Cirkulations- och respirationsorgan

Övningen är skapad 2023-09-25 av OliviaHelgesson. Antal frågor: 203.




Välj frågor (203)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • Brachycephal Kortskallad
  • Normocephal Normal skallform
  • Dolichocephal Långskallad
  • Nasus externus Yttre nos
  • Planum nasale (Car, ov, cap) Nosspegel (Car), hårlös hud mellan nares och längs alae nasi (ov, cap)
  • Philtrum Nosfåra
  • Rostrum Tryne
  • Planum rostrale (su) Trynplattan, modifierad hud kring näsborrarna
  • Planum nasolabiale (bo) Hårlöst parti på överläpp och mellan näsborrar
  • Alae nasi Näsvinge
  • Cartilagines nasi externi Yttre nosens brosk
  • Cavum nasi Näshåla
  • Nares Näsborrarna
  • Diverticulum nasi (eq) Blindsäck dorsalt i näsöppningen, häst
  • Plica recta Slemhinneveck från dorsala conchan till nares
  • Vestibulum nasi Näshålans främre del
  • Ostium nasolacrimale Nedre öppningen på ductus nasolacrimalis (tårkanalen)
  • Septum nasi Nässkiljevägg
  • Organum vomeronasale ”Accessoriskt luktorgan” som är belägen i en ”blindgång” i näshålans botten nära vomer
  • Ductus incisivus Förbindelse näshåla – munhåla. Hos häst är det endast en blindgång från näshålan
  • Ductus vomeronasalis Ductus vomeronasalis öppnar sig rostralt i ductus incisivus och slutar blint kaudalt
  • Concha nasalis dorsalis Övre näsmusslan, från laterala väggen
  • Concha nasalis media Mellersta näsmusslan, liten, framför silbenslabyrinten
  • Concha nasalis ventralis Nedre näsmusslan, från laterala väggen
  • Conchae ethmoidales Kaudalt i näshålan, bildar silbenslabyrinten
  • Meatus nasi communis ”Gemensamma näsgången”, rummet mellan septum nasi och näsmusslorna
  • Meatus nasi dorsalis “Övre näsgången”, rummet dorsalt om övre conchan
  • Meatus nasi medius ”Mellersta näsgången”, rummet mellan övre och nedre conchan
  • Meatus nasi ventralis ”Nedre näsgången”, rummet ventralt om nedre conchan
  • Sinus paranasales Bihålorna
  • Sinus conchae dorsalis Hålighet i bakre delen av dorsala conchan
  • Septum conchae dorsalis (eq) Skiljevägg som utgör den rostrala begränsningen av sinus conchae dorsalis
  • Sinus conchae mediae Hålighet i mellersta conchan
  • Sinus conchae ventralis Hålighet i bakre delen av ventrala conchan
  • Septum conchae ventralis (eq) Skiljevägg som utgör den rostrala begränsningen av sinus conchae ventralis
  • Sinus frontalis Pannhåla, en enkel avdelning på var sida (eq, fe), stor djurartsvariation i övrigt avseende hur många avdelningar
  • Sinus frontalis caudalis (su och bo) Pannhålans bakre del, kommunicerar med hornen hos nöt
  • Sinus maxillaris (Ru, su) Käkhålan
  • Sinus maxillaris rostralis (eq) Den främre ”lilla käkhålan” hos häst
  • Sinus maxillaris caudalis (eq) Den bakre ”stora käkhålan” hos häst
  • Recessus maxillaris (Car) Utbuktning av näshålan hos karnivor
  • Sinus lacrimalis (su, Ru) Hålighet i tårbenet (os lacrimale)
  • Sinus palatinus (Ru, eq) Gomhålan, i hårda gommen (Ru), i os palatinum (eq)
  • Sinus conchofrontalis (eq) Sinus conchae dorsalis och sinus frontalis, sammanhängande större sinus hos häst
  • Sinus sphenoidalis (bo, eq, su, fe) Sinus i kilbenet (os sphenoidale)
  • Sinus sphenopalatinus (eq) Sinus spenoidalis och sinus palatinus, sammanhängande större sinus hos häst
  • Apertura nasomaxillaris Öppning från näshåla till sinus maxillaris
