Begreppstentamen lärande och undervisning

Alla Inga Spara

• Eriksons psykosociala teori En teori som beskrev människans utveckling från födseln till döden, inkluderat sociala aspekter.
• Interaktionistiskt perspektiv Fokuserar på det sociala samspelet mellan individ och samhälle snarare än individfokuserande fenomen.
• Vad innebär språkutveckling utifrån ett behavioristiskt synsätt? Föräldrarna är förebilder och modeller för språkinlärningen. De viktigaste mekanismerna för inlärning är klassisk och operant betingning. Man menar då att de är föräldrar och andra vuxna som formar barnens språkutveckling när de förstärker barnens när de använder samma ljud och ord som dem. De menar att barnet främst lär sig vid tillfällen när förstärkning ges.
• Vad innebär språkutveckling utifrån ett naivistisk synsätt? De menar att språkförmågan är medfödd och att språket består av olika nivåer, en ytstruktur och en djupstruktur. Ytrstruktur: Det vi vanligtvis menar med ett språk. Ordföljden i en mening. Djupstruktur: Språkets bakomliggande innebörd. Delar och grammatik i satser osv. Han menar vidare att barn har en naturlig förmåga att lära sig språk och att förstå hur det är uppbyggt, att de måste göra ljud eller rörelse för att bli förstådda, även att små skillnader kan bygga ett helt nytt ord etc. Man ska inte lära barnen så mycket om djupstrukturen utan mer om ytstrukturen, meningar har ofta samma djupstruktur (betydelse/innebörd) men kan ha olika ytstruktur (byggas olika).
• Vad innebär språkutveckling utifrån ett interaktionistiskt synsätt? Betonar hur språket påverkas och beros på yttre stimulans, mognad och kognitiv förmåga. Barn måste ingå i sociala sammanhang och få språkliga erfarenheter av människor. Det är dessa sammanhang och sociala erfarenheter som ger barn förståelse för språkets struktur, och återkoppling från vuxna är viktigt. De vuxna behöver ge tolkningar, kommentarer och frågor, utan dessa hämmas språkutvecklingen.
• Vad innebär språkutveckling utifrån ett kognitivt synsätt? Piaget menar att språket är en spegling av tänkandet, och tänkandet kommer först. Vygotskij menar att språket också påverkar tänkandet, och tänkandet kommer först då det är en inre röst som gör barnet medvetet om sitt eget tänkande.
• Vad innebär mentaliseringsteorin? (Theory of mind) Mentalisering (theory of mind) innebär förmågan att kunna sätta sig in i andras perspektiv och i hur andra känner, deras kunskaper och deras handlingar och att detta kan skilja sig från hur man själv tänker och känner.
• Vad är metakognition? Metakognition betyder "bredvid tänkandet” och handlar om att tänka om hur man tänker. Att vara medveten om varför man tänker och gör som man gör. Att förstå när man förstår och att förstå när man inte förstår.
• Episodiskt minne Baseras på erfarenheter och det förflutna. Bevarar information som inte riktigt behöver vara i långtidsminnet, t ex namn och vad man åt till lunch.
• Semantiskt minne Associerar och kategoriserar minnen för att lättare minnas saker genom att de hör ihop.
• När har barn utvecklat en självbild? Vad har det för betydelse? När barnet är fem-sex år har de utvecklat en självbild som är så pass konstant att de förstår att de är en person, även om situationer ändras. Självbilden är viktig för både uppfattningar om sitt yttre, men även om sitt inre för att kunna förstå sig själv, sina egenskaper, agerande i situationer, prestationer och att också kunna förstå andras beteende.
• Inlärd hjälplöshet Sigelman & Rider 2009 Man känner sig hjälplös i skolan, kan både vara befogat och obefogat. Man känner att man inte kan saker och att omgivningen inte tror på en. Man “bestämmer” sig för att man inte kan något.
• Kohlbergs teori om moralutveckling Vår förmåga att lösa moraliska dilemman genom livet
• Prekonventionell nivå Straff/lydnad - belöning, förskoleålder
• Konventionell nivå Anpassning till andra - lag och ordning, skolålder
• Postkonventionell nivå Socialt kontrakt - universella etiska principer, vuxen
• Behaviorism Hur individer formas av omgivningen och miljö. De menar sedan att människan utvecklas genom stimuli, respons och betingning.
• Klassisk betingning Handlar om stimulus respons och associering Inlärning sker genom stimulus som väcker lust eller obehagskänslor, har med reflexer och respons att göra Man lär sig att associera stimuli med varandra Klassisk betingning handlar om reflexer, där ett neutralt stimulus kopplas ihop med ett annat stimulus. Pavlov: Han ställde fram matskålar till hundarna, samtidigt så ringde han i en klocka. Hundarna lärde sig att förknippa ljudet av klockan med mat.
• Operant betingning Handlar om målinriktat beteende Styrs av resultat, Skinner. Beteenden kan förstärkas genom positiv förstärkning / negativ förstärkning, eller släckas ut, beroende på de effekter man får av beteendet.
• Stimulus En reaktion. Klassisk betingning handlar om reflexer, där ett neutralt stimulus kopplas ihop med ett annat stimulus.
• Obetingat stimulus Ej inlärd reflex/beteende Neutralt stimulus Pavlov: Saliv vid mat
• Betingat stimulus Inlärd reflex/beteende, rädslor, att kunna cykla m.m
• Obetingad respons Ej inlärd respons Pavlov: Saliv bildades när maten sattes fram
• Betingad respons Inlärd respons Det betingade stimulusen leder till den betingade responsen Pavlov: Saliv vid klocka
• Positiv förstärkning Man får effekt av sitt agerande, vilket gör att man vill fortsätta, belöning.
• Negativ förstärkning En förväntad konsekvens tas bort/uteblir när man gör ett agerande, vilket gör att man vill fortsätta.
• Utsläckning När effekter av ett beteende, antingen genom positiv eller negativ förstärkning, inte längre ger önskad effekt, motiveras man inte längre till att fortsätta.
• Vad är lärande enligt behaviorismen? Handlar om att få effekt Medveten inlärning Modellinlärning där barn kopierar andras beteenden. Se mer dokument.
• Kognitivism Man fokuserar på minne och informationsprocessande. Fokus på kognition Schema, tankemönster och kategorisering av information Kognitiv dissonans (motsägelsefulla ideer) Metakognition Arbetsminne och långtidsminne Man ville kategorisera elever utifrån prestation i skolan, förmågor och studieresultat Man kollade på kunskap, minne och mentala strukturer. Man menade att lärande var förändrade tankestrukturer och en mental aktivitet, till skillnad från behaviorismen som menar att det är förändrade responser.
• Chunk Chunking innebär processen att ta in information, där informationen bryts ner i mindre enheter och grupperas, för att kunna ge en meningsfull helhet och Informationen bryts ner i mindre enheter för att arbetsminnet och dess begränsade kapacitet ska kunna hantera den och sedan fästa informationen på befintlig kunskap i långtidsminnet. Till exempel delar man ofta in mobilnummer i mindre block (grupper) istället för att komma ihåg hela numret. Ett block består oftast av 2-6 enheter. Att kunna komma ihåg hela numret underlättas oftast när man lagrat en del av blocket i sitt långtidsminne.
• Informationsbehandling och meningsskapande Idén om att människan likt en dator kan ses som ett informationsprocessande system växte fram och fick ett stort genomslag i psykologin på 1950-talet. Man brukar säga att människan lagrar information genom att koda in (encode), lagrar (store) och återkallar (retrieve). Det handlar mycket om olika minnessystem och hur information åker igenom och lagras i dessa.
• Adaption Kognitiv anpassning. Hjärnan anpassar sig för att kunna ta in nya intryck och göra detta till kunskap, genom assimilation och ackommodation
• Assimilation Intryck och erfarenheter integreras i redan konstruerade och utvecklade kognitiva scheman. Till exempel att man ser en fågel och tänker att den kan flyga
• Ackommodation Den process där en individ anpassar sina tankestrukturer och ändrar i sina kognitiva scheman, för att kunna ta till sig kunskap. Till exempel att man ser en pingvin och inser att den inte kan flyga
• Ekvilibrium Kognitiv balans Då våra inre föreställningar om världen stämmer överens med det vi upplever När ackomoddationen dominerar och våra kognitiva scheman ändras så vi kan uppnå ekvilibrium
• Vad är lärande enligt konstruktivismen? Konstruktivism är en skolbildning inom pedagogik som betonar att människor själva skapar och konstruerar kunskap i interaktion med omvärlden, till skillnad från äldre tankar där kunskap betraktas mer som en entitet som kan överföras från exempelvis en lärare eller bok till individen.
