Begreppslista biologi

Alla Inga Spara

• Cell Den minsta levande byggstenen i alla levande organismer. Kroppen består av över tusen miljarder celler.
• Stamceller Celler som saknar bestämd uppgift och kan delas och utvecklas till olika slags celler.
• Cellmembran Den tunna hinna som finns runt cellen och avskiljer den från omgivningen.
• Cellkärna med DNA Den delen av cellen som innehåller cellens arvsmassa som styr cellens funktion.
• Cellvätska Vätskan som finns inne i cellen.
• Vävnad Flera celler som liknar varandra och förekommer tillsammans. Varje vävnad har sin specifika struktur. Exempel: nervvävnad, hudvävnad och muskelvävnad.
• Organ Flera sorters vävnader som förekommer tillsammans. Varje organ har sin bestämda funktion. Exempel: hjärta (få blodet att transporteras runt i kroppen), hjärna (samla och skicka nervsignaler), lungor (ta in syre och släppa ut koldioxid) och huden (försvara och bevara kroppen).
• Organsystem När organ samarbetar med andra organ för att hjälpa kroppen med viktiga funktioner. Exempel: rörelsesystemet, transportsystemet, försvarssystemet, utsöndringssystemet och informationssystemet.
• Hud Vårt största och tyngsta organ. Väger ca 4-5 kg och har en yta på ca 1, 5-2 m2. Huden skyddar kroppen från yttre faktorer. Huden består av tre lager, överhud, läderhud och underhud.
• Överhud Lagret av hudceller som är det yttersta hudlagret. Dessa består av levande och döda hudceller med hornämnen. Skyddar mot yttre påverkan.
• Läderhud Lagret av hudceller som sitter i det mellersta lagret i huden. Här finns det blodkärl, svettkörtlar, känselkroppar, hårsäckar, bindväv och talgkörtlar.
• Underhud Lagret av hudceller som sitter i det innersta lagret i huden. Här finns underhudsfett, bindväv och blodkärl. Skyddar mot stötar och isolerar värme samt fungerar som energireserv.
• Känselkropp Den del som registrerar beröring, tryck, värme, kyla och smärta i huden. Känselkroppen har kontakt med nervcell som skickar nervsignaler.
• Svettkörtel Körtel som bildar en salt-vattenblandning som hjälper till huden att kyla ner kroppen.
• Hår Består ej av celler. Material som bildas i hårsäckar. Består av hornämnen som keratin
• Hårsäck Håla där hår bildas. Har tillgång till talg och muskel för att kunna mjukgöra och resa håret.
• Acne Inflammerade och tilltäppta talgkörtlar som stänger inne talg.
• Känsel Det sinne som gör av vi kan uppfatta det vi känner; smärta, beröring, tryck, kyla och värme. Sker i huden med hjälp av sinnescellerna som kallas känselkroppar.
• Muskel Består av flera muskelbuntar som i sin tur består av flera muskelfibrer. Muskler består även av bindväv, blodkärl och nervtrådar. Kan dras ihop och skapa kraft.
• Skelettmuskel Styrs med viljan och bidrar till att kroppen kan utföra rörelse, tal och andning. De flesta är fästa via senor med ben i kroppen. Skapar stabilitet.
• Hjärtmuskel Styrs med hjälp av det autonoma nervsystemet, inte viljestyrt. Uthållig och kräver mycket energi.
• Glatt muskel Styrs med hjälp av det autonoma nervsystemet, inte viljestyrt. Är långsamma och uthålliga och finns i de inre organen.
• Muskelfibrer Är samma som muskelceller. Består av tusentals muskelfibriller, som i sin tur består av proteintrådar.
• Muskelsinnet Det sinne som gör att vi blir medvetna om hur vi kan röra på oss och hur våra muskler, senor och leder är spända/avslappnade.
• Skelett De olika ben, brosk, senor och leder som finns i kroppen. Håller upp kroppen, möjliggör rörelse och skyddar organ.
• Ben Hård vävnad som består av mineraliserat kalciummaterial kallad benbark och benmärg som innehåller blodkärl. Utanpå finns benhinnor med blodkärl. Finns rörben (exemplet lårben), platta ben (exemplet kraniet) och oregelbundna ben (exemplet ryggkotor).
• Kraniet Den del av skelettet som finns i huvudet. Skyddar hjärnan. Består av ben.
• Ryggrad Den del av skelettet som skyddar och omsluter ryggmärgen. Består av ryggkotor av ben och diskar av brosk.
• Brosk Mjukare än ben och böjbar vävnad som sitter mellan ben för att minska friktion och gör rörelse smidigare.
• Led Håller ihop och möjliggör rörelse av benen i skelettet med hjälp av ledband. Finns vridled (underarm), kulled (axel och höft), sadelled (tumme) och gångjärnsled (fingrar och armbåge).
• Kota Den del av skelettet som skyddar ryggmärgen och bygger upp ryggraden tillsammans med diskar. Består av ben.
• Disk Den del av skelettet som möjliggör böjning av ryggraden och bygger upp ryggraden tillsammans medkotor. Består av brosk.
• Ledvätska Vätska som finns i leder. Smörjer lederna så att det går smidigare att utföra rörelse.

Alla Inga Spara