Biologi 2 kapitel 2 (DM)

Alla Inga Spara

• Aminosyror Organiska molekyler som har både en aminogrupp och en karboxylgrupp. Av alla teoretiskt tänkbara ... förekommer 20 olika typer i proteiner.
• ATP Cellernas viktigaste "energiförmedlare"
• Biomolekyler Kemiska ämnen i kroppen som bygger upp celler och ger energi, som proteiner, fetter, kolhydrater och DNA.
• Bärarmolekyler Molekyler som samverkar med enzymer och bland annat kan överföra väteatomer och/eller elektroner mellan andra molekyler.
• Cellulosa En kolhydrat som bygger upp växters cellväggar och gör dem starka och stadiga.
• Coenzym Ett litet hjälpämne som behövs för att ett enzym ska kunna utföra sin kemiska reaktion i kroppen.
• Cofaktor Ett ämne, ofta en metalljon eller molekyl, som hjälper ett enzym att fungera korrekt.
• Disackarid En kolhydratmolekyl som består av två hopkopplade monosackarid-molekyler.
• Enzymer Proteiner som fungerar som katalysatorer, dvs skyndar på kemiska reaktioner utan att själv förbrukas.
• Fetter Ämnen vars molekyler består av alkoholen glycerol som binds till tre fettsyror med esterbindning
• Fettsyror Byggstenar i fett som kroppen kan använda som energi eller för att bygga cellmembran.
• Fleromättad fettsyra Har minst två dubbelbindningar mellan kolatomerna i kolväteskedjan.
• Fosfolipider Skiljer sig från fetter genom att en position har bundit fosforsyra i ställt för en fettsyra - dssutom har molekylen en annan alkhol på andra sidan om fosforsyran.
• Glykogen Kolhydrat som påminner om stärkelse; energilager i levern och muskler.
• Karotenoider Gula/orange/röda färgämnen i växter, både i blad och frukter, samt i äggula.
• Klorofyll Det gröna färgämnet i blad som är nödvändigt för fotosyntesen.
• Kolesterol En typ av lipidmolekyler som består av kolatomer som är kopplade till tre sexkantiga ringar och en femkantig ring.
• Kolhydrater Energirika ämnen, som socker och stärkelse, som kroppen använder som bränsle.
• Laktos En disackrid uppbyggd av en enhet glukos och en enhet galaktos.
• Lipider Biomoleyler som inte är lösliga i vatten, däremot i organiska lösningsmedel (bensin t.ex)
• Monosackarider Kolhydratmoleykl som består av en enkel kedja av 3-7 kolatomer med syre/väte bundet till sig. Den sluter sig ofta till en ring.
• Mättad fettsyra En typ av fett där alla bindningar mellan kolatomer är enkla, vilket gör att fettet är fast i rumstemperatur.
• Nukleotid En byggsten i DNA och RNA, som består av en sockermolekyl, en fosfatgrupp och en kvävebas.
• Omättad fettsyra Ett fett där några kolatomer har dubbelbindningar, vilket gör att fettet ofta är flytande i rumstemperatur.
• Polypeptider Kedja av ett maximalt cirka 50 aminosyror, hopfogade med peptidbindningar.
• Polysackarid En kolhydratmolekyl som består av upp till 50 hopkopplade monosackarid-molekyler.
• Prostetisk grupp En del av ett protein som inte är uppbyggt av aminosyror.
• Proteiner Stora molekyler byggda av aminosyror som gör många viktiga jobb i kroppen, som att bygga muskler och transportera ämnen.
• Receptorer Proteiner på eller i celler som tar emot signaler från kroppen eller omgivningen och skickar vidare besked till cellen.
• Sackaros En disackrid uppbyggd av en enhet glukos och en enhet fruktos.
• Steroid En typ av lipidmolekyl som består av kolatomer som är kopplade till tre sexkantiga ringar och en femkantig ring.
• Stärkelse Kolhydrat vars molekyl består av långa kedjor av glukosmolekyler och som fungerar som energireserv i växter.
• Vätebärare Överför väteatomer mellan olika molekyler, bland annat i cellandningen och fotosyntesen. De viktigaste är NAD+, NADP+ och FAD.

Alla Inga Spara