Biologiprov v. 21

Övningen är skapad 2023-05-31 av enlevandeperson. Antal frågor: 52.




Välj frågor (52)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • organism livsform, har celler
  • abiotiska faktorer icke-levande faktorer i ett ekosystem, ex: vatten, mark, pH, temperatur, nederbörd, vind, solljus
  • biotiska faktorer levande faktorer i ett ekosystem, ex: producenter, konsumenter, nedbrytare
  • population individer från samma art som lever inom samma område
  • växt- och djursamhälle de växter eller djur som finns i ett område och som påverkar varandra
  • ekosystem allt levande och den miljö som finns i ett område
  • producent organismer som producerar energi och näringsämnen med hjälp av vatten, koldioxid och solljus
  • konsument organism som bryter ned och konsumerar biomassa/andra organismer för att överleva
  • toppkonstument organism som bryter ned och konsumerar biomassa/andra organismer utan att själv vara ett byte
  • nyckelart art med stor betydelse för andra arters överlevnad i ett ekosystem
  • näringskedja beskriver hur näringen förs vidare mellan olika organismer i ett ekosystem
  • näringsväv visar hur allt hänger ihop i ett ekosystem, vem som äter vem
  • näringspyramid beskriver hur biomassan ser ut på olika nivåer i ett ekosystem
  • trofinivå näringsnivå, hur mycket näring som finns i varje nivå, växter = första trofin
  • habitat miljön där en viss växt- eller djurart kan leva
  • nisch ett specifikt levnadsområde som en art anpassat sig till
  • tillväxtkurvor J-kurva: blir många organismer snabbt, sen stannar av -> balans, stanna av = brist på boplats eller revir, brist på könsmogen partner, brist på föda, ökat antal rovdjur, ökad mängd parasiter eller sjukdomsframkallande bakterier. S-kurva: blir balans med tid
  • bärförmåga miljöns förmåga att stabilisera antalet organismer, populationsstorleken när det blivit balans mellan de krafter som får en population att öka (födsel, inflyttning) respektive minska (död, utflyttning)
  • biomassa massan av levande material
  • mineral/närsalt jordskorpans fasta kemikalier
  • symbios beroende mellan organismer
  • mutualism 2 arter tar hjälp av varandra, båda nyttjas av samspelet, ex: blommor och bin
  • parasiter utnyttjar sitt värddjur men håller det vid liv
  • konkurrens två eller fler arters utnyttjande av gemensamma men begränsade resurser
  • predation en organism, predator, som dödar och äter ett bytesdjur
  • kommensalism en organism som behöver en annan för att överleva men det stör inte andra arten, ex: havsborstmaskar på musselskal
  • succession förändringar i ett ekosystem, primär = byggs upp ekosystem från berggrund, sekundär = ekosystem byggs upp efter förstörelse tex brand
  • ekosystemtjänst alla produkter och tjänster som ekosystemet bidrar med till människan
  • biologisk mångfald variationsrikedom av liv, mångfald av arter, alla arter och raser skall få finnas kvar, genetisk variation inom arten
  • global uppvärmning utsläpp av växthusgaser -> förhöjd temperatur -> miljökatastrofer
  • global uppvärmning utsläpp av växthusgaser -> förhöjd temperatur
  • övergödning ökad tillförsel av näringsämne (konstgödsel, innehåller N, P o K) -> ökad produktion av växt- och djurplankton -> ökad sedimentation av organiskt material -> ökad syreförbrukning -> syrebrist
  • miljögifter ämnen som har skadlig inverkan på miljön, ej fettlösligt -> lagras -> anrikas uppåt i näringskedjan = biomagnifikation
  • hållbar utveckling att samhällen fortsätter utvecklas men på ett sätt som inte påverkar ekosystemet
  • livszoner i en sjö 1. strandzon: rikast växtlighet (kaveldun, vass, näckrosor), 2. fritt vatten: över kompensationsnivån (plankton, alger, fiskar), 3. djupbottenzon: under kompensationsnivån (fiskar och nedbrytare)
  • kompensationsnivå över = fotosyntes > cellandning, under = fotosyntes < cellandning, på = fotosyntes = cellandning
  • språngskikt bildas mellan varmt och kallt vatten och/eller mellan salt och sötvatten, ger olika densitet -> lätta massan flyer över den tyngre
  • sjön under året vinter: 0 grader på ytan (is), +4 grader nere (bevarat, tyngst), höst/vår: +4 grader överallt (vind -> cirkulation), sommar: +20 grader uppe, +10 grader mitten, +4 grader nere
  • algblomning nyckelart (torsk) försvinner -> mycket skarpsill -> lite djurplankton -> mycket växtplankton -> mer algblomning
  • eutrof sjö näringsrik sjö
  • oligotrof sjö näringsfattig sjö
  • livets utveckling började i havet, bra och dåligt? bra: i vatten krävs mindre stödjevävnader, miljön är ofta mer konstant, dåligt: mindre salt och mineraler -> organismer måste pumpa ut vattnet (salthalt större på insidan), mindre variation
  • brunvattensjöar näringsfattiga, i barrskogar, brun färg - humusämnen (halvt nedbrutna ämnen från det som lever där) har låg nedbrytning, lågt pH -> klarnar -> sjukdomstecken
  • klarvattensjöar näringsfattiga, sparsamt med växtlighet omkring, stora och djupa, hålls kalla under sommaren, pH7 normalt men drabbas lätt av försurning
  • slättsjöar och sjöar vid lövskog näringsrika, relativt hög pH - innehåller buffrande ämnen, övergödning kan få den att växa igen, i slutet av 1800-talet sänktes sjöar för att få mer åkermark - som vid utdikning
  • konsekvenser försurning växt- och djurarter dör ut, vattnet blir klarare, äldre fiskar dominerar, vitmossa breder ut sig över botten, hårt bundna metaller löses upp - giftiga -> förstör, humushaltiga sjöar blir klara pga aluminium
  • skogens skikt förnan: ovanpå jorden, halvt nedbrutna material, bottenskikt: massor, lavar, svamp, fältskikt: ormbunksväxter, örter, gräs, buskskikt: växter under 5 m, trädskikt: växter över 5 m
  • skogstyper regnskog, tajga
  • barrskog tajga, barren sura -> förnan sur -> nedbrytare får svårt att trivas -> endast svampar klarar av att leva där, råhumus = i barrskogen bryter svampar ned material till en filtaktig svart massa, regnvattnet som sipprar genom urlakas pga fria metaller (blekjord), längre ned faller metallerna ut och jorden färgas roströd (rostjord), jordmånen i barrskog kallas podsol
  • lövskog rik på flora och fauna pga löv ej sura, pH högre i förnan -> maskar och bakterier trivs och blandar om mineraljorden, brunjord typisk - näringsrik
  • mykorrhiza mutualism, svamp hjälper träd att absorbera vatten och mineraler, trädet transporterar socker till svampen
  • marknära ozon giftig gas som bildas när kväveoxider från rök och avgaser och flyktiga organiska föreningar utsätts för solljus, skadar djur: svider i ögon, sticker i luftrören, andningsbesvär, även växter skadas

Alla Inga

(
Utdelad övning

https://spellic.com/swe/ovning/biologiprov-v-21.11544836.html

)