Begreppstest Samhälle

Alla Inga Spara

• Kausala samband Man försöker leta vad företeelser kan leda till och orsakerna/ förklaringarna till företeelserna. Om man listar ut dom sambanden så kan man också vara en påverkan i samhället till viss del.
• Fakta Säkert konstaterad information eller påståenden om verkligheten. Man ska alltid granska fakta källkritiskt så att de är pålitliga och relevanta. Ett exempel på fakta är att Zlatan är 39 år och fyller 40, år 2021.
• Begrepp Mångtydiga ord som kan ha olika betydelser i olika sammanhang och kan vara svåra att förstå.
• Modell Kan vara ett hjälpmedel som gör det lättare att analysera och förstå hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar.
• Teori Det är ingen skarp gräns mellan modeller och teorier men teorier förklarar mer och erbjuder mer förutsägelser om framtiden.
• Kvalitativa metoder Förstår ofta komplicerade samband på djupet. Orsak.
• Kvantitativa metoder Förstår hur vanliga olika företeelser är och var de förekommer. Mätbart.
• Källkritik En granskning på hur trovärdig en informationskällas påståenden är.
• Relevans T.ex. om man skriver en text om en idrottare så är fakta om resultat, skador och tränare relevant, men om idrottaren kanske gått igenom en skilsmässa är det inte relevant att ta med detaljer och information om idrottarens partner.
• Trovärdighet Man kan inte lita på alla källor. Det är mycket man ska uppmärksamma när man ska bedöma en källas trovärdighet.
• Äkthet Om uppgifterna i källan är sanna eller falska. T.ex. Kan man nog inte lita fullständigt på en källa som ska berätta hur det är i Nordkorea skriven/berättad av en person som bor där. Källan verkar mer sann om det är en person som bott i Nordkorea som skriver/berättar hur det är där.
• Tendens När en källa förvränger verkligheten eller vill påverka en.
• Tid Mycket sker under kort tid, så uppgifter och fakta måste därför uppdateras ofta. En berättelse om en händelse som skedde för en vecka sedan är mer trovärdig än en berättelse om en händelse som skedde för 20 år sedan.
• Beroende Om en person berättar något som någon annan upplevt och berättat för henne/honom så är den personen en andrahandskälla och då en beroende källa, medans förstahandskällan alltså den som upplevde det som berättas är en oberoende källa.
• Makt Inflytande och påverkan t.ex. när man fyller 18 år har man mer makt över sitt liv än tidigare.
• Maktresurser Det är det som ger oss makt exempel på det är pengar, utbildning, medborgarskap, kontakter, yrke och inflytande i media.
• Direkt makt När man kan få någon att göra något som de annars inte skulle göra, då har man direkt makt över de. Det är tydligt vem som utövar makten och om man då bryter mot lagstiftningen kan maktutövaren ställas för ansvar.
• Dagordningsmakt Det är att man begränsar andras makt genom att bestämma vad man ska fatta beslut om.
• Makten över tanken Avser de begränsningar av våra tankar och därmed vad vi önskar och gör, som samhällets strukturer skapar.
• Kultur Det kan vara allt från vanor om hur vi sköter vår hygien till litteratur och konst. Man lär sig sin kultur genom att växa upp i den.
• Majoritetskultur Det är en kultur som majoriteten av samhället har.
• Minoritetskultur: En kultur som minoriteten av samhället har t.ex. samernas kultur är en etnisk minoritetskultur i Sverige.
• Subkultur Det är grupper i samhället som i delar av sin livsstil urskiljer sig t.ex. arbetarklassens livsstil skiljer sig från medelklassens och överklassens livsstil. Lika med ungdomskultur, ungas livsstil skiljer sig ofta från övrigas.
• Norm Det normala, “det vanliga” eller det man först tänker på t.ex. om man får frågan utomlands hur en typisk svensk är, så skulle de flest beskriva normen.
• Kategori Män och kvinnor hör till kategorin “kön”. Ungdomar, pensionärer och medelålders hör till kategorin “ålder”.
• Maktordning I kategorier existerar det maktordning som rangordnar människor i en slags status- och maktposition. T.ex. könsmaktsordning, att män har mer makt än/över kvinnor.
• Stereotyp En stereotyp är en inre bild om folk beroende på deras kön, etnicitet eller sexualitet.
• Fördom Det är en sakligt ogrundad uppfattning om folk/ ett förutfattad antagande om någon eller något.
• Klass/socialgrupp Det är en kategori som handlar om vår statusmässiga och ekonomiska position i samhället.
• Socioekonomiska förutsättningar När man ska dela in personer i klasserna så kollar man på vad deras socioekonomiska förutsättningar är, t.ex deras ekonomi och fritidsintressen och så delar man in de som har sånt gemensamt i samma grupper och klasser.
• Klassmarkör Det är sådant i ens livsstil som markerar klass, som berättar vilken klass man tillhör. Förr var tennis och golf stämplade som överklassporter. Fotboll och campingresor var arbetarklassens och vin var för medel- och överklassen. Det är också exempel på stereotyper. Nuförtiden är det mesta vanligt i alla samhällsklasser.
• Klassresa När människor flyttar mellan klasser. Som från arbetarklass till medelklass genom utbildning och kanske bättre lön på ett arbete.
• Kön En kategori med grupperna män och kvinnor.
• Genus Genus avser de skillnader mellan kvinnor och män som följer av samhällets förväntningar och normer.
• Patriarkat Ett samhälle där män har makt över kvinnor.
• Nationalitet Tillhörigheten till en nation, stat mm. En persons medborgarskap i en stat eller ett land.
• Etnicitet Tillhörighet till en grupp av människor med gemensamt ursprung och kultur.
• Assimilering När olika etniska grupper smälter ihop som att leva tillsammans och även bilda familj.
• Integration Att invandrare ska bli en del av samhället och delta i arbetslivet, politik, kultur och idrott.
• Segregation Man lever åtskild från varandra. Som att medelklassen bor i dom mer populära områdena och arbetarklassen i dom mindre populära områdena.
• Diskriminering När man blir sämre behandlad på grund av t.ex. kön, etnicitet, religion, funktionshinder, ålder mm.

Alla Inga Spara