Byggbegrepp

Avväxling Horisontell regel som överför kraften från ovanliggande reglar till närliggande

Beklädnadskiv Större skiva som klär in regel + isolering, innervägg, gips.

Balk Tvärgående träkonstruktion m. bärande

Bjälke Långsträckt, horisontell byggnadsdel, liggande, massivt trä

Bjälklag Flertalet bjälkar som vilar på bärlinor

Bräda Sågat trävirke, tunnare än regel

Bärlina Tvärgående bjälke som hjälper till att hålla uppe bjälkar med lång spännvidd. Träbalkar som monteras ovanpå på plintarna

Böjstyvhet Mått på plattans böjförmåga innan deformation

Centrum avstånd (C – C) Centrum till centrum. Från mitten till mitten, men du mäter kant till kant.

Dimensionshyvlat Hyvlar för att nå visst mått tvärt

Dyckert Fyrkantad spik

Fackverkstakstol Förstärkt ramverk

Fasad Yttersidan på en byggnad

Fingerskarv Skarv. Fingerliknande profil, oftast triangelformad som fräses på träbiten

Glespanel Spikat panel med luftrum emellan

Grund Det som konstruktionen byggs på

Grundsula Den del i grunden väggen står på

Hammarband Horisontell virkesdel i trävägg som sammanhåller vägg upptill

Hängränna Ränna vid taket som fångar regndropparna

Innertak Insidan av ett tak

Innervägg Vägg mellan två rum

Innerbeklädnad Klädd med gips eller liknande

Kamspik Spik med räfflor längs hela spiken i spirallikande format

Kantbalk Del av husgrunden som bär största delen av huset. Under husets ytterväggar

Kantförstyvad bottenplatta Platta på mark som har en extra tjock kant för att kunna bära laster från fasaden och väggarna

Krypgrund Grundläggning för hus som bygger på att en ventilerad eller oventilerad luftficka skapas mellan markytan och bjälklaget

Konstruktionsvirke Virke som är anpassat för bärande

Kondensskydd (plåt) (Duk) Någonting som man sätter på insidan av ett plåttak för att ta emot fukten

Kortling Kortare regel placerad vinkelrätt mot och mellan huvudreglarna. Syfte är att stabilisera längre parallella reglar i träbyggnader

Lockbräda Bräda som täcker skarv på fasad

Lockläkt Smalare bräda som täcker skarv på panel

Limträ 4 lager fiber parallella med riktigt på längan

Limträbalk Typ av virke som används i byggen som balkar och pelare

Lockpanel Panel som går i omlott

List Smal slät planka, döljer skarvar

(Bär-/strö) läckt Reglar uppe på tak

Ohyvlat 4 sågade sidor

Parallelltak Innerytor och yttertak går parallellt

Pelare Fristående, vertikalt stöd

Planhyvlat 4 hyvlade ytor

Planka Sågad skiva av trä 38x145mm

Platta på mark Gjuten betongsula på mark med underliggande isolering

Plint Betongfundament som grävs i backen för att kunna bära upp konstruktionen

Plintgrund Grund bestående av plintar

Plywood Korslagda fanerskivor i minst 4 lager, pressade med högt tryck. Skivor som har krysslimmats

Pålar av trä. Uppgift att ge stabil undergrund av fundament till framtida byggnad

Plåt (Korrugerad/Profilerad/Fribärande) Plåt som är veckad uppåt. Vanligt tak. Hålplåt

Ramverk Konstruktion som ser ut som en ram

Ramverkstakstol Takstol. Ser ut som en triangel

Regel Tjockare längre brädskiva. Del av skelettet i en byggnad och fungerar som en stomme för att bära vikten av byggnadens material och belastning

Regelvägg (plåt, trä) Vanligade stommen i väggar i småhus

Råhyvlat En sida hyvlad, 3 sågade

Råspont En hyvlad sida, två spontande, en hyvlad. Fjäder och not

Fjäder Delen som går utåt

Not Delen som går inåt

Skalmur Tunn murad fasadvägg förankrad i byggnadsstommen. Två parallellt murade stenväggar med en mellanfyllning

Skivverkan Konstruktionsskikt upptar krafter i sitt eget plan. Skivmaterial som är tillräckligt tjockt för att inte buckla ger skivverkan

Skråspikning Snedspikning mellan stående och liggande regel

Spik Metallbit som hamras in i trämaterial

Stjärnskruv Skruv med stjärnfäste

Sockel Nedersta delen av en vägg. Avskild del underst på byggnadsdel

Spontad bräda (Not och spont) Hyvlad alla sidor. Not och fjäder

Spännvid Avstånd mellan två ändpunkter

Stegljud Oljud som uppstår när du går på bjälklag

Stolpe Ensamstående del konstruktion. Bärande konstruktion

(Byggnads-)Stomme Byggnadsdelar som tillsammans utgör den bärande konstruktionen till en byggnad

Stuprör Vertikalt rör som transporterar regnvatten

Syll Marknära balk som tjänar som underlag för någon annan konstruktionsdeltalj

Pulpettak Tak som utgörs av ett enda takfall, med en viss lutning

Sadeltak (Kroppåstak) Ett yttertak där två obrutna takfall är förenade uppe i taknocken och sluttar åt varsitt håll. Vanligaste takformen i traditionell svensk arkitektur

Säteritak Två takfall och mellanliggande våning med fönster. Valmat tak som är brutet av ett lågt vertikalt parti. Vanligt på herrgårds- och slottsbyggnader

Mansardtak (Brutet tak) Yttertak med brutet takfall. Två olika lutningar inom de bägge takfallen, skapar mer takhöjd invändigt. Sluttar brantare nedåt på långsidorna

Takpapp Asfalt eller tjärad papp man kan ha som tak. Skydd mot fukt. Fungerar på plant tak

Takfot Den del av yttertak som skjuter utanför fasadväggen. Änden på taket

Taknock Delen av ett sadeltak där takfallen möts, högsta punkten på ett tak

Takfall Fallet från nock till takfot

Takås Horisontella reglar mellan takstolar

Undergrund Marken under din lagda grund

Undertak Invändigt tak som monteras i rum

Underlagspapp Läggs på råspont. Kondensskydd. Skyddar mot regn

Valmat tak Taket har vinkel på gaveln med

Varmförzinkat Ytbeläggning av zink. Doppat i 460oC

Vattskiva (Vattbräda) Avskärmat mot takstolen. Ligger ovanpå vindskivan och täcker skarven mot taket

Vindskiva (Vindbräda) Del av takets avslutning i gavlarna som ska skydda mot vatten och vind. Hindrar att fukt tränger in under takbeläggningen

Vindförstyvning En väggs förmåga stå emot vind, för att skydda denna mot väder och vind

Yttertak Utsidan på ett tak

Ångspärr Plastfilm som har i uppgift att förhindra fuktvandring

VCT Vattencementtal

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut