Centrala begrepp sem 1 Löfö16

Alla Inga Spara

• social språkmiljö Norling & Magnusson (2021) - en svenska tolkning på emergent literacy. Innebär att barns språk- och skriftspråksutveckling i sociala sam där kommunikativa resurser dvs, språk, gester och symboler används och samspelar. Resurserna grundar sig i barns tidigare erfar och utvecklas vidare i social möte med andra.
• Exempel på social språkmiljö i förskolan: När barn deltar i högläsning och tillsammans med pedagogen samtalar om bilder och text.
• Det individualpsykologiska (kognitiva) perspektivet handlar om inre individuella färdigheter dvs, känna igen bokstäver, koppla ljud till tecken eller avkoda ord. (Här ses skriftspråkslärandet som en kognitiv utvecklingsprocess)
• Det socialinteraktionistiska perspektivet Handlar om språk och skrift som socialt och kulturellt samspel. Fokus ligger på hur barn använder och utvecklar sitt språk i interaktion, ex i lek, samtal, högläsning eller gemensamma skrivaktiviteter.
• Fonologiska medvetenhet Handlar om att barnet blir medvetet om språkljuden - att ord består av mindre delar som stavelser och fonem (ljud). Barnet kan höra rim, klappa stavelser eller urskilja första ljudet i ett ord. Viktig grund för att senare kunna koppla ljud till bokstäver i läs- och skrivinlärning.
• Skriftspråklig medvetenhet Handlar om att förstå att skrift representerar tal och har en funktion. Barnet upptäcker här att det som sägs kan skrivas ner och det som är skrivet kan läsas.
• Varför är det viktigt för skriftspråkslärandet med fonologisk medvetenhet? Utvecklar läs och skrivförmågan. Gör att barnen kan koppla fonem (ljud) till grafem (bokstäver). Utgör en grund för att barn kan avkoda, förstå och själva producera text.
• Varför är det viktigt för skriftspråkslärandet med skriftspråklig medvetenhet? Utvecklas läs och skrivförmågan. Gör att barnen förstår syftet med läsning och skrivning, dvs att skrift bär mening. Utgör grunden för att barn ska kunna avkoda, förstå och själva producera text.

Alla Inga Spara