Ekonomi Samhällskunskap utkik 67

hushållning Se till att utgifter går jämnt upp med inkomster

göra en budget Att man planerar sina inköp utifrån de tillgångar man har

ekonomiskt system Ett system som ger svar på frågorna vad, hur och för vem en vara ska produceras. Det finns tre av dessa.

marknadsekonomi Ekonomiskt system där utbud och efterfrågan styr produktion och priser

planekonomi Staten bestämmer vad och hur mycket som ska produceras och till vilka priser

blandekonomi Blandningen mellan planekonomi och marknadsekonomi (i huvudsak marknadsekonomi men styrs av staten i vissa marknader)

fri konkurrens Att olika företag får konkurrera om att göra så stora vinster som möjligt. (Man kan konkurrera med t.ex. pris, kvalitet och märkesstatus)

lokal marknad En marknad som är begränsad till en viss plats (t.ex. en affär)

global marknad En marknad som sträcker sig över hela världen (t.ex. ett handelsavtal mellan flera länder)

efterfrågan Den mängd av en viss vara eller tjänst som köpare är villiga att köpa vid ett visst pris

utbud Den mängd varor eller tjänster som finns till försäljning till ett visst pris

jämviktspris Pris som sätts på en vara när det råder fri konkurrens; innebär att utbud och efterfrågan möter varandra

tjänst En handling som går att sälja, eller en prenumeration (t.ex. leverans, städning, massage, Netflix)

offentliga sektorn Består av stat, kommun och landsting

ekonomiska kretsloppet Ett sätt att beskriva flödet i ett lands ekonomi. I modellen ingår hushåll, företag, banker, den offentliga sektorn och utlandet

konsumtion Förbrukning av varor och tjänster (inköp)

kapital Pengar eller annat av värde som kan användas till konsumtion eller investeringar

investeringar Resurser som inte konsumeras utan satsas för att höja produktionen i framtiden

utlåningsränta Avgift som banken tar när man lånar pengar

export När ett företag säljer en vara eller en tjänst till ett annat land

import När ett företag köper en vara eller tjänst från ett annat land

konjunkturer Svängningar i samhällsekonomin

högkonjunktur Stor efterfrågan på varor och tjänster, låg arbetslöshet, mer skatt till staten

lågkonjunktur Liten efterfrågan på varor och tjänster, hög arbetslöshet, mindre skatt till staten

inflation Allmän höjning av prisnivån i ett land

penningpolitik Hur Riksbanken använder räntan och penningmängden för att försöka hålla nere inflationen

finanspolitik Hur staten spenderar sina pengar i syfte att påverka landets ekonomi

riksbanken Sveriges centralbank

styrränta En förändring av denna ränta påverkar bankernas räntor för sina kunder

ekonomisk globalisering Ökad rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbete över nationsgränserna

multinationella företag Stora företag som är verksamma i många länder (t.ex. Tencent, Coca-Cola, Samsung, IKEA)

bruttonationalprodukt, BNP Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år

tillväxt Ökning av BNP

BNP per capita Landets totala BNP delat med befolkningens storlek

strukturförändring En stor förändring i samhällsekonomin (t.ex. övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle)

välstånd Ett lands rikedom och levnadsstandard

human development index, HDI Ett tal som används för att jämföra olika länders välstånd (baseras på BNP, livslängd och genomsnittlig utbildning)

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut