Ekologi (NBIB41) - Landmiljöer

Alla Inga Spara

• Markens översta skikt, så långt ned som påverkan från klimat och organismer når jordmån
• Storlekssammansättningen på markpartiklarna jordart
• Blandade partikelstorlekar, avsatt av isen morän
• Homogen partikelstorlek, avsatt av vatten sediment
• Jordmån i barrskog podsol
• Förna, förmultningsskikt, humuslager , blekjord, rostjord, opåverkad mineraljord
• Förna, förmultningsskikt, humuslager, blekjord , rostjord, opåverkad mineraljord
• I blekjord urlakas Fe- och Al-joner
• I rostjord sker en utfällning av Fe-föreningar
• Annat ord för blekjord urlakningsskikt
• Annat ord för rostjord anrikningsskikt
• Utfällning av Fe-föreningar sker på grund av högre pH-värde
• Varför har podsoler generellt inga daggmaskar för lågt pH-värde
• Faunan i en podsol består av bl. a. kvalster, hoppstjärtar och nematoder
• Ju längre ner i podsolen ökar pH-värdet
• Icke grävande markfauna kan delas upp i vattenfas och luftfas
• Exempelvis ingår nematoder i den icke-grävande vattenfas markfaunan
• I icke-grävande luftfas markfaunan ingår exempelvis "mikroartropoder" som äter bakterier, hyfer , rötter och andra djur
• Blåbärsgranskog har ett fältskikt av blåbär
• Blåbärsgranskogs bottenskikt består av väggmossa och husmossa
• Blåbärsgranskog missgynnas av bränder
• Hällmarkstallskogs fältskikt består ofta av ljung och lingon
• Hällmarkstallskogs bottenskikt består av renlavar
• I hällmarkstallskog återfinns vitmossa ofta i sänkor
• Hällmarkstallskog gynnas av bränder
• Vilka växter har en stor del av sin biomassa vid marknivå och missgynnas därmed inte av hävd rosettväxter
• Betestryck har utvecklat olika anpassningar hos kärlväxter som rosettväxt, taggighet. giftighet och spridning med djur
• Naturbetesmark insprängd i skogslandskapet eller i anslutning till skogsmark. Glest trädbestånd som innehåller enstaka eller grupper av äldre lövträd, Hävdas genom bete. hagmark
• Slåttermarker, där vegetationen av gräs och örter skördas som vinterfoder till djur. Gödslats ej . Lång kontinuitet av hävd. Artrik flora och fauna. ängsmark
• Jordmåner i lövskogar heter brunjordar
• Brunjordar består av förna och humuslager
• Ett annat ord för humuslagret i en brunjord mull
• Ett annat ord för humuslagret i en podsol mår
• Brunjordar är bra livsmiljöer för daggmaskar och bakterier vilket leder till omblandning och snabb omsättning
• Växter med en kombination av karaktärer som hänger ihop (tillväxttalet, spridningstyp, fortplantning etc.) ekologisk grupp
• Vad betyder bokstaven C i Philip Grime´s ekologiska grupper Konkurrenter - vinner konkurrensen vid goda omständigheter
• Vad betyder bokstaven S i Philip Grime´s ekologiska grupper Stresståliga - tål +/- extrema abiotiska förhållanden (brister)
• Vad betyder bokstaven R i Philip Grime´s ekologiska grupper Ruderater - snabbspridda arter som utnyttjar tillfälliga resurser
• Vad betyder bokstaven hävdgynnade växter i Philip Grime´s ekologiska grupper tål måttlig störning
• De flesta hotade arter finns i skogen och jordbrukslandskapen
• Vetenskaplig bedömning av utdöenderisker rödlistan
• En mark vars vatten näsaan enbart kommer från direkt nederbörd. Mycket fattigt på näringsämnen eftersom vattnet inte har passerat någon näringsberikande mineraljord. Mycket lågt pH. Artfattig vegetation som är ofta risdominerad. mosse
• Får sitt vatten huvudsakligen från den anslutande fastmarken. Kan vara allt mellan näringsfattiga och extremt rika på näring. kärr
• Mark där syretillgången är så låg att döda växter och annat organiskt material inte förmultnar utan ansamlas och omvandlas till torv. myr
• Samlingsnamn på mark som under stor del av året ligger under eller strax över markytan. Minst 50 % av vegetationen ska vara hydrofil. våtmark
• Liten sjö ofta i skogen eller i anslutning till våtmark. Vattensamlingen fanns innan våtmarken bildades. tjärn
• Liten sjö ofta i skogen eller i anslutning till våtmark. Bildats uppe på våtmarken. göl
• Äger rum vid landhöjningsstränder där blöta marker stiger upp ur havet och övertäcks direkt med torv. primär myrbildning
• De flesta myrar i Sverige har bildats genom att sluttande mark försumpas och blivit blöta
• Myrar kan även bildas genom igenväxning av grunda sjöar

Alla Inga Spara