Ekologi

Övningen är skapad 2021-10-06 av Sam_o_. Antal frågor: 16.




Välj frågor (16)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • Vad handlar ekologi om? Samspelet mellan levande varelser (organismer) och deras miljö.
  • Vad är en population? Ge exempel! En grupp individer av samma art inom ett visst område. Ex: Gäddorna i en sjö, myrorna i en myrstack, tallarna i en skog.
  • Vad kännetecknar organismer av samma art? De kan få fertil avkomma, d.v.s. barn som i sin tur kan få barn.
  • Vad är ett ekosystem? Ge exempel! Ett område med levande varelser (organismer) och deras miljö. Ex: En skog, en sjö, hela planeten Jorden.
  • Vad finns i ett ekosystem? Ge exempel! Producenter (ex: växter, grönalger), konsumenter (ex: insekter, fåglar, människor), nedbrytare (ex: daggmaskar, bakterier) och miljöfaktorer (ex: vatten, ljus, vind, mineraler).
  • Tänk dig att du har en genomskinlig glasburk med lock. Du får i uppdrag att skapa ett fungerande ekosystem i burken. Hur gör du? Vad stoppar du i burken? Motivera! En producent (en växt) som kan använda fotosyntes för att tillverka energirik näring (socker) och syrgas till nedbrytarna. Nedbrytare som kan frigöra mineraler till producenterna då de bryter ned döda växtdelar. Nedbrytarna bildar även koldioxid till producenten genom sin cellandning. Vatten som behövs till producentens fotosyntes. Burken placeras ljust så att fotosyntesen fungerar. Burken stängs med ett lufttätt lock så att syrgas, koldioxid och vattenånga inte smiter ut.
  • Vad händer med den energi som en konsument får i sig via födan? Ca 10% av energin lagras som kemisk energi i konsumentens kropp, ca 90% omvandlas till värmestrålning och röresleenergi som lämnar konsumentens kropp.
  • Vilken information kan man få av att studera en näringspyramid? Vilken producent och vilka konsumenter som tillsammans bildar en näringskedja. Vilka djur som är förstahandskonsumenter, vilka som är andrahandskonsumenter, vilka som är tredjehandskonsumenter och vilka som är toppkonsumenter i näringskedjan. Hur mycket av energin som förs vidare i varje steg av näringskedjan.
  • Varför finns det oftast inte fler än fem trofiska nivåer i en näringskedja? Den mängd energi som växterna fångat in från solen genom sin fotosyntes räcker inte till för att det ska kunna finnas fler än fem trofinivåer i kedjan.
  • Vad skulle kunna hända med övriga organismer i ett ekosystem om en population i ekosystemet utrotas? Motivera med exempel! (Alla populationer i den näringsväv där den utrotade populationen ingår kan påverkas på ett eller annat sätt
  • Vad skulle kunna hända om en ny art kommer till ett ekosystem och tar plats i dess näringsväv? Diskutera olika tänkbara scenarier! (Alla populationer i den näringsväv där den utrotade populationen ingår kan påverkas på ett eller annat sätt, konkurrensen kan öka
  • Varför finns det alltid fler förstahandskonsumenter än andrahandskonsumenter i ett ekosystem? För att andrahandskonsumenter måste äta mer, så om det skulle vara flera andrahandskonsumenter skulle förstahandskonsumenterna utrotas.
  • Förklara utförligt varför jordens mattillgångar skulle räcka till fler människor om fler människor vore vegetarianer! Köttindustrin använder stora mängder landyta för att odla foder till köttdjuren. När djuren äter växterna omvandlas 90% av energin från växterna till värme och rörelse i djurets ämnesomsättning. En stor del av energin i växtligheten som människan skulle kunna leva på går alltså förlorad när vi föder upp köttdjur. Det går åt ca 15 kg foder i form av sojabönor för att få fram ett kilo nötkött. Om människan äter sojabönor istället för nötkött så räcker det alltså till 15 gånger fler människor. Om alla människor vore vegetarianer skulle jordens landyta räcka till att mätta fler människor!
  • Förklara varför toppkonsumenterna i en näringskedja drabbas hårdare av miljögifter än förstahandskonsumenterna! Miljögifter som släpps ut tas upp av växter (producenter) och blir kvar i dem. Konsumenter som sedan äter växterna kan inte heller bryta ner miljögifterna. Konsumenterna får alltså i sig allt högre halter av miljögifter ju mer växter de äter. För varje steg i näringskedjan ökar koncentrationen av miljögifter i djurens kroppar. Toppkonsumenterna drabbas värst eftersom de är högst upp i näringskedjorna. De får i sig alla miljögifter som alla de andra konsumenterna i näringskedjan har ätit under hela sin livstid.
  • Har svenska ekosystem hög eller låg resiliens? Motivera! Hög, eftersom det kalla klimatet gör att nedbrytningen går långsamt. Därmed finns det gott om näring i de döda växt- och djurdelarna på marken vilket är gynnsammt för de nya växterna som gror där.
  • Vad menas med bärkraft? Hur många individer ett ekosystem klarar innan det påverkas negativt (eller hur mycket resurser som kan användas innan ekosystemet blir negativt påverkat).

Alla Inga

(
Utdelad övning

https://spellic.com/swe/ovning/ekologi.10637404.html

)