biologi 2 sinnen o sånt

Alla Inga Spara

• Balanssinne Speciellt sinne som registrerar kroppens läge och rörelser.
• Sinnesceller Specialiserade celler som registrerar stimuli (t.ex. ljus, ljud, tryck).
• Näthinna Ljuskänslig hinna längst bak i ögat där sinnescellerna (tappar och stavar) sitter.
• Tappar Sinnesceller i näthinnan som registrerar färg (blått, grönt, rött).
• Stavar Sinnesceller i näthinnan som registrerar ljus/mörker (svartvitt seende).
• Gula fläcken Område på näthinnan där tapparna sitter tätast – ger skarpast syn.
• Blinda fläcken Punkt på näthinnan där synnerven lämnar ögat – saknar sinnesceller.
• Hornhinna Genomskinlig del längst fram på ögat där ljuset först bryts.
• Regnbågshinna (iris) Del av ögat som reglerar ljusinsläpp genom pupillen.
• Pupill Öppningen i regnbågshinnan som släpper in ljus i ögat.
• Lins Struktur som ändrar form för att ställa in skärpa (ackommodation).
• Glaskropp Geléartad massa som fyller ögats inre och håller formen.
• Ciliarmuskel Muskel som styr linsens form för att fokusera på nära eller långt håll.
• Ackommodation Ögats anpassning av linsens form för att fokusera på olika avstånd.
• Rodopsin (synpurpur) Ljuskänsligt pigment i stavar och tappar som möjliggör syn.
• Opsin Protein som ingår i rodopsin och är känsligt för olika ljusvåglängder.
• Retinal Molekyl som ingår i rodopsin och förändras av ljus (bildas från vitamin A).
• Mörkeradaption Process där ögat anpassas till svagt ljus (nytt rodopsin byggs upp).
• Djupseende Förmågan att bedöma avstånd genom att jämföra bilder från båda ögonen.
• Översynthet Fokus hamnar bakom näthinnan – korrigeras med konvex lins.
• Närsynthet Fokus hamnar framför näthinnan – korrigeras med konkav lins.
• Ålderssynthet Linsens stelhet med åldern – svårt att se på nära håll.
• Astigmatism Oregelbunden brytning av ljus pga. ojämn hornhinna eller lins.
• Grå starr Grumling av linsen som försämrar synen (kan opereras).
• Grön starr (glaukom) Ökat tryck i ögat som kan skada synnerven.
• Ytteröra Del av örat som fångar ljud (öronmussla + hörselgång).
• Mellanöra Del som förstärker ljud (hammare, städ, stigbygel).
• Inneröra Innehåller hörselsnäckan och balansorgan.
• Trumhinna Tunt membran som vibrerar av ljudvågor.
• Hörselben Hammare, städ, stigbygel – förstärker vibrationer.
• Örontrumpet Kanal som utjämnar tryck mellan mellanöra och svalg.
• Hörselsnäcka (cochlea) Spiralformat organ som omvandlar ljud till nervimpulser.
• Cortiska organet Hörselorgan i hörselsnäckan där sinnesceller med hår registrerar ljud.
• Basilarmembran Membran i hörselsnäckan som vibrerar vid olika toner.
• Frekvens Antal svängningar per sekund (mäts i Hz).
• Decibel (dB) Enhet för ljudstyrka.
• Balansorgan Består av båggångar och otolitorgan i innerörat.
• Båggångar Registrerar snabba rörelser av huvudet.
• Cupula Geléartad massa i båggångarna som påverkas av vätskeflöde.
• Otolitorgan Registrerar huvudets läge med hjälp av kristaller.
• Matspjälkning Processen där kroppen bryter ner maten till mindre molekyler så att näring kan tas upp i blodet.
• Matspjälkningskanal Den rörformiga strukturen i kroppen genom vilken maten passerar, från munnen till anus, och där matspjälkning och näringsupptag sker.
• Magsäck Ett organ i matsmältningssystemet där maten blandas med magsaft (som innehåller syra och enzymer) för att brytas ner.
• Saliv Vätska som produceras av salivkörtlar i munnen. Den hjälper till att fukta maten, bryta ner kolhydrater med hjälp av enzymet amylas, och skydda munnen.
