Digesionsorganen

labia oris läppar

rima oris munöppning

angulus oris munvinkel

mentum hakan

buccae kinderna

gll. nasolabiales körtlar som fuktar mulen

cavum oris munhåla

vestibulum oris utrymme mellan insida läppar, kinder och tänder

papillae buccales kindpapiller (ru)

pulvinus dentalis tandplattan (ru)

raphe palati mittlinje i hårda gommen

rugae palatinae tvärgående veck i hårda gommen

dorsum linguae tungryggen

apex linguae tungspetsen

corpus linguae tungans kropp

radix linguae tungroten

torus linguae tungsvulsten

fossa linguae tunggropen

frenulum linguae tungband, ventralt

papillae filiformes trådpapiller (mekaniska)

papillae lentiformes linspapiller (mekaniska) (ru)

papillae fungiformes svamppapiller (smaklökar)

papillae vallatae vallgravspapiller (smaklökar)

papillae foliatae bladpapiller (smaklökar) (ej ru)

dentes incisivi, canini, premolares, molares olika tandsorter

hypsodont lång krona, cement täcker utsidan av tanden (yttersta lagret)

brachydont kort krona, cement finns endast i roten

dentes decidui mjölktänder

dentes permanentes permanenta tänder

diastema "lanen", utrymme mellan incisiver och premolarer hos ru och eq

infundibulum dentis/dental cup kärnsäck, veckad emalj som delvis fylls av cement

enamel spot kärnspår, botten av kärnsäck

dental star stjärna, sekundärdentin (täcker pulpan)

gll. oris munspottkörtlar

gll. labiales spottkörtlar i läpparna

gll. buccales spottkörtlar i kinderna

gl. linguales mikroskopiska körtlar i tungan

gll. salivariae majores de stora spottkörtlarna

gl. parotis öronspottkörtel

ductus parotideus utförselgång för gl. parotis

papilla parotidea papill där ductus parotideus mynnar i kinden vid P3-M2

gl. mandibularis käkspottkörtel

ductus mandibularis utförselgång för gl. mandibularis

caruncula sublingualis "hungervårtan", här mynnar gl. andibularis och gl. sublingualis monostomatica. en på var sida, rostrolateralt om frenulum linguae

gll. sublinguales ungertungspottkörtlar

gl. sublingualis monostomatica en större sammanhängande undertungspottkörtel medialt om mandibula, hos car i kontakt med gl. mandibularis, hos ru längre rostralt

gl. sublingualis polystomatica flera små körtlar längs munnens golv

ductus sublinguales minores et major flera mindre utförsgångar från gl. subl. poly, en större för gl. subl. mono

svalget pharynx

diverticulum pharyngeum blindficka dorsalt om esophagus (su)

arcus palatopharyngeus slemhinneveck från mjuka gommen, avgränsar nasopharynx från laryngopharynx

arcus palatoglossus Slemhinneveck från mjuka gommen till tungbasen, övergång cavum oris - oropharynx

tonsilla palatina halsmandlar i oropharynx

plattmandel car halsmandel, bukter utåt o täcks av slemhinneveck

krypttonsill ru och eq halsmandel i får av hålighet med lymfatisk vävnad

tonsilla veli palatini tonsillvävnad på ventrala mjuka gommen (su, eq)

tonsilla lingualis tonsillvävnad vid tungroten (su, bo, eq)

tonsilla pharyngea svalgtonsill, i nasopharynx

pars cervicalis foderstrupen i halsen

pars thoracalis foderstrupen i brösthålan

pars abdominalis foderstrupen i bukhålan

cavum abdominis bukhålan

peritoneum lamina parietalis et visceralis bukhinnans yttre och inre blad

paries superficialis et profundus yttre och inre bladet av stora nätet

bursa omentalis ficka mellan stora nätets två blad

foramen epiploicum öppning in till bursa omentalis, vid v. portae och v. cava caudalis, även kallas foramen omentale

recessus supraomentalis "hängmatta" ovanför stora nätet där tarmpaketet vilar (ru)

mesenterium dubbelveck av peritoneum, namnges efter det tarmavsnitt det fäster till

mesenterium dorsale commune kraniala krösroten, i denna löper a. mesenterica cranialis

lig. hepatogastricum större delen av lilla nätet, mellan lever och magsäckens lilla kurvatur

pars proventricularis kutan slemhinna i magsäcken som är körtelfri (eq, su)

diverticulum ventriculi kaudal utbuktning från fundus ventriculi, liten "blindsäck" (su)

torus pyloricus upphöjning vid ostium pyloricum, består av glatt muskulatur och fett (su)

saccus cecus ventriculi fundus ventriculi hos häst, "blindsäck"

margo plicatus gränsen mellan den kutan och den glandulära slemhinnan i magsäcken (eq)

proventricularis förmagar, kutan slemhinna med papiller

reticulum nätmagen

rumen våmmen

omasum bladmagen

abomasum löpmagen, körtelförsedd ("riktiga magsäcken")

rumenoreticulum våm och nätmage med gemensamt namn

atrium ruminis kraniala säcken av våmmen, kaudalt om nätmagen

saccus dorsalis dorsala våmsäcken

saccus ventralis ventrala våmsäcken

saccus cecus caudodorsalis kaudodorsal blindsäck

saccus cecus caudoventralis kaudoventral blindsäck

sulcus longitudinalis sin et dx längstgående fåra på vä resp hö sida av våmmen, avgränsar dorsala och ventrala våmsäcken

pila longitudinalis sin et dx inåtgående veck vä resp hö, avgränsar dorsala och ventrala våmsäcken

sulcus accessorius sin et dx dorsal fåra som utgår från sulcus longitudinalis sin resp dx, mycket framträdande hos ov och cap

pila accessoria sin et dx inåtgående veck som utgår från pila longitudinalis sin resp dx

sulcus ruminoreticularis fåra mellan reticulum och atrium ruminis, vänster sida

plica ruminoreticularis slemhinneveck mellan reticulum och atrium ruminis

sulcus cranialis fåra mellan strium ruminis och den ventrala våmsäcken

pila cranialis inåtgående veck mellan atrium ruminis och den ventrala våmsäcken

sulcus caudalis fåra mellan den kaudodorsala och den kaudoventrala blindsäcken

pila caudalis inåtgående veck mellan den kaudodorsala och den kaudoventrala blindsäcken

sulcus coronarius dorsalis et ventralis fåra mellan dorsala/ventrala våmsäcken samt blindsäck

pila coronaria dorsalis et ventralis inåtgående fåra mellan dorsala/ventrala våmsäcken samt blindsäck

sulcus reticuli struprännan, för att mjölken ska går från esophagus till omasum

labium dextrum et sinistrum hö och vä "läpp" av struprännan

ostium esophangei öppning mellan esophagus och våmmen

ostium ruminoreticulare öppning mellan våmmen och nätmagen

ostium reticulo-omasicum öppning mellan nätmagen och bladmagen

crista reticuli slemhinneveck i nätmagen som bildar celluale reticuli

cellulae reticuli 4-6 hörningar i nätmagen slemhinna som ger honungsliknande utseende

papillae ruminis et reticuli våm- resp nätmagspapiller, finger-, tung- eler bladliknande i våmmen, koniska i nätmagen

omasum bladmagen

laminae omasi platta parallella slemhinneveck från curvatura omasi mot sulcus omasi

papillae omasi koniska papiller på laminae

sulcus omasi bladmagsfåran, fåra från ostium reticulo.omasicum till ostium omasoabomasicum

canalis omasi kanal genom omasum, formad av sulcus omasi och de fria kanterna av laminae omasi

ostium omasoabomasicum öppning mellan bladmagen och löpmagen

fundus abomasi utbukting kranialt och vänster om ostium omasoabomaticum

corpus abomasi abomasums kropp

plicae spirales abomasi stora slemhinneveck i fundus och corpus

curvatura minor et major abomasums lilla och stora kurvatur

pars pylorica distala delen a abomasum närmast duodenum

torus pyloricus upphöjning vid ostium pyloricum, består av glatt muskulatur, fett och slemhinna

vela abomasica slemhinneveck på bägge sidor av ostium omasoabomasicum

ostium pyloricum nedre magmun i abomasum

intestinum tenue tunntarm

ansa sigmoidea s-krök tillhörande duodenum pars cranialis (ej car)

papilla duodeni major et minor större och mindre papill för mynningar av gallgång och gångsystem från pancreas

plica duodenocolica lig. mellan duodenum ascendens och colon descendens

flexura duodenojejunalis böj där duodenoums pars ascendens övergår till jejunum, här blir mesenteriet längre

lig. hepatoduodenale del av omentum minus som förbinder duodenum pars cranialis och lever, inehåller v. portae, a. hepatica oxh ductus choledochus

plica ileocecalis veck mellan ileum och cecum

ostium ileale öppning mellan ileum och cecum (även kallas ileocecale)

papilla ilealis upphöjning av ileum in mot cecum, där ostium lieale är belägen

lymphonoduli aggregati "peyerska plaque", ansamling av lyfatisk vävnad i tunntarmen

intestinum crassum grovtarm/tjocktarm

ostium cecocolicum öppning mellan cecum och colon ascendens

ampulla recti förstoring av rektums mest caudala del

m. sphincter ani internus et externus inre och yttre analsphinktern

sinus paranales analsäckarna (car)

gll. sinus paranales analsäckkörtlarna (car)

teniae ceci longitudinella muskelband på cecum, 3 st på gris, 4 på häst

teniae coli Longitudinella muskelband på kolons gyri centripetales (2 st) på gris, på colon descendens (2 st) på häst

haustra coli påsliknande strukturer på gyri cetripetales (gris), och colon ascendens (häst)

ansa spiralis coli kolonspiral, utgörs av colon ascendens (su), och mittendelen av colon ascendens (ru)

gyri centripetales nedåtgående del av kolonsprialen (su), inåtgående del av colonspiralen

gyri centrifugales uppåtgående del av kolonspiralen (ej synlig) (su), utåtgående del av kolonspiralen (ru)

basis ceci basen av cecum, där öppningarna till ileum och colon är belägen

corpus ceci kroppen av cecum

apex ceci cecums smalare spets

tenia dorsalis, ventralis, medialis et lateralis de 4 tenierna på hästens cecum, ventralis går in i medialis

valva cecocolica valv i öppningen mellan cecum och colon, bildas av två slemhinneveck (eq)

plica ileocecalis veck mellan ileum och cecum, fäster till tenia dorsalis

plica cecocolica veck mellan cecum och colon, fäster till tenia lateralis (eq)

colon ventrale dextrum 1a kolonläget, 4 st tenier

colon ventrale sinistrum 2a kolonläget, 4 st tenier

colon dorsale sinistrum 3e kolonläget, 1 tenia initialt som övergår till 3 st lägre kranialt

colon dorsale dextrum 4e kolonläget, 3 st tenier

flexure sternalis kranial böj mellan 1a och 2a kolonläget

flexura pelvina kaudal böj mellan 2a och 3e kolonläget

flexura diaphragmatica kranial böj mellan 3e och 4e kolonläget

ansa proximalis coli s-krök, första delen av colon ascendens, mellan cecum och ansa spiralis coli

ansa distalis coli s-krök, sista delen av colon ascendens, mellan ansa spiralis coli och colon transversum

colon sigmoideum s-krök precis innan rectum, endast hos bo

lig. gastrolienale lig mellan mjälte och magsäck, del av omentum majus hos enkelmagade

lig. lienorenale mjältnjurligament, del av omentum majus, fäster lien till vä njure och diafragma hos eq

corpus pancreatis kroppen av bukspottkörteln

lobus pancreatis sin et dx pancreas vä resp hö lob

ductus pancreaticus den större utförselgången från pancres (ej bo, su), mynnar på papilla duodeni major

ductus pancreaticus accessorius den mindre utförselgången från pancreas ((den största hos ca, den enda hos bo och su), mynnar på papilla duodeni minor.

