Ekonomiska begrepp

Marknaden styr utbudet Marknadsekonomi

Staten styr vad som ska produceras, planerar inkomster och utkomster osv Planekonomi

Blandning utav plan- och marknadsekonomi, marknadsekonomin dominerar Blandekonomi

Vill att det ska finnas ett hållbart ekonomisk system, jordens resurser ska räcka till kommande generationer Kretsloppsekonomi

Varor eller tjänster som ges ut på marknaden Utbud

Dem som är intresserade av att köpa en vara eller tjänst Efterfrågan

Svängningar i ekonomin Konjunkturer

Många som vill sälja och köpa, lättare att få arbete, efterfrågan på arbetskraft = högre lön, skatteinkomst ökar Högkonjunktur

Arbetslösheten ökar, går sämre för företag, folk får mindre pengar, skatteinkomsten minskas Lågkonjunktur

Ökning av allmänna prisnivån, priset på varor