biologi fakking begrepp

prokaryota celler vanligtvis encelliga organismer, saknar cellkärna ex. bakterier

eukaryota celler del av en multicellulär organism, har cellkärna ex. växt- och djurceller

makromolekyler består av flera små molekyler

kolhydrater en eller flera sockerenheter

monosackarider en sockermolekyl ex glukos

disackarid två sockermolekyler

polysackarid många sockermolekyler

sackaros en glukosmolekyl + en fruktosmolekyl (strösocker)

laktos en galaktosmolekyl + en glukosmolekyl

maltos två glukosmolekyler

stärkelse många glukosmolekyler, växters sätt att lagra energi

glykogen många glukosmolekyler, djurcellers sätt att lagra energi

cellulosa många glukosmolekyler, bygger upp växters cellvägg, omöjlig för oss att bryta ned

lipider (fetter-fosfolipider-steroider). Är hydrofoba.

fettsyror Karboxylsyror som består av kol, väte och syror. Innehåller en lång kedja av kol och väte.

mättade fettsyror kol och väte bundet med enkelbindningar, framförallt i mat från djurriket

omättade fettsyror kol och väte bundet med en dubbelbindning, framförallt i mat från växtriket

fleromättade fettsyror kol och väte bundet med flera dubbelbindningar, framförallt i mat från växtriket

fetter En glycerolmolekyl & 3 fettsyror. Kan vara mättade eller omättade. Mättade fettsyror är raka, omättade är svängda eller veckade.

fosfolipider Glycerol + fosfatmolekyl (huvudet, hydrofil) + 2 fettsyror (svansar, hydrofob), bygger upp cellmembranet

steroider Består av fyra ringformade kolvätekedjor + olika kemiska grupper

kolesterol Finns i djurcellers cellmembran. Andra steroider bildas från denna. Består av fyra ringformade kolvätekedjor + olika kemiska grupper.

aminosyror Bygger upp proteiner. Finns 21 stycken varav 12 vi kan skapa själva och 9 vi måste få i oss genom mat

proteiner Byggnadsmaterial för celler, muskler och skelett, uppbygdda av aminosyror.

katalysator någonting som påskyndar en reaktion

enzymer Protein som katalyserar kemiska reaktioner och som gör att rea går snabbare.

nukleinsyror DNA och RNA. Byggs upp av nukleotider.

nukleotid Uppbyggd av en kvävebas, en monosackarid och en eller flera fosfatgrupp(er)

adenosintrifosfat ATPs fullständiga namn

ATP Energirik. Uppbygd av fosfat+monosackarid (ribos) + kvävebas (adenin)

ADP När ATP ger bort en fosfatgrupp för att frigöra energi bildas ADP.

NADH elektronbärare, elektronerna används sedan för att producera ATP via elektrontransportkedjan

FADH2 elektronbärare, elektronerna används sedan för att producera ATP via elektrontransportkedjan

cellmembranet Extremt tunt och uppbyggd av fosfolipider (huvudsakligen), kolesterol (steroid) och proteiner. På dem är kolhydrater fästade som sticker ut från membranet.

cellorganell Delar som finns i cellen t.ex. golgiapparaten, mitokondrier och ribosomer

endomembransystemet Membransystemen inne i cellen (cellmembranet, ER, golgiapparaten, kärnmembranet, vakuoler, lysosmer och peroxisomer).

cellkärnan Har ett dubbelt membran och innehåller arvsanlag (DNA), mRNA och proteiner som styr replikation och transkription

kromatin Blandning av DNA och proteiner (histon) som finns i cellkärnan

nukleol Består av protein och rRNA. Finns inne i en annan organell. Har funktion vid

ribosom Består av rRNA och proteiner. Cellens proteinfabrik.

rRNA Ribosomalt-RNA. Beståndsdel i ribosomen

endoplasmatiskt nätverk Den består av ett stort antal rör och säckar av tunna membraner i cellens cytoplasma

smooth/slätt ER (SER) utan ribosomer, kemisk modifiering av proeteiner men även syntes av lipider och lager av kalciumjoner

rough/kornigt ER (RER) ribosomer på ytan, kemisk modifiering av proteiner, förpackas i blåsor och skickas till golgiapparaten

golgiapparaten system av membranblåsor - proteinmodifiering

lysosomer cellens "sopstation", små membranomslutna blåsor med huvuduppgift att sönderdela stora molekyler

mitokondrie cellens kraftverk, har dubbla membran och eget DNA. Omvandlar kemisk energi till ATP.