• Transfer positiv/negativ Det vi lär påverkas och underlättas av det vi kan tidigare, vi kan dra nytta av och använda tidigare erfarenheter. Positiv transfer: Till exempel så blir det lättare att köra lastbil om man kan köra bil sedan innan Negativ transfer: Till exempel så kan tidigare kunskaper förvirra/försvåra när man ska lära sig något nytt. Till exempel att lära sig ett nytt språk och blanda ihop grammatiken.
• Relationen mellan utveckling och lärande Ett lärande kan inte ske förrän en utveckling har skett.
• Piagets teori om kognitiv utveckling Fokus på kognition och intellektuell utveckling Barns resonerande följer ett åldersrelaterat mönster Människan strävar efter mental jämvikt Kritik: Man kan inte utgå från detta för att se om barn är “normala” eller inte. Alla tar olika tid att gå igenom dessa faser, man vill inte tvinga fram det. Inom skolan har teorin använts för att hjälpa lärare att utforma aktiviteter utifrån vart barn “borde” befinna sig. Förmodligen så skedde dessa “undersökningar” på en alldeles för liten barngrupp för att vara trovärdiga.
• Sensomotoriskt stadium 0-1 år Använder sina sinnen
• Preoperationellt stadium 2-6 år Börja tänka abstrakt Inte fullt logiskt. Svårt att se bortom sig själv.
• Konkret operationellt stadium 7-11 år Mer abstrakt, behöver fortfarande hjälp Man förstår konserveringsprincipen (antal är annat än mängd) Kan utföra mer komplexa tankeoperationer Har fortfarande svårt för det abstrakta men kan räkna och klassificera osv.
• Formellt operationellt stadium 12- år Behärskar abstrakt tänkande och resonemang Kan göra mentala operationer om saker som inte finns konkret Kan formulera hypoteser och undersöka dem.
• Sociokulturellt perspektiv (Vygotskij) Lägger mycket fokus på miljöer och sociala situationer som utgångspunkt för lärande, och att utgå från var eleven befinner sig just nu och vilken typ av hjälp som behövs i sammanhanget. Interaktionen mellan individen och det sociala i form av relationer och verktyg leder till ett högre tänkande. Hans utgångspunkt är att människan är en biologisk, social, kulturell och historisk varelse. Lite typ “du behöver inte misslyckas bara för att dina föräldrar gjort det”
• Kollektivt/socialt minne Det kollektiva minnet är de kunskaper människor i samhället har, som språk, skrift, information. Ett socialt minne för lärande till nya generationer
• Lärande med hjälp av redskap Människans förmågor bestäms inte av biologiska förutsättningar, utan av att man kan utveckla och använda redskap. Vårt tänkande sker med hjälp av medierande redskap som vi tagit till oss och de hjälper oss i olika situationer.
• Intellektuella redskap Mentala/språkliga redskap som vi använder när vi tänker och kommunicerar. Begrepp och kunskaper ( t ex kunskaper om enheter, räknesätt, formler, alfabetet osv) fungerar som medierande redskap för oss när vi ska tala, skriva, kommunicera osv. De intelektuella redskapen hjälper oss att handla i situationer, agera etc. Man måste ha rrätt medierandee redskap för rätt situation.
• Artefakt Ett medierande verktyg/redskap för lärande och erhållandet av kunskap Kan vara Materiella/fysiska redskap Språkliga eller intellektuella redskap Kulturella redskap.
• Scaffolding Stöd från en mer kunnig för att leda lärandet vidare, i form av att till exempel hjälpa med rätt fokus eller ställa ledande frågor. Ge stöd till en mindre kunnig genom att ge mycket hjälp i början för att sedan låta denna mer och mer stå på egna ben och bli självständig.
• Appropriering Lärande innebär att behärska de medierande redskapen (artefakterna) Kunskap är kopplat till förmågor och tekniker gällande redskapen, till exempel att kunna tala, räkna, hamra, cykla eller behärska addition.
• Mediering Förbättring, hjälpande Människan upplever inte världen direkt, utan förstår den med hjälp av redskap. Redskapen utgör instrument som människan använder sig av och är beroende av. När människan använder sig av redskap för att ta till sig ny kunskap och erhålla kunskap, kan man klara av att göra sådant man inte skulle kunna med bara sin biologi. Medierande resurser/redskap
• Intersubjektivitet En viktig aspekt i att vara en social varelse är att kunna ta andra människors perspektiv. Vi kan med hjälp av medierande redskap som normer och regler samspela med andra. Upprätta intersubjektivitet med andra och dela förståelse för vad som händer och lära sig av varandra. Just förmågan att ta andras perspektiv menar man kan vara avgörande.
