Begrepp

Alla Inga Spara

• Didaktisk läsakt läraren förbereder sig vad eleverna kan reagera på samt vad den ska lyfta. Sker i det förberedande arbete som läraren gör med den litterära texten inför exempelvis en kollektiv läsakt i klassrummet.
• Individuell läsakt läsning som sker individuellt, kan vara både hög- och tyst läsning.
• Kollektiv läsakt beskriver en gemensam läsning i ex. skolsammanhang där elevernas meningsutbyten, interaktion och samtal om texten ingår som en viktig del. En organisering av läsningen med särskilda syften och att den har en annan verkan än den rena individuella läsakten.
• Gestaltningskonventioner sinnlig visualisering eller förkroppsligande av läst text för att öka förståelsen av både form och innehåll. Ett specifikt sätt att tillsammans skapa och kommunicera mening genom gestaltningar av det lästa.
• Biografisk intrig ett läsår i taget. Det fokuserar på de viktiga aspekterna i någons liv. En sammanhängande och meningsfull förståelse av personens liv och de faktorer som har format och påverkat denne. Det handlar om att gestalta livets resa på ett sätt som framhäver de mest betydelsefulla aspekterna av en individ.
• Moralisk intrig när erfarenheterna ändrar karaktären, ex. scruge.
• Romantisk intrig när det finns ett mål. Det kan vara ett begär eller något konkret som att döda draken. En utveckling sker när målet förfylls
• Barnlitteraturens grundmönster hemma (tryggt, men tråkigt) - borta (spännande, men farligt)
• Komiskt förlopp en rörelse uppåt, som upphöjer personerna och ger dem mer makt och större handlingsutrymme
• Tragiskt förlopp en rörelse nedåt som tar huvudpersonerna till oåterkallelig undergång, antingen genom ödet eller genom deras egna felsteg
• Intrigens konflikter person mot person (motstånd hindrar målet), person mot samhället (om jag får stanna), person mot natur (Robinson Cruse) och person mot sig själv (jag vs mig, tvivlar på egen förmåga).
• Progressiv handling en längre handling, den dramatiska valen
• Förveckling stigande handling
• Kulmen klimax
• Upplösning slutet, knyter ihop säcken
• Episodisk handling varje berättelse är en berättelse i sig, enstaka händelser eller episoder ihop av samma personer, miljöer eller motiv. Inom varje episod kan man oftast urskilja det cirkulära "grundmönstret": hem – äventyr – hemkomst.
• Kumulativ handling berättelsen byggs på, en ny person eller händelse läggs till i varje episod.
• Ramhandling/ramberättelse en berättare berättar en berättelse, ex. nalle puh där en far berättar historierna för sitt barn
• Mimetisk dimension karaktärerna känns som människor med erfarenheter och psykologi. Plats - var och när?
• Semiotisk dimension Konstruktioner som finns med som funktioner, ex. göra det jobbigt för huvudkaraktären och föra den framåt. Rum - landsbygd, resa.
• Central karaktär huvudpersoner och motståndare
• Perifer karaktär sidofigurer och bakgrundsfigurer
• Fanfiction om att laborera med de saker narratologin teoretiserar, ex. byta perspektiv, miljö, konflikt eller miljö.
• Litterär repertoar kunna läsa mellan och bortom raderna. Vet om huret och vadet.
• Allmän repertoar att kunna ha kunskaper om ex andra världskriget innan man läser en bok, ex. en ö i havet. Utan kunskapen om detta kan boken vara svårbegriplig.
• Matchning repertoarer används för att boken ska passa läsaren. Fingertoppskänsla.
• Mismatchning eleven tror att det är fel på dem för de inte förstår boken.
• Berättarperspektiv vem berättar, genom vems ögon presenteras händelserna, hur förhåller sig berättaren till händelserna
• Synvinkel/fokalisering kan vara allvetande (tillgång till alla, kan finnas ett jag (jag och han)), objektiv (ett jag eller speciell person finns, isbergsteknik - allas inre är ett mysterium, finns bara ett yttre) eller introperspektiv (vanligast, beskrivande om världen, anti-hjälte)
• Fantasylitteratur Starka brott mot det som uppfattas som möjligt i verkligheten där det sker ett avsteg från konsensusverkligheten, oftast genom introduktionen av magi. Genrens strukturella uppbyggnad är komisk och läsaren får en ny verklighet.
• Berättarnivå en berättare som berättar om en berättare som berättar om en annan berättare…
• Statisk förändras inte under historiens gång
• dynamisk förändras under historiens gång
• Platt (endimensionell) är inte fullt utvecklad och har oftast en eller inga egenskaper. De kan karakteriseras som antingen goda eller onda. Deras handlingar är lätta att förutse.
• Rund ("flerdimensionell") karaktärer har flera olika egenskaper, både positiva och negativa. De är fullt utvecklade som människor. Vi lär känna dem under historiens gång, men vi kan ändå inte alltid förutse deras beteende.
• Nollfokalisering hatt, man är i allas huvud och berättaren vet mer
• Intern fokalisering hjärna och man sitter fast i en persons huvud
• Extern fokalisering öga, man är inte i någons huvud och är likt en drönare som bara kan fokusera på sinnena.
• Personlig berättare är en av de litterära personerna som berättar.
• Opersonlig berättare en berättare som inte är den del av historian. Tredjepersonsperspektiv.
• Retrospektiv berättare personlig eller opersonlig berättare som berättar allting i efterhand, ex. Moby dick
• Simultan berättare personlig eller opersonlig berättare som berättar allting i presens och vet inte hur det kommer gå, ex. Älgkungen
• Fiktion refererar till litterära verk som är påhittade eller konstruerade, snarare än att vara baserade på faktiska händelser eller fakta. Kan finnas drag av verklighet.
• Historia vad som berättas, ex. händelser
• Berättelse hur det berättas, ex. perspektiv. Saker ska ske med en viss logik.

Alla Inga Spara