Dugga 23 mau

funktionell språkundervisning Att man övar på delar i språket som ger mening. Exempelvis ej via stenciler och skriva en inledning som inte används vidare

formalistisk språkundervisning Att färdighetsträna. En isolerad undervisning till exempel genom att olika delar i språket bearbetas separat för att sedan sättas ihop till en helhet. Exempelvis färdighetsövning i form av stenciler mm.

läsförståelse en interaktion mellan läsaren och texten, förstå vad man läser

lässtrategi olika strategier att läsa och förstå en text

läsflyt läsaren kan läsa en text i lämplig takt, med automatiserad avkodning med förståelse

meningsskapande att kunna uppfatta vad saker och ting är för något, vilken innebörd de har, till exempel att förstå innebörden i andras minspel och kroppsspråk

multimodalitet flera uttrycksformer samverkar för att förmedla ett innehåll. exempel bild och text

literacy att kunna behärska språk i form av: läsa och skriva i olika former, ta ställning och granska kritiskt

genrer och texttyper en genre berättar vad vi kan vänta oss i en text. olika genrer har olika texttypiska drag som gör att en roman skiljer sig från en novell

reciprok undervisning skapa kopplingar, visualisering, kritisk granskning och utvärdera

ämneskonceptioner övertygande viktiga saker inom ämnet

kumulativt samtal deltagare samarbetar nära varandra, sker ofta mellan någon man känner väl, lägger till information och bygger vidare från andras inspel

konfrontativt samtal kritiska samtal, en form av argumentation och åsikter

utforskande samtal använder sig av frågor och förklaringar, kritiskt tänkande kommer till användning. bygger på inspel samt frågor. en blandning av kumulativt och konfrontativt

IRE läraren ställer fråga, eleven svarar på frågan, läraren utvärderar svar (ja/nej)

lyssnarsignal/minimal respons en obetydlig men verksam reaktion i minspel, hållning, hummande och liknande, verksam på det sättet att denna typ av responser håller ett samspel vid liv

fokal anknytning läraren fångar upp det eleverna säger och pratar vidare om det

icke-fokal anknytning läraren byter riktning i samtalen utan att lägga vikt på vad eleverna säger

vardagsspråk det "vanliga" språket som används dagligen. förkortas BICS och tar ca 1-2 år för en andraspråksinlärare att behärska

kunskapsspråk även kallat skolspråk, innefattar ämnesspecifika begrepp osv. förkortas CALP och utvecklas långsammare än BICS, kan ta 5-8 år för en andraspråksinlärare

sociolekt hur man talar beroende på sin sociala bakgrund, yrke, föräldrars yrke, hur vi lever, vem vi möter

flerspråkighet en individ som obehindrat behärskar två eller flera språk och kan betrakta dessa språk som "sina" i någon mening, även om någon av språken är personens modersmål och de andra är andraspråk eller mycket välövade främmande språk

modersmål förstaspråk (L1). det språket som barn lär sig först, kan ha flera modersmål om de lärs parallellt

inferenser tolka något som inte är direkt uttalat, läsa mellan raderna

schemateorin tidigare erfarenheter och kunskaper påverkar ens uppfattning och tolkning av texten

vokabulär ordförråd

kontext textens sammanhang

kanon ett urval av litterära verk som läses i skolan

avkodning färdigheten att tolka tecken till ord, genom en automatiserad avkodning får eleven flyt i läsningen

fonologi vetenskapen om språkens ljudstruktur

estetik förmågan att uppfatta sinnesintryck

processdrama en metod där lärare och elever arbetar i och utanför rollen

sakprosa faktatext

skönlitteratur "motsats" till sakprosa. texter skriva med ett syfte att underhålla, varken fackböcker eller läromedel

estetisk läsning lust-läsa. väcker känslor, personlig uppfattning

efferent läsning lus-läsa. analytisk läsning. vad betyder detta, vad vill texten säga?

explicit språkundervisning en undervisning med tydliggjorda förväntningar och arbetssätt. eleven får arbeta med språket genom förklaringar och många övningar

lexikogrammatik hur ord och satser på olika sätt kan uttrycka olika betydelser

tegelstenar ämnesspecifika ord

murbruk det som binder ihop orden till fullständiga meningar. sambandsord, prepositioner, pronomen, allmänna ämnesord

metaspråk språk som används för att beskriva och förklara språk

semantik det vetenskapliga studiet av språklig betydelse

morfologi läran om hur ord bildas, böjs samt deras grammatiska funktion

syntax handlar om hur orden kan kombineras till fraser och meningar

pragmatik läran om språkets användning och hur fraser tolkas olika beroende på deras kontext

textrörlighet titta och tolka texten på olika sätt, röra sig inom eller mellan texter

skrivdiskurs olika sätt att se på språk, ha ett "filter" framför ögonen. viktigt med skrivundervisningen

lyssningsläsa läsa med öronen, kan görs genom högläsning, ljudbok, talbok och kan utföras var som helst

interdependencehypotesen att undervisning i förstaspråket stödjer utvecklingen i andraspråket. alla språk har en gemensam grund där enskilt språk har egna språkliga drag

tröskelhypotesen tvåspråkiga elever behöver uppnå en lägstanivå i ett av sina två språk för att de goda effekterna av deras tvåspråkighet ska träda i kraft. att nå över dessa språkliga trösklar gör att kunskaperna i båda språken förstärks

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut