ekologi 1010

Alla Inga Spara

• Biotisk allt levande i ett ekosystem, t ex djur, växter, svampar, bakterier.
• Ekologi läran om samspelet i naturen.
• Ekosystem en avgränsad del av naturen där vi undersöker hur olika organismer är beroende av varandra och av miljön de lever i. Ett ekosystem kan vara litet eller stort.
• Miljöfaktorer faktorer som påverkar ekosystem t ex ljus, temperatur, vind, nederbörd, berggrundens egenskaper och tillgång på närsalter.
• Biotisk allt levande i ett ekosystem, t ex djur, växter, svampar, bakterier.
• Abiotisk allt icke levande i ett ekosystem, t ex ljus, temperatur, vindar, näringsämnen.
• Art individer som kan föröka sig tillsammans och få en fertil avkomma.
• Population alla individer av samma art. T ex alla harar i ett ekosystem, eller alla tallar i en skog.
• Samhälle alla arter i ett ekosystem, t ex alla arter på en äng.
• Biomassa den sammanlagda massan av allt levande i ett ekosystem, d v s vikten av allt som är levande.
• Biotop en naturtyp, t ex äng, lövskog, barrskog, insjö, hav, där vissa växt- och djursamhällen är typiska och ofta finns.
• Habitat den miljö och omgivning som en växt- eller djurart behöver för att trivas, överleva och utvecklas.
• Konkurrens när olika organismer "tävlar" om samma resurser.
• Predation när olika organismer "tävlar" om samma resurser.
• Mutualism samarbete där båda organismer drar nytta av samarbetet.
• Symbios nära samarbete mellan arter.
• Ekologisk nisch En del av ett ekosystem, ett område med precis rätt förutsättningar (boplatser, föda/näring, utrymme att föröka sig) för att en organism ska ha bäst möjligheter att överleva. Arten kan utföra sin uppgift.
• Ekologisk succession hur ett samhälle utvecklas. Förändring av arter och miljö över en tidsperiod.
• Specialist en art som har höga krav på omgivningen och inte anpassar sig till olika miljöer.
• Parasit organism som tar näring från en annan organism.
• Näringsämnen/näring kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer, mineraler.
• Näringskedja en modell som visar hur näring förs vidare i ett ekosystem, d v s vem som äter vem.
• Näringsväv flera näringskedjor som korsar varandra. En bättre och mer verklighetstrogen modell än näringskedjor.
• Näringspyramid visar att energin som förs vidare i näringskedjan blir mindre för varje steg.
• Producent alla växter, kallas så för att de producerar sin egen näring genom fotosyntesen.
• Förstahandskonsument växtätare
• Andrahands-konsument rovdjur som äter växtätare.
• Toppkonsument rovdjuret som är sist i näringskedjan/högst i näringspyramiden.
• Trofinivåer de olika nivåerna i en näringspyramid/näringskedja.
• Fotosyntesen den kemiska reaktion där växter med hjälp av solenergin omvandlar vatten och koldioxid till syre och druvsocker. Sker inne i klorofyllkornen, som är det som gör växten grön. Kloroplaster innehåller klorofyll.
• Cellandning den kemiska reaktion där celler med hjälp av enzymer omvandlar syre och druvsocker till energi, koldioxid och vatten. Sker i mitokondrier. Sker hos både växter och djur.
• Kretslopp allt i naturen går runt i naturen och återanvänds igen. Ett exempel är vattnets kretslopp, ett annat är kolets kretslopp.
• Destruenter nedbrytare. Bakterier, svampar, maskar, insekter och andra små djur som bryter ned döda djur och växter och omvandlar dem till näringssalter som växterna kan ta upp igen samt till koldioxid och vatten.
• Närsalter/mineralämnen utgör näring till levande varelser. T ex kväve och fosfor.
• Energiflöde beskriver energi som tillförs och avges från ett ekosystem.
• Energiprincipen energi kan inte skapas eller förstöras bara omvandlas mellan olika former. Slutform är värme.
• Biologisk mångfald variationsrikedom. Finns variation inom art, mellan arter och mellan ekosystem.
• Herbivor växtätare
• Karnivor köttätare
• Omnivor allätare
• Ekosystemtjänster de gratistjänster vi får från naturen som gör det möjligt för oss att leva. T ex naturlig vattenrening, upptag av koldioxid, pollinering, bränsle, fotosyntesen, friluftsliv och hälsa.
• Eutrof sjö näringsrik sjö. Omges av åkrar eller lövskog.
• Oligotrof sjö näringsfattig sjö, vattnet kan vara klart eller färgat. Omges av barrskog.
• Brunvattensjö näringsfattig sjö. Vattnet färgas brunt av humuspartiklar.
• Klarvattensjö näringsfattig sjö. Vattnet är klart.
• Siktdjup mått på genomskinlighet i sjö- och havsvatten. Mäts med hjälp av en vit skiva som sänks ned.
• Kompensationsnivå den gräns där algers cellandning är lika stor som deras fotosyntes. Ligger oftast på dubbla siktdjupet.
• Insjö zoner indelning av en sjö. Det finns tre zoner stranden, bottnen och det fria vattnet.
• Insjö årstidsväxlingar Insjö årstidsväxlingar
• Vegetationszon/typer stort område med likartade vegetationstyper. Globalt övergripande område som till exempel taiga eller savann.
• Vegetations/växtregioner större skogsekosystem. I Sverige finns t ex fjällbjörksregionen och norra barrskogsregionen.
• Urskog skog som inte påverkats av jordbruk eller skogsbruk, orörd.
• Kulturskog skog från skogsodling.
• Växtskikt skogen kan delas in i olika växtskikt. Trädskikt, buskskikt, fältskikt och botten/markskikt.
• Förna undre bottenskikt. Levande och dött material, delvis nedbrutet.
• Jordart jordens ursprung och sammansättning. Exempel på jordarter är morän, lera, torv.
• Jordmån övre delen av marken som påverkats av miljöfaktorer.
• Mykorrhiza symbios mellan svamp och växters rötter.
• Brunjordsprofil näringsrik jordmån som finns i lövskog. Innehåller tre skikt.
• Podsolprofil näringsfattig jordmån som finns i barrskog. Innehåller fem skikt.
• Övervintrande arter arter som stannar i kalla klimatzoner.

Alla Inga Spara