Biokemi

Övningen är skapad 2022-01-10 av Tildaque. Antal frågor: 62.




Välj frågor (62)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • Primärstruktur Sekvensen av aminosyror i en peptid/protein
  • Sekundärstruktur Visar hur olika delar i kedjan sitter ihop.
  • Tertiärstruktur Anger koordinater för samtliga atomer i ett protein och stabiliseras främst av interaktioner mellan sidokedjor.
  • α-helix Sekundärstruktur stabiliserad av H-bindningar mellan peptidgrupper, 3, 6 aa/varv
  • Betastruktur struktur som främst utgörs av betasträngar och betaflak.
  • Antiparallell betastruktur Sekundärstruktur stabiliserad av H-bindningar mellan peptidgrupper
  • Subenhet En kedja hos ett protein som består av minst två kedjor
  • pl Isoelektrisk punkt, det pH där en molekyls/peptids/polypeptids nettoladdning är 0
  • Disulfidbindning Kovalent bindning mellan två Cys, -S-S –
  • Anjonbytare Positivt laddad jonbytarmassa till vilken förningar med negativ laddning binder
  • Katjonbytare typ av jonbyteskromatografi en katjonbytare är negativt laddad och binder in proteinermed positiv nettoladdning. Separation med avseende på pI.
  • Hårnålsöggla sekundärstruktur stabiliserad av H-bindning mellan aa1 och aa4. En hårnålsögla är alltid fyraaa lång
  • Peptidbindning Bindning som uppstår mellan två molekyler då en karboxylgrupp reagerar med en aminogrupp. Ett specialfall av amidbindning.
  • pKa Syrakonstant, anger styrkan hos en syra ie n lösning. högre pKa = starkare syra
  • Domän En egen, oberoende veckningsenhet inom dentertiära strukturenav ett protein.
  • Kvartärstruktur Organisationen av två eller flera polypeptidkedjor inom ett multisubunitprotein. Stabiliseras av interaktioner mellan subenheter av typen; H-bindning, jonbindning, van der Waal och ev. disulfidbryggor.
  • Jonbyteskromatografi Kromatografimetod som separerar efter laddning, dvs proteiner med olika pI kan separeras. Finns 2 typer, anjonbytare och katjonbytare.
  • Katabolism En metabol process som bryter ner molekyler –ger energi
  • Reduktionspotential Förmågan hos ett ämne att reduceras (ta upp e-). Hög reduktionspotential = hög benägenhet att ta upp ta upp e-.
  • Kofaktor Liten molekyl (ej protein) som behövs för att enzymet skall kunna katalysera reaktionen.
  • Aktiva ytan Del av strukturen i ett enzymsom binder in substrat och där själva den katalyserade reaktionen sker.
  • Proteolytisk aktivitet Då proteinets polypeptidkedja klyvs för att aktivera enzymet/proteinet
  • Oxidativ fosforylering Elektrontransportkedjan + ATP-syntas –ger produktion av ATP
  • Amfibol process Process som fungerar i både nedbrytand eoch uppbyggande syfte. Alltså som både är katabol och anabol.
  • Katabol process Nedbrytande process - ger energi
  • Anabol process Uppbyggande process - kräver energi
  • Affinitetskromatografi separation med avseende på biologisk funktion att icke-kovalent bygga ligand.
  • Gelfiltreringskromatografi Separation med avseende på storlek (störst först!).
  • Viktiga B-vitaminer B1: Tiamin, B2: riboflavin, B3: niacin, B7: biotin
  • Cellandningens sista steg Elektrontransportkedjan
  • Aminosyra En kemisk förening som innehåller både en aminogrupp och en karboxylgrupp.
  • Biologiska membraner plasmamembran och interna membran.
  • Oxidationsmedlena NAD+ och FAD