  • Apertura frontomaxillaris (eq) Öppning mellan sinus conchofrontalis och sinus maxillaris caudalis hos häst
  • Nasopharynx Nässvalget
  • Ostium pharyngeum tubae auditivae Öppning till luftsäcken hos häst samt till mellanörat via tuba auditiva hos alla för kursen berörda djurarter
  • Diverticulum tubae auditivae (eq) Luftsäcken, parig. Avdelas i en medial och en lateral del av den stora tungbensgrenen (stylohyoideum). Luftsäckens mediala avdelning: n. hypoglossus, n. vagus, n. glossopharyngeus, a. carotis interna Luftsäckens laterala avdelning: a. carotis externa
  • Larynx Struphuvud
  • Cartilagines laryngis Struphuvudets broskdelar
  • Cartilago epiglottica Slutbrosk (struplock)
  • Cartilago thyroidea Sköldbrosk
  • Cartilago cricoidea Ringbrosk
  • Cartilago arytenoidea Kannbrosk
  • Processus corniculatus Spetsbrosken, ”hornliknande” utskott, dorsalt på kannbrosket, saknas hos katt
  • Processus muscularis Lateralt utskott på kaudala kannbrosket, fäste för flera av larynx muskler
  • Processus vocalis Ventral kant av kannbrosket, fäste för lig. vocalis
  • Processus cuneiformis (eq, ca) Ger stöd åt plica aryepiglottica (eq och ca). Kranial process på arybrosket (ca), kaudal process på epiglottis (eq).
  • Musculi laryngis Larynx muskler, muskler inom parantes läses kursivt
  • M. cricothyroideus Fäster lat. på kaudala thyroidea och ventrala cricoidea. Kontraktion --> dorsala cricoidea förs kaudalt --> plica vocalis sträcks
  • M. cricoarytenoideus dorsalis Från dorsala cricoidea till proc. muscularis på arytenoidea. Kontraktion --> vidgar rima glottidis
  • M. cricoarytenoideus lateralis Från kranioventrala cricoidea till proc. muscularis på arytenoidea. Kontraktion --> drar samman rima glottidis
  • M. arytenoideus transversus Från proc. musc. på arybrosket till dorsala mittplanet och urspr. av den kontralat. muskeln. Kontr. --> stänger rima glottidis
  • M. thyroarytenoideus M. thyroarytenoideus är uppdelad i m. vocalis och m. ventricularis hos hund och häst
  • M. vocalis (eq, ca) Från ”golvet” av thyroidea till proc. vocalis och laterala arytenoidea. Kontraktion --> justerar tensionen i plica vocalis
  • M. ventricularis (eq, ca) Kranialt om m. vocalis. Kontraktion --> justerar tensionen i plica vestibularis
  • Lig. vestibulare (eq, su, ca) Omsluts av plica vestibulare
  • Lig. vocale Omsluts av plica vocalis, fäster till proc. vocalis på arytenoidea
  • Cavum laryngis Struphuvudets hålrum
  • Aditus laryngis Ingång till larynx, avgränsas av epiglottis, plica aryepiglottica och proc. corniculatus på arytenoidea
  • Plica aryepiglottica Slemhinneveck från epiglottis till arytenoidea (ca, eq), från epiglottis till cricoidea (fe) och slemhinna kaudalt om slemhinnan vid proc. corniculatus (su, Ru)
  • Vestibulum laryngis Utrymme kranialt om stämbanden
  • Plica vestibularis (eq, Car) ”Falska stämband”, kranialt om plica vocalis
  • Plica vocalis Stämband
  • Ventriculus laryngis (eq, su, ca) ”Morgagniska fickor”. Laterala fickor mellan plica vocalis och plica vestibularis (eq, ca), mellan plica vocalis två delar (su)
  • Rima glottidis Röstspringan, det mediala utrymmet mellan de två stämbanden och arybrosket
  • Trachea Luftstrupen
  • Cartilagines tracheales Tracheas broskringar
  • Musculus trachealis Tunn dorsal trachealmuskel, (glatt muskulatur), utanför brosket (Car) innanför öv. djurslag