• Intersubjektivitet En viktig aspekt i att vara en social varelse är att kunna ta andra människors perspektiv. Vi kan med hjälp av medierande redskap som normer och regler samspela med andra. Upprätta intersubjektivitet med andra och dela förståelse för vad som händer och lära sig av varandra. Just förmågan att ta andras perspektiv menar man kan vara avgörande.
• Lärandet ur ett sociokulturellt perspektiv Sociala samspelet! Synen på lärandet utgår från att man behöver miljön och redskap för att ett lärande ska ske.
• Pragmatismen (Dewey) En filosofisk pedagogik som poängterar vikten av att fokusera på det som fungerar i praktiken snarare än i teorin. Perspektivet tar utgångspunkt i att kunskap utgår från barnets kunnande och erfarenheter, och pedagogens roll är att skapa en miljö och situationer som aktiverar och utvecklar eleven. Kunskap måste kunna bli till nytta och ha verklighetsanknytning
• Aktivitetspedagogik Pedagogens roll är att skapa en miljö och situationer som aktiverar och utvecklar eleven. Teori, praktik, reflektion och handling hänger ihop
• Inquiry (undersökning) Dewey beskrev undervisningen som en slags forskningsprocess där eleverna formulerar frågor och hypoteser som sedan testas. Inquiry innebär att undervisning bör uppmuntra till frågor och undersökningar.
• Learning by doing”/ learning through experience Learning by doing innebär att förståelse inte kan ske genom läsning, utan att man måste göra för att förstå. Kunskap behöver ha en verklighetsanknytning
• Deliberativa samtal Samtal med olika perspektiv, uppfattningar och värden som bryts mot varandra. Detta för att individen ska ta ställning genom att lyssna, analysera, överväga och värdera
• Vad är lärande enligt pragmatismen Skolan har anpassats och organiserats utefter learning by doing teorin, genom att det finns relevanta uppgifter knutna till handling. Till exempel så används frågeställningar och hypotes i skolan. Man menar att samhället är föränderligt och att undervisning inte kan utgå ifrån ett ständigt innehåll, utan att fokus bör ligga på analytiska förmågor och ett kritiskt tänkande. Fokus på att låta eleverna förstå hur kunskap uppstår Att ha en undran och funderingar Individen måste känna en mening i det han gör för på så vis öka hans motivation till att förädla sig ny kunskap.
• Lärandet som situerat Bygger på idén om positiv transfer, om man lär sig vissa förmågor och färdigheter kan dessa följa med en vidare och hjälpa en att lösa framtida problem och situationer. Vi lär oss i första hand genom att delta i sammanhang och göra saker med andra.
• Community of practise Lite samma som learning by doing (pragmatism) Kunskap är inbäddat i praxisgemenskaper, och man lär sig genom att delta i aktiviteter där kunskap används och synliggörs.
• Community of practise man lär sig genom att delta i aktiviteter där kunskap används och synliggörs.
• Från perifert till centralt deltagande Från nybörjare till högre avancerade/krävande uppgifter
• Identitetsformering Man formar en identitet genom att gå från ett perifert deltagande (lärning) till ett centralt deltagande (mästare). Identitetsformering är en central del i progressionen, och identiteten utvecklas både uppgiftsmässigt och socialt. Detta när man samlar på sig erfarenhet och kunskaper, som i sin tur påverkar både individen och kollektivet.
• Boundary work Gränsarbete - skillnader och likheter mellan olika situationer i hur kunnande utövas. Att se hur kunskaper och erfarenheter från olika situationer och händelser kan kopplas samman och bidra till ett lärande.
• Lärande i ett situerat perspektiv Lärande är situerat, det äger rum i ett visst sammanhang och sker genom deltagande i ett community of practise (praxisgemenskaper). Man intresserar sig mer för kunnande än kunskaper. Elever tar med sig det de tidigare lärt sig och använder det i framtiden.
• Relationen mellan lärande och undervisning Lärande sker kontinuerligt hela tiden medans undervisning handlar om specifika situationer. En skillnad är hur viktig pedagogen är i de olika perspektiven Läraren hjälper att strukturera information i vissa Medans i andra är läraren mer aktiv

Alla Inga Spara