• Amylas Ett enzym som finns i saliv och bukspott och hjälper till att bryta ner stärkelse (en typ av kolhydrat) till enklare sockerarter.
• Mjölksyra En syra som bildas vid anaerob (utan syre) nedbrytning av glukos i musklerna, vilket kan orsaka trötthet och muskelvärk.
• Vätekarbonatjoner Kemiska joner (HCO₃⁻) som hjälper till att neutralisera magsyran i tolvfingertarmen och skydda vävnaderna.
• Smaklökar Sinnesceller som finns på tungan och hjälper oss att uppfatta smaker som sött, surt, salt, bittert och umami.
• Pepsin Ett enzym som finns i magsäcken och hjälper till att bryta ner proteiner till mindre peptider.
• Pepsinogen Inaktiv form av pepsin, som aktiveras av magsyra för att börja bryta ner proteiner.
• Mucin Ett protein som bildar ett slemlager på magsäckens vägg för att skydda mot den sura miljön.
• Magsår Sår på magsäckens eller tolvfingertarmens slemhinna, ofta orsakade av överdriven magsyraproduktion eller infektion av bakterien Helicobacter pylori.
• Tolvfingertarm Den första delen av tunntarmen där mycket av matsmältningen och näringsupptaget sker. Här blandas magsaft med bukspott och galla.
• Bukspott Vätska som produceras i bukspottkörteln och innehåller enzymer för att bryta ner mat samt vätekarbonat för att neutralisera magsyra.
• Lipaser Enzymer som bryter ner fetter (lipider) till fettsyror och glycerol.
• Galla Vätska som produceras i levern och lagras i gallblåsan, som hjälper till att bryta ner fett i tunntarmen.
• Gallblåsa Ett litet organ där galla lagras och koncentreras innan det släpps ut i tolvfingertarmen för att hjälpa till att smälta fett.
• Gallstenar Hårda kristaller som kan bildas i gallblåsan och blockera gallgångarna, vilket kan orsaka smärta och inflammation.
• Tunntarmen Den del av tarmen där största delen av matsmältningen och näringsupptaget sker, och den består av tre delar: duodenum, jejunum och ileum.
• Kylomikroner Partiklar som transporterar fett (lipider) från tarmen via lymfsystemet till blodet.
• Lymfa Vätska som cirkulerar i lymfsystemet och hjälper till att transportera näringsämnen, avfallsprodukter och vita blodkroppar.
• Veck och tarmludd Fina veck och små utskott på tunntarmens vägg som ökar ytan för näringsupptag.
• Mikrovilli Små utskott på cellerna i tarmluddet som ytterligare ökar ytan för upptag av näringsämnen.
• Tarmludd (villi) Fingerliknande utskott i tunntarmen som ökar den absorptiva ytan och hjälper till att transportera näringsämnen in i blodet.
• Blindtarmen En liten utbuktning på tarmen nära där tunntarmen övergår i tjocktarmen. Den är en restprodukt från evolutionen, men spelar en viss roll i immunförsvaret.
• Tjocktarmen Del av matsmältningssystemet där vatten och salter tas upp, och avfall förbereds för att lämna kroppen som avföring.
• Appendix En liten del som är fäst vid blindtarmen och tros spela en roll i immunförsvaret.
• Blindtarmsinflammation Inflammation i appendix, vilket kan orsaka smärta och kräva kirurgisk borttagning.
• Tarmflora De mikroorganismer, främst bakterier, som lever i tarmen och hjälper till med matsmältning och immunsystemets funktion.
• Mjölksyrabakterier Bakterier som omvandlar socker till mjölksyra och är viktiga för matsmältningen, ofta användbara som probiotika.
• E. coli (Escherichia coli) En typ av bakterie som finns naturligt i tarmen, men vissa stammar kan orsaka matförgiftning och andra infektioner.
• K-vitamin Ett fettlösligt vitamin som är viktigt för blodkoagulering och benhälsa.
• B-vitaminer En grupp vitaminer som hjälper till med energiomsättningen och nervsystemets funktion.
• Fettsyror Byggstenar för fetter som är viktiga för kroppens energi och struktur.
• Gaser (t.ex. koldioxid) Avfallsprodukter från cellandning som kroppen måste göra sig av med via andningen eller matsmältningssystemet.