  • Bronchus trachealis (Ru, su) ”Eparterialbronk”. Förgrening från trachea till lobus cran dx som avgår innan luftstrupens förgrening
  • Bifurcatio tracheae Luftstrupens förgrening
  • Bronchus principalis sinister et dexter Vänster och höger huvudbronk
  • Bronchi lobares Luftrör (bronker), vardera försörjer en hel lunglob
  • Bronchuli Små luftrör
  • Sacculi alveolares Lungblåsor
  • Cavum thoracis Brösthålan
  • Cavum pleurae Hålrum mellan lungsäckens inre och yttre blad
  • Cupula pleurae Kranial blind ände av pleurahålan, kan sticka ut utanför första revbenet (sårbart för trauma)
  • Recessus costodiaphragmaticus Hålrum mellan pleura costalis och pleura diaphragmatica
  • Recessus mediastini Hålrum mellan mediastinum caudale och plica venae cavae, där lobus accessorius är belägen
  • Pleura parietalis Lungsäck/brösthinnans yttre blad
  • Pleura costalis Pleura parietalis brukar regionvis benämnas efter den struktur som pleura täcker
  • Pleura diaphragmatica Pleura parietalis brukar regionvis benämnas efter den struktur som pleura täcker
  • Pleura mediastinalis Pleura parietalis brukar regionvis benämnas efter den struktur som pleura täcker
  • Pleura pericardiaca Pleura parietalis brukar regionvis benämnas efter den struktur som pleura täcker
  • Pleura pulmonalis Lungsäck/brösthinnans inre blad mot lungvävnaden
  • Plica venae cavae Pleuraveck
  • Pulmones (dx et sin) Lungor
  • Lobus cranialis sinister et dexter Vänster och höger spetsflik
  • Lobus cranialis sin pars cranialis et caudalis (ej eq) Den vänstra spetsfliken är uppdelad I en främre och bakre del hos alla i kursen berörda djurarter utom häst
  • Lobus cranialis dx pars cranialis et caudalis (Ru) Den högra spetsfliken är uppdelad i en främre och bakre del hos idisslare
  • Lobus caudalis sin et dx Vänster och höger diafragmaflik
  • Lobus medius (ej eq) Hjärtflik, finns ej hos häst
  • Lobus accessorius Intermediärflik, belägen i recessus mediastini
  • Hilus pulmonis Område där bronker och lungkärl passerar in och ut i lungan
  • Incisura cardiaca pulmonis sinistri Incisurer mellan lobus cran. sin. pars cran. et caud. (Ru, su, Car) eller mellan lobus cran. sin. och lobus caud. sin (eq).
  • Incisura cardiaca pulmonis dextri Incisurer mellan lobus cran. dx. pars cran et caud. (Ru), mellan lobus cran. dx och lobus medius (Car, su). Mycket djupa incisurer hos hund
  • Lobuli pulmonis Små anatomiska enheter (polyedrar) bestående av terminala bronkioler och lungblåsor. Separeras av fibrösa skiljeväggar som är olika kraftiga för olika djurarter – därav begreppen ”slät” eller lobulerad yta.
  • Hiatus aorticus Hålrum i diafragma som tillåter passage av aortas, v. azygos och ductus thoracicus
  • Hiatus esophageus Hålrum i diafragma som tillåter passage av esophagus och truncus vagalis dorsalis et ventralis
  • Foramen venae cavae Hålrum i diafragma som tillåter passage av v. cava caudalis
  • Crus dextrum et sinistrum (crura-plu.) Diafragmans skänklar. Den högra mer framträdande och större, omger hiatus esophageus
  • Cor Hjärtat
  • Basis cordis Hjärtbasen
  • Apex cordis Hjärtspetsen
  • Endocardium Tunt glatt vävnadsskikt som linjerar hjärtats hålrum, kontinuerligt med kärlens endotel
  • Myocardium Hjärtmuskeln
  • Ventriculus sin et dx Vänster och höger hjärtkammare
  • Conus arteriosus Dilatation av den vänstra kraniodorsala delen av ventriculus dx, något ventralt om där truncus pulmonalis börjar