  • Vad är ett oxidationsmedel? Ett oxidationsmedel oxiderar ett annat ämne samtidigt som det själv reduceras.
  • Kolhydrater Uppbyggda av monosackarider av 3-9 kolatomer och minst två hydroxylgrupper. Fungerar främst för energilagring och som strukturelement.
  • Anaplerotisk reaktion En slags påfyllande reaktion om det finns låga nivåer av någon central metabolit.
  • ATP Universal energirik molekyl i biologiska system.
  • Varför är ATP energirik? Innehåller fyra negativa laddningar i närheten av varandra - krävs mycket energi att hålla ihop molekylen.
  • ATP-syntas Katalyserar bildning av ATP so drivs av en protongradient.
  • Coricykeln Process där laktat från musklerna omvandlas till glukos i levercellerna.
  • Glukoneogenesen Process som leder till bildandet av glukos till pyruvat. sker i cytosolen.
  • Glukolysen Reaktionsekvens som leder till nedbrytning av glukos till pyruvat. Glukos - pyruvat - AcetylCoA
  • Glykolysen stadie 1 Glukos fosforyleras av ATP och klyvs.
  • Glykolysen stadie 2 Glyceraldehyd-3-fosfat oxideras och omvandlas till pyruvatjoner. Sker 2 gånger.
  • N-terminal och C-terminal N-terminal = "aminoterminal", C-terminal="karboxylterminal"
  • Oxidativ fosforylering komplex I NADH + H+ oxideras till NAD+, H+ pumpas ut utanför det inre membranet, e- transporteras till komplex Q (ubikinon)
  • Oxidativ fosforylering komplex II Oxidation av succinat till fumarat, e- transporteras till komplex Q (ubikinon), sker i steg 6 i citronsyracykeln!
  • Oxidativ fosforylering komplex III Ytterligare H+ pumps ut, e- transporteras till Cytokrom C
  • Oxidativ fosforylering komplex IV e- faller ogenom komplexet, 1/2 o2 + 2H+ + 2e- -> H2= bildas, energi frigörs - ytterligare H+ pumpas ut.
  • Proteiner Består av aminosyror, beståndsdel i allt levande.
  • G-proteiner Består av tre subenheter, G-alfa, G-beta och G.gamma. en grupp av proteiner som medverkar i cellens signaleringssystem. Kan binda inaktivt GDP och Aktivt GTP.
  • Zwitterjon Jon som innehåller både en positiv och en negativ laddning på olika atomer.
  • Proteolys Sönderdelning av en polypetid till mindre peptider och fria aminosyror.
  • Transaminering Metabolism av aminosyror, en aminogrupp flyttas från en aminosyra till en ketosyra.
  • Deaminering Metabolism av aminosyror, en amingrupp tas helt bort från en aminosyra.
  • Citronsyracykeln En serie biokemiska reaktioner i levande celler, sker i mitokondriematrix.
  • Citronsyrecykeln steg 1 kondensation, avetylCoA reagerar med oxaloacetat och bildar citrat (citronsyra)
  • Citronsyrecykeln steg 2 Isomerisering, citratjonen omvandlas till isocitrat.
  • Citronsyrecykeln steg 3 oxidation och dekarboxylering, Isocitart oxideras av NAD+ och alfaketolutarat, NADH+ H+, och koldioxid bildas.
  • Citronsyrecykeln steg 4 Oxidation, dekarboxylering och koppling till CoA. Alfa-ketoglutarat oxideras av NAD+. NADH+ H+ bildas och koldioxid avgår. HS-CoA binder in - succinyl-CoA bildas.
  • Citronsyrecykeln steg 5 Omvandling, HS-CoA kopplas los från succinylresten. succinat och ATP/GTP bildas.
  • Citronsyrecykeln steg 6-8 Återbildning av oxaloacetat, Succinat oxideras tillbaka till oxaloacetat. FADH2 och NADH + H+ bildas.

Alla Inga

(
Utdelad övning

https://spellic.com/swe/ovning/biokemi.10775482.html

)