• Ändtarmen Den sista delen av tarmen där avföring lagras innan det töms ut genom anus.
• Glykogen En polysackarid som fungerar som energilagring i levern och musklerna.
• Transfetter En typ av fett som har visat sig vara skadliga för hälsan och kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.
• LDL (Low Density Lipoprotein) Ett "dåligt" kolesterol som kan leda till åderförkalkning om nivåerna är för höga.
• HDL (High Density Lipoprotein) Ett "bra" kolesterol som hjälper till att transportera bort överskott av kolesterol från blodkärlen.
• Triglycerider En form av fett i blodet som fungerar som en energikälla.
• Kalcium, Natrium, Kalium Mineraler som är viktiga för nerv- och muskelfunktion, samt vätske- och elektrolytbalans.
• Järn, Jod, Selen Viktiga spårämnen som behövs för produktion av röda blodkroppar, sköldkörtelns funktion och antioxidation.
• Basalmetabolism Den energi som krävs för att hålla kroppens grundläggande funktioner igång i vila.
• Fett och fettlösliga vitaminer Fetter som hjälper till att absorbera fettlösliga vitaminer (A, D, E, K).
• Endokrin körtel Körtel utan utförsgång som insöndrar hormoner direkt till blodet.
• Exokrin körtel Körtel med utförsgång som utsöndrar ämnen till t.ex. tarmen eller huden.
• Neurohormon Hormon som bildas av nervceller, t.ex. i hypotalamus.
• Bukspottkörteln (pankreas) Körtel som bildar insulin och glukagon samt bukspott med enzymer.
• Langerhanska öar Cellgrupper i bukspottkörteln som producerar insulin och glukagon.
• Glukagon Hormon som höjer blodsockret genom att stimulera nedbrytning av glykogen i levern.
• Glykogen Lagrad form av glukos i levern och musklerna.
• Exokrin funktion (bukspott) Utsöndring av matsmältningsenzymer till tolvfingertarmen.
• Autoimmun sjukdom Immunförsvaret attackerar kroppens egna celler.
• Hypotalamus Del av hjärnan som styr hypofysen och kroppens inre miljö.
• Hypofys Överordnad hormonbildande körtel, styr andra endokrina körtlar.
• Framlob Del av hypofysen som bildar flera viktiga hormoner.
• Baklob Del av hypofysen som lagrar och frisätter neurohormoner från hypotalamus.
• Tillväxthormon (GH) Stimulerar kroppens längdtillväxt.
• Prolaktin Hormon som stimulerar mjölkproduktionen hos kvinnor.
• TSH Hormon från hypofysen som stimulerar sköldkörteln.
• ACTH Hormon från hypofysen som stimulerar binjurebarkens hormonproduktion.
• FSH Hormon som reglerar spermieproduktion och äggcellers mognad.
• LH Hormon som bl.a. framkallar ägglossning.
• ADH Hormon som reglerar vattenåterupptag i njurarna.
• Oxytocin Hormon som stimulerar sammandragningar vid förlossning och mjölkutsöndring.
• Sköldkörtel Körtel på halsen som styr ämnesomsättningen.
• Tyroxin Sköldkörtelhormon som ökar cellandningen.
• Cellandning Process där celler utvinner energi ur glukos.
• Struma Förstorad sköldkörtel, ofta p.g.a. jodbrist eller överaktivitet.
• Jodbriststruma Struma orsakad av jodbrist och brist på tyroxin.
• Giftstruma Överaktiv sköldkörtel med för hög hormonproduktion.
• Ämnesomsättning Cellernas energiomsättning, påverkas av tyroxin.
• Binjurar Körtlar ovanpå njurarna som producerar stress- och könshormoner.
• Binjuremärg Inre del av binjurarna som producerar adrenalin och noradrenalin.
• Binjurebark Yttre del av binjurarna som producerar kortisol och androgener.
• Adrenalin Stresshormon som aktiverar kroppen vid fara.
• Noradrenalin Liknar adrenalin och fungerar även som transmittor.
• Androgener Manliga könshormoner som påverkar könskaraktärer.
• Östrogen Kvinnligt könshormon som styr menstruationscykeln och könsutveckling.

Alla Inga Spara