facies visceralis leverns viscerala ytan som vetter mot övriga bukorgan

facies diaphragmatica levern yta som vetter mot diafragman

porta hepatis leverns hilus, där nerver och kärl som försörjer levern går in

a. hepatica leverartär

vv. hepaticae levervenerna, tömmer sig i v. cava caudalis på facies diaphragmatica

lig. coronarium hepatis Ligament som förbinder levern till diafragman och förbinder lig. triangulare sin/dx och lig. falciforme hepatis. Utgår från leverns dorsala yta vid v. cava caud.

lig. triangulare sinistrum et dextrum ligament från höger resp. vänster leverlob mot diafragman

lig. falciformes Ligament mellan lobus hepatis sinister medialis och lobus quadratus, från facies diaphragmatica mot diafragma och ventrala bukväggen

lig. teres hepatis rest av v. umbilicalis

lig. hepatorenale ligament mellan lobus caudatus processus caudatus och hö njure (ej su)

vesica fellea gallblåsa

ductus hepaticus communis uppsamlingsrör för galla från levern, övergår till ductus choledochus när ductus cysticus ansluter (ej car)

ductus cysticus gallgång till gallblåsan från ductus hepaticus communis (ej eq)

ductus choledochus gallgång till tarmen, mynnar på papilla duodeni major

a. celiaca främre bukartären, direkt gen av aorta abdominalis

a. hepatica leverartär

a. gastrica dx löper längst curvatura ventriculi minor, gren av a. hepatica

a. gastrica sin löper längst curvatura ventriculi minor, gren av a. lienalis hos su

a. gastroepiploica dx löper längs curvatura ventriculi major, indirekt gren av a. hepatica

a. gastroepiploica sin löper längst curvatura ventriculi major, gren av a. lienalis

a. lienalis mjältartären

a. ruminalis dx ren av a. lienalis. Löper längs sulcus longitudinalis dx eller sulcus accessoria dx. Förgrenar sig till r. coronaria dors et ventr dx och r. coronaria dors et ventr sin.

a. ruminalis sin Gren av a. gastrica sin. Löper längs sulcus longitudinalis sin. eller sulcus accessoria sin.

a. reticularis gren av a. ruminalis sin, löper längst reticulum

aa. jejunales flera kärlgrenar i mesojejunum (hos eq gren av ileocolica)

a. ileocolica förgrenar sig till kärl som försörjer ileum, cecum och colum (hos eq även jejunum)

aa. ilei försörjer illeum

a. cecalis medialis et lateralis löper längst cecums teniae medialis et lateralis (eq), a. cecalis (su, ru, car)

ramus colicus i mesocolon ascendens försörjer colon ascendens (Car), ventrala kolonläget (eq) och gyri centripetales (su). Rami colici (Ru), försörjer ansa proximalis coli och gyri centripetales

a. coloca dx I mesocolon ascendens, försörjer colon ascendens (Car), dorsala kolonläget (eq) och gyri centrifugales (su). Aa. colicae dx (Ru), försörjer gyri centrifugales och ansa distalis coli. Försörjer colon transversum

a. colica media försöjer colon transversum

a. colica sin i mesocolon descendens, försörjer colon descendens

v. portae Portavenen, bildas i huvudsak av: v. mesenterica cran., v. mesenterica caud. och v. lienalis. Transporterar näringsrikt blod till levern

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut