Begreppstenta

Alla Inga Spara

• Akademisk självbild Hur eleven ser sig själv i skolmiljön
• Alfabetiska principen Rätt bokstav (grafem) med rätt bokstavsljud (fonem)
• Alfabetisk-fonemisk skrivning Barnet har börjat förstå alfabetiska principen. Barnet kan dela upp ord i olika ljud och kan återge det i skrift. Fortfarande skriver barnet med stora versaler
• Alfabetiskt-fonologiskt stadium Eleven börjar förstå att det finns fonem. Att grafem blir fonem som blir syntes, får syntaktisk medvetenhet. Knäckt koden
• Analys Dela upp ord ex. s-o-l
• Artikulation Tala tydligt
• Dekontextualiserade samtal Samtal utan rätt och fel svar
• Didaktik Konsten att lära ut, relationen mellan lärare och lärande
• Diktering Att prata för att skriva ex. läraren läser upp något som eleven ska skriva ner
• Fonem Minsta betydelseskiljande språkljud ex. om man byter ut fonem i glass g-k blir det ett annat ord, klass. Fat har 3 fonem, alla kan bytas ut för att skapa ett nytt ord.
• Fonemisk medvetenhet Kan urskilja fonem. Förstå bokstavsljudens roll i ett ord. En person som känner till att ord består av enskilda ord, fonem, och förstår att dessa ljud kan användas för att skapa nya ord
• Grammatik System av regler i ett språk som beskriver hur orden kombineras för att skapa förståeliga satser och meningar
• Helordsmetoden Lär sig att minnas ord som bilder, minns hur ordet ser ut för att läsa det. Det är ordbilder som läses av. När man kan läsa av ordbilden kan orddelar och bokstäver analyseras
• Funktionellt läsande Läsa texter som kan ge upplysning om något ex. korta informativa vardagliga texter
• Genrer Art, sort, typ, stil ex. deckare, roman
• Hållkonsonant S/L/R/M/N - går att "hålla ut". Bildas med mer än ett ljud, oftast lättare att hitta än de konsonanter som bildas explositvt
• Inlärd hjälplöshet Uppgivenhet för okontrollerbara yttre omständigheter. Uppfattning av egen oförmåga att lösa svårigheterna. Eleven har inställningen att de inte kan, brist på motivation
• Inre ledtrådar Information i själva ordet. Ordet står för sig själv (yttre ledtrådar, finns ord till bilden)
• Inre motivation Eleven är själv motiverad att lära sig något, har en egen drivkraft och motivation. Är inte beroende av yttre belöningar
• Kartläggning Ett sätt för läraren att dokumentera och följa elevers utveckling. Att få en konkret bild av vad eleven kan och lärt sig
• Kontext Sammanhang
• Korttidsminne Tar hand om information för tillfället. Begränsat och används för tillfällig lagring
• Ljudmetoden Sammanfoga ord till ljud. Kan använda bokstävernas ljud i ett ord istället för bokstavens namn. Uttalar ordet del för del, ljudar fram ordet
• Långtidsminne Långvarig lagring av information
• Läsar-identitet Den man är som läsare
• Nonsensord Låtsasord, ingen betydelse
• Läsflyt Kunna avkoda snabbt och säkert utan att behöva ljuda fram orden
• Ordbild Form eller det utseende ett specifikt ord, läser av det utifrån hur det ser ut
• Ordförståelse Förstå innebörden av ett ord
• Proximal utvecklingszon Att få utmaningar som eleven klarar med hjälp av lagom mycket stöd. Utvecklar elevens kompetens
• Pseudoläsare Läser på låtsas, kan inte bokstäver och vet inte hur man sätter samman det till ett ord
• Pseudoskrivare Låtsasskrivande, barnet använder bokstavsliknande krumelurer men saknar riktig kunskap om skrivande
• Inferens Att läsa mellan raderna, en nödvändig egenskap för läsförståelse. Kunna tolka en händelse eller situation som finns i text
• Signifikanta andra Betydelsefulla personer ex lärare till elev. Viktigt för självbild
• Självbild Vår självkänsla och vårt självförtroende. Kombinerat med vår personlighet, erfarenheter, intressen, relationer och omgivning.
• Stödlinjer Linjer att skriva på som underlättar att det inte blir snett
• Synonym Ett ord som har samma eller snarlik betydelse
• Syntaktisk medvetenhet Medvetenhet om satser och meningar byggs. Vet vilken plats ord ska komma på i en mening
• Versal Stor bokstav
• Vokal Har ett bokstavsljud, AOUÅ EIYÄÅ
• Yttre motivation Motiveras genom belöning och yttre faktorer
• Avkodning Kunna koppla samman bokstäver med språkljud
• Balanserad undervisning Behöver balans mellan aktivitet och strukturerade arbetssätt för att motivera eleven
• Bokstavskännedom Identifikation av bokstäver är en viktig del av läsinlärning. En säker ordigenkänning förutsätter ett snabbt och automatiserat visuellt igenkännande av de bokstäver ordet består av
• Direkt undervisning Lärarstyrd undervisningsmetod. Läraren presenterar information. Ex. eleven lär sig direkt de enskilda bokstävernas ljud och namn, genom att fråga om dem eller direkt undervisning om dem
• Fonemorienterat skrivande Börjar förstå att bokstäverna hänger samman med ljud och börjar använda en begynnande fonetisk strategi. Ex. målar en räv och skriver bokstaven R under. Skriver som man ljudar
• Fonologi Läran om ljud
• Fonologisk medvetenhet Förstår språkets ljud. Kan höra om ord låter lika eller rimmar. Förstår både innehåll och form, ex vilket ord är längst
• Funktionellt skrivande Skrivande ses som verktyg för lärande och kommunikation. Tydligt budskap kommer fram
• Intonation Hur tonhöjd eller betoning används i tal
• Kusiler Konsonanter som har ett explosivt ljud som ej går att hålla ut. K/P/B/T
• Konsonanter b, c, d, g, h, j, k. Har flera bokstavsljud, tex p → peee. A & E är ej konsonanter, behövs bara ett ljud.
• Morfem Ords minsta betydelsebärande enhet, delas in rotmorfem och böjningsmorfem
• Morfologi Läran om hur ord bildas och böjs, samt även ordets grammatiska funktion
• Morfologisk medvetenhet Förstår om hur ordet bildas och böjs. Medvetenhet om ords delar och hur de kan förändras
• Motivation Några forskare vill lägga till motivation som en del i modellen för synen på läsning. En motiverad elev ger positiva konsekvenser i läsutvecklingen
• Ortografi Koppling mellan ljud och bokstav
• Ortografisk morfemisk fas Kan läsa med säkerhet och flyt. Snabb avkodning
• Prosodi Talade språkets rytm och melodi, betoning påverkar betydelsen/innebörden
• Segmentering Att dela upp ord i dess fonem
• Selfefficacy Hur en individ uppfattar sin kognitiva förmåga. Utgör länk mellan självbild, motivation och målorientering
• Semantik Ord och begrepps betydelse. Relation mellan tecken och dess betydelse
• Semantisk medvetenhet Medvetenhet om innehållet i en text. Ords betydelse ex. olika ord kan ha samma betydelse och samma ord kan ha olika betydelse
• Skrivrörlighet Hur eleven formulerar sig i text i relation till ämnesinformation. Kan anpassa texten efter ändamål
• Stavelse Ord kan delas upp i stavelser. Varje stavelse innehåller en vokal "klappa orden"
• Syntes Sätta ihop olika ljud till ord
• Textskapande Elever får skriva texter som är betydelsefulla i ämnet och som de själva ser som betydelsefulla
• The simple view of reading Läsning = avkodning - förståelse. Beskrivning om hur läsning uppstår. Formeln visar att läsförståelse bara kan uppnås om man både har avkodningsförmåga och språkförståelse. Om den ena förmågan saknas uteblir läsförståelsen.
• Formaliserad undervisning Delar upp undervisningen i olika delar och tränar varje del för sig i given ordning. Fokuserar på de olika språkliga färdigheterna var för sig, eleven lär sig allt i tur och ordning
• Funktionell undervisning Vi lär oss språk genom att använda det i verkliga situationer. Innehåll-process och kommunikation
• Indirekt undervisning Instruktion där eleven använder sig av verktyg de lärt sig för att genomföra en uppgift. Elevcentrerad, självständig
• Ideskapande Öppen för spontana tankar och sammankopplingar som dyker upp och ser det som en möjlighet eller lösning. Kreativitet, förmåga att komma på nya ideer och sätt att göra, att testa ideerna och på så sätt lösa problem
• Inkodning Att ta ett ord, höra delar av det och skriva eller stava det. Det är översättningen av det talade ordet till symbolform. Gör det när man skriver
• Logografisk skrivning Barnet har ännu inte den alfabetiska principen med läser nu ord som bilder. Barnet försöker i detta skede avbilda exempelvis M i Mcdonalds
• läsförståelsestrategi Medvetna mentala handlingar som eleven gör under läsning för att förbättra läsförståelse och för att komma ihåg vad man har läst.
• Mateuseffekten Högt self-efficacy - tar sig an uppgifter - blir bättre läsare
• Medierande redskap Inerlektuella och sociala, dvs gemensamma resurser som forskarna använder för att hantera kunskap inom sitt ämne.
• Mentalt lexikon Ses som en onlineversion av en ordbok, används ofta för att hänvisa till den del av vårt språksystem som är värd för de ordformer vi känner till och deras motsvarande betydelser
• Metakognitiv förmåga De tankeprocesser som handlar om att tänka och resonera om sit eget tänkande och lärande.
• Morfofonemisk Språket bygger på ljudstrukturer
• Ordförrådsutveckling Det förråd av ord som ingår i ett språk eller som behärskas av en enskild språkbrukare. Kan vara aktivt (de ord som ofta används) eller passivt (ord man förstår men inte använder). Utvecklas - fylls på när man t.ex. Läser
• Pragmatisk medvetenhet Att veta hur språket används i olika situationer och sammanhang. Förstå talspråket
• Scaffolding (Byggstenar) Bygga upp stöttning för att få alla elever att lyckas med en uppgift de får. Det barnet inte ännu klarar av själv kan genomföra om det finns en vuxen som stödjer barnet i lärandeprocessen.
• Textrörlighet Läsning beskrivs som en rörelse in i och emellan textvärldar.

Alla Inga Spara