  • Trabeculae carnae Muskelbalkar, upphöjningar, (”köttlister”) insida av kammarväggen
  • Atrium sin et dx Vänster och höger förmak
  • Ostium venae cavae cranialis et caudalis Öppning för resp. blodkärl till atrium dx
  • Crista terminalis Muskelås i väggen i atrium dx, skapar en liten avgränsning/kant mellan v. cavas inlopp och övriga atrium dx
  • Tuberculum intervenosum Ås mellan mynningarna av v. cava cran. et caud. i atrium dx. De båda hålvenerna åtskiljs av denna struktur
  • Fossa ovalis Fd formen ovale, inbuktning i septum interatriale av atrium dx vid v. cava caud. mynning
  • Auricula sin et dx Vänster och höger hjärtöra
  • Mm pectinati Små muskelåsar i förmaken, auricula
  • Septum interatriale Vägg mellan förmaken
  • Septum interventriculare Vägg mellan kamrarna
  • Septum atrioventriculare Liten membranös vägg mellan höger förmak och vänster kammare strax ventralt om valva trunci pulmonalis
  • Ostium atrioventriculare Öppning mellan förmak och kammare (hö och vä sida)
  • Ostium aortae Öppning mellan vä kammare och aorta
  • Ostium trunci pulmonalis Öppning mellan hö kammare och truncus pulmonalis
  • Anulus fibrosus, anuli fibrosi (plu) Bindvävsringar som omger de fyra ostierna (ostium atrioventriculare, ostium aortae och ostium trunci pulmonalis)
  • Cartilago cordis och ossa cordis Bindvävsplattor eller i vissa fall ben (vanl hos bo) kring aortas anulus fibrosus
  • Valva atrioventricularis dextra, valva tricuspidalis Segelklaffar mellan hö förmak och kammare, 3st (trikuspidalisklaffar)
  • Valva atrioventricularis sinistra, valva bicuspidalis, valva mitralis Segelklaffar mellan vä förmak och kammare, 2st (mitralisklaffar)
  • Chordae tendineae Sentrådar som fäster till segelklaffarna och papillarmusklerna
  • Musculus papillaris Koniskt formade muskelpapiller där sentrådarna fäster
  • Valva aortae Aortaklaffar, fickklaffar (semilunarklaffar)
  • Valva trunci pulmonalis Lungartärens fickklaffar (semilunarklaffar)
  • Trabecula septomarginalis Sträng, (del av retledningssystemet) från septum interventriculare och kammarväggen, stor höger sida
  • Nodus atrioventricularis AV-knutan (del av retledningssystemet)
  • Nodus sinuatrialis Sinusknutan (del av retledningssystemet)
  • Sulcus interventricularis paraconalis Exteriör fåra vänster sida mellan vä och hö kammare, där de stora kranskärlen är lokaliserade
  • Sulcus interventricularis subsinuosus Exteriör fåra höger sida mellan vä och hö kammare, där de stora kranskärlen är lokaliserade
  • Sulcus coronarius Exteriör fåra mellan förmaken och kamrarna. där de stora kranskärlen är lokaliserade
  • Pericardium Hjärtsäck
  • Pericardium fibrosum Hjärtsäckens bindvävsdel
  • Pericardium serosum lamina parietalis et visceralis Hjärtsäckens serösa skikt. Det yttre (parietala) bladet bekläder insidan av det fibrösa lagret medan det inre (viscerala) sitter dikt an myocardiet och kallas även epicardium
  • Cavum pericardii Hjärtsäckens hålrum, mellan det det serösa skiktents parietala och viscerala blad
  • Vas Kärl
  • Aa. coronaria sinistra et dextra mVänster och höger kransartär, förgrenar sig och löper i hjärtats fåror. Löper tillsammans med kransvener
  • Vv. cordis Hjärtats kransvener
  • Sinus coronarius Fickbildning av höger förmak längs sulcus coronarius. Här mynnar kransvener och V. azygos sin.