cellskelettet System av trådar som genomkorsar cytoplasman. Ger cellen dess form och rörelseförmåga.

mikrotubili utgörs av långa, tunna rör bildade av protein -tubulin.

cilier flimmerhår i luftstrupen och äggledarna

flageller spermiens "svans". Uppbyggd av lånda proteintrådar.

motorprotein proteiner som transporterar molekyler med hjälp av mikrotubili som de "springer" på

mikrofilament uppbyggt av aktin, formar cellen, kan plockas isär och ihop efter behov, medverkar vi avsnörningen vid celldelning och vid muskelsammandragning

intermediära filament förstärker och håller ihop cellen ex. på proteiner dom ingåt i

semipermeabelt halvt genomsläppligt

diffusion Rörelse när molekyler och joner rör sig ständigt och krockar med varandra i vattenlösning, från en hög till lägre koncentration, kräver ingen energi

passiv transport transport som inte kostar någon energi ex. diffusion, hög -->låg koncentration

underlättad diffusion diffusion via proteiner, hög -->låg koncentration som inte kostar någon energi

kanalprotein (rörformade) bildar hål genom cellmembran, här passerar framförallt joner.

bärarprotein binder till ett visst ämne som det sedan "lyfter" igenom genom att ändra form

osmos vattnets diffusion genom ett semipermeabelt membran.

akvaporiner kanalprotein som transporterar vattenmolekyler

proteinpumpar proteiner i celllmembranet som sköter den aktiva transporten

aktiv transport Transport av molekyler/joner från låg till högre koncentration, energikrävande process

endocytos membran omsluter partiklar som är för stora för kanal och

transportproteinerna och tar in dem i cellen.

exocytos molekyler transporteras via vesiklar som smälter samman med cellmembranet ut ur cellen

metabolism ämnesomsättning

anabolism uppbyggande processer

katabolism nedbrytande processer

glykolysen Sker i cytoplasma. Glykos bryts ner till mindre och energifattigare föreningar utana att syre förbrukas. Frigjord energi används för att bilda energirikt ATP.

citronsyracykeln Pyruvat omvandlas till acetyl-CoA och därefter steg för steg till koldioxid och energirika molekyler samtidigt som syrgas förbrukas.

elektrontransportkedjan Sista steget i katabolismen där de energirika molekylerna NADH och FADH2 lämnar sina elektroner, syrgas tar emot dem, en protongradient byggs upp över membranet som driver ATP syntas att syntetisera ATP

cellandning Syre + kolhydrat --> ATP + vatten + koldioxid

jäsning Process där organiska ämnen används som elektronmottagare istället för syre eller andra oorganiska ämnen

signalmolekyl Den molekyl som skickas från en cell till en annan

parakrin kommunikation Kortväga kommunikation mellan signalmolekyler, ej kontaktberoende, "cellen viskar"

autokrin kommunikation Kortväga kommunikation, en cell som utsöndrar en signalmolekyl också har en receptor för densamma, så att cellen stimulerar sig själv

synaps Kontaktpunkt mellan signal- och mottagarcell

neurotransmittor Signalsubstans vid nervcellssignallering

signalcell Den cell som skickar en signal till en annan cell

mottagarcell/målcell Den cell som tar emot informationen

endokrin kommunikation Långväga kommunikation mellan hormoner

receptor Det som signalmolekylen binder till, sitter på en mottagarcell

membranreceptorer Receptor som sitter i cellmembranet

steroidhormoner Går lätt genom cellmembranet (fettlöslig) och binder till en receptor inuti cellen

jonkanalkopplade receptorer Membranbunden receptor som släpper in/ut joner när en signalmolekyl bundit till den

enzymkopplade receptorer Membranbunden receptor som aktiverar enzymer nedströms (inuti cellen) till en slutgiltig cellulär respons

sekundära budbärare Budbärare som förmedlar signalen utifrån cellen vidare in i cellen till en slutgiltig cellulär respons