modellinlärning Iakttar, härma och tar in från folk i vår omvärld. Utifrån social information om hur andra beter sig och agerar så har människor en tendens att följa andras beteende. Vi påverkas av sociala normer och folk runt om oss vad som anses är socialt önskvärt.
• Tvåvägshypotesen Ett budskap passerar en opinionsledare, innan det når publiken. Medvetet påverka någon.
• Opinionsledare Ledare för viktiga åsikter. Ex kändisar, politiker, forskare, influensers och andra som har inflytande över människor.
• Bekräftelsebias Innebär att vi har lättare att ta till oss av information som redan bekräftar det vi vet och tror på. Utifrån den stora mängd information som hjärnan möts av varje dag så är det lättare att ta till sig information som vi redan känner till.
• Intentionsglappet Även om vi tar till oss av information och den faktiska påverkar oss så är det inte säkert att vi kommer ändra vårt beteende. Intentionsglappet ligger mellan våra intentioner och vad vi sedan gör.
• Tillgänglighetsbias Tendensen att tro att det som är mer tillgängligt, i våra minnen eller omgivning, också är viktigare eller större.
• Förlusta versioner Människor värderar en förlust högre än att potentiellt vinna något. Att fokusera på vad vi behöver ge upp eller vad omställningen kommer kosta triggar vår förlustaversion och då blir vi mindre benägna att förändra vårt beteende.
• Pluralistisk dissonans/ignorans Innebär att många har trott att andra inte bryr sig om klimatkrisen och därför inte pratar om den. Problemet när vi inte pratar om en viktigt fråga är att vi kan börja tro att andra inte tycker ämnet är viktigt, och missar att många faktiskt är oerhört oroade och vill vara med och bidra till att lindra krisen. En av klimatfrågans största utmaningar har varit att den inte pratats eller rapporterats om i stor utsträckning när det är just ett enormt problem.
• Tilläggsvinster Att få människor att agera miljövänligt genom att fokusera på tilläggsfördelarna, alltså andra fördelar än de rent miljömässigt, för att ställa om till ett hållbart samhälle. Ex. Tåg är mycket bekvämare och trevligare än att flyga (fokusera på fördelar som leder till en hållbar utveckling, utan att det är miljön som marknadsförs.
• Osund uthållighet Det innebär att om man har investerat tid, kraft, kärlek och pengar på att bygga up ett liv är det svårt att ändra på det, oavsett hur mycket det skadar miljön. Ex. Investerat i en bil, senare visar det sig att bilen är dålig för miljön, men investeringen av tid och pengar väger tyngre.
• Effektglappet Glappet mellan en människas intentioner med sina klimatsmarta val och dess effekt. Olika livsstilsförändringar utan att dem egentligen gör någon nämnvärd skillnad för hur mycket koldioxid som släpps ut i atmosfären. Små ansträngningar kan neutraliseras av att man unnar sig något so egentligen har en större, negativ effekt eller att man tror att något har större inverkan på miljön än vad det det faktiskt har. Det borde vara lättare att göra miljövänliga val, ansvaret på samhället och inte på individer. Exempel att samhället höjde priset på platspåsar, tilläggsvinster, människan tar med sin egen påse för att det är dyrt men som leder till en hållbar utveckling. Bruna och gröna konsumenter.
• Dualism Delas upp i materiella och immateriella. Materiella saker är något man kan se och ta på medan det immateriella inte är synligt typ som själen.
• Illusionen om sänkt avtryck Känslan av att ekologiska/miljönvänliga/hållbara varor tillsammans med icke-hållbara varor sänker avtrycket på alla varor tillsammans. Tron att A+B är mindre än bara A.
• Habituering När något sker hela tiden, vänjer man sig. Det är en förmåga som gör att vi människor kan stå ut, däremot är det negativt gällande miljö och klimatet eftersom vi möts av nyheter kring miljön så pass mycket att vi vänjer oss.
• Nudge Kan beskrivas som en knuff i rätt riktning. Något som hjälper människor kan fatta de rätta besluten, men utan att ta bort den personliga valfriheten.
• Ekocentrism Etiskt förhållningssätt där naturens samspel står i fokus
• Biocentrism Beskriver ett synsätt som etiskt inkluderar såväl människor som djur och växter
• Humanbiologism Människor och djur
• Humanekologi Människa och natur
• CSR Tanken är att företag och marknadsaktörer frivilligt ska medverka till ett bättre samhälle och renare miljö. Omfattar ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Det ett företag gör utöver vad lagen säger.
• ESG Ett hållbarhetsmått som används för att utvärdera bolag utifrån kriterier kring miljö, socialt ansvar och styrnignsfrågor. Handlar om hur man kvantifierar i siffror och redovisar i rapport.
• SDG Det engelska namnet för de globala målen för hållbar utveckling.
• NGO Frivilligsorganisation, icke-statlig organisation, ideell organisation. Ex. Röda korset.
• Greenwashing Betyder att företag eller organisationer skapar en bild av att de är miljövänliga i sin marknadsföring, samtidigt som åtgärderna de gör är verkningslösa eller åtminstone obetydliga i jämförelse med de negativa effekterna verksamheten har på miljön.
• Pink washing Som greenwashing men gällande hbtq-frågor osv.
• Femwashing Som greenwashing men gällande feminism osv.
• Ekosystem tjänster Definieras som ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Alltså det värde ekosystemen på olika sätt har för oss människor.
• Stödjande Grundläggande funktioner hos ekosystemen, såsom att de upprätthåller primärproduktion av biomassa, kretsloppen av kol och kväve, jordbildning och evolution.
• Försörjande Produktion av nyttigheter som människor kan använda sig av, exempelvis mat, färskvatten, fiber och biobränsle, samt genetiska resurser till mediciner och kemikalier.
• Reglerande Processer som stabiliserar jordens klimat, renar och reglerar vattenflöde, bryter ner gifter samt kontollerar sjukdomar och skadedjur.
• Kulturella Religiösa och kulturella naturvärden, samt rent etiska värden och utnyttjande av naturen för reaktion, ekoturism och som inspiration och kunskapskälla.
• Finala värden Tillstånd som vi anser är värdefulla i sig själva. Lycka, välbefinnande eller uppfyllelsen av människors preferenser har ett finalt värde.
• Instrumentiella värden De handlingar som har ett värde för att det bidrar till ett finalt värde. Om ett mänskligt välbefinnande har ett finalt värde kan goda vänner ha ett instrumentellt värde för oss. Pengar är ett annat exempel på ett instrument värde, det är inte ett mål i sig men är bra för att uppnå andra mål.

Alla Inga Spara