  • Aorta Stora kroppspulsådern
  • Aorta thoracica Stora kroppspulsåderns bröstdel
  • Arcus aortae Aortabågen
  • Truncus brachiocephalicus Gemensam artärförgrening för frambens- och huvudartärer från aortabågen (enbart denna avgår från aortabågen hos Ru
  • Truncus bicaroticus Ett kort kärl med gemensam a. carotis hos eq och Ru
  • A. subclavia sin Vä nyckelbensartär. Direkt förgrening från aortabågen hos su och Car, avgrening från Tr. brachiocephalicus hos eq och Ru
  • A. subclavia dx Hö nyckelbensartär, förgrenas från Tr. brachiocephalicus
  • Aa. carotis communis sin et dx Halspulsåder
  • A. carotis interna sin et dx Aa. carotis communis delar upp sig till skallens inre bakdel
  • A. carotis externa sin et dx Aa. carotis communis delar upp sig till skallens yttre framdel
  • V. cava cranialis et caudalis Främre och bakre hålvenen
  • V. azygos sin/dx Den opariga venen. Hö finns hos Car, eq, Ru och evt su. Vä finns hos su och Ru
  • V. brachiocephalica Frambens- och huvudven. Parig gren av v. cava cran. hos Car och su. Förgrenas till v. subclavia och v. jugularis externa.
  • Tr. bijugularis Oparig ven kranialt om v. subclavias förgrening från v. cava cran. hos Ru och eq.
  • Vv. jugulares Halsvenerna (interna et externa), pariga. Externa är en gren från v. brachiocephalicus (Car, su) eller tr. bijugularis (bo, eq) och den man tar blodprov från hos framförallt Ru och eq.
  • V. maxillaris Dorsal gren av v. jugularis externa vid kaudala käkvinkeln
  • V. linguofacialis Ventral gren av v. jugularis externa vid kaudala käkvinkeln
  • A. et v. facialis artär eller ven till ansiktet
  • V. subclavia Nyckelbensven. Gren av v. brachiocephalicus (Car, su), gren av v. cava cran (Ru, eq).
  • Truncus pulmonalis Lungpulsåder
  • A. pulmonalis dx et sin Tr. pulmonalis förgrenar sig till en hö respektive vä lungartär
  • Vv. pulmonales Lungvener
  • Lig. arteriosum Rest från fosterutvecklingen, fd ductus arteriosus, mellan truncus pulmonalis och aorta descendens
  • Ligg sternopericardiaca (Ru) Hjärtats apex fixeras mot sternum, bindväv från pericardium fibrosum och sternum (två band hos idisslare)
  • Lig sternopericardiacum (eq) Hjärtats apex fixeras mot sternum, bindväv från pericardium fibrosum och sternum (ett band hos häst)
  • Lig phrenicopericardiacum (ca, su) Hjärtats apex fixeras mot diafragma, bindväv från pericardium fibrosum och diaphragma (hund, gris)
  • Lnn. tracheobroncheales Lymfknutor vid lungans bifurcatio trachea, hilus pulmonis och br. trachealis (su, Ru)
  • Lnn sternales Lymfknutor mot sternum
  • Lnn mediastinales Lymfknutor i mediastinum
  • Lnn intercostales Intercostallymfknutor
  • Lnn thoracici aortici Lymfknutor längs aortas dorsalsida
  • Lnn parotidei Öronlymfknuta
  • Lnn retropharyngei mediales et laterales Svalglymfknutorna
  • Lnn axillares Axillarlymfknutorna
  • Ductus thoracicus Stora bröstlymfgången från cisterna chyli till v. cava cran.
  • Thymus brässen
  • Lobus cervicalis (Ru, su, evt eq) Thymus del i halsen, finns en höger och vänster del.
  • Lobus thoracalis Thymus del i kraniala mediastinum
  • N. phrenicus ”Hicknerven”
  • N. vagus X:e kranialnerven, ”den kringirrande nerven”
  • Truncus vagosympaticus N. vagus bildar tillsammans med halssympaticus, truncus vagosympaticus, dorsalt om a. carotis communis
  • Truncus vagalis dorsalis et ventralis I höjd med tracheas bifurkation delar sig resp. sidas n. vagus i en dorsal och ventral gren, går längs med esophagus
  • N. laryngeus recurrens sin et dx Den vänstra passerar runt aortabågen, den högra passerar runt a subclavia dx, båda går längs med trachea till larynx. Innerverar samtliga av larynx muskler utom m. cricothyroideus (innerveras av n. laryngeus cranialis)
  • Choanae Näshålans bakre öppning, kaudoventralt mot svalget
  • Palatum durum Hårda gommen

Alla Inga

(
Utdelad övning

https://spellic.com/swe/ovning/cirkulations-och-respirationsorgan.11692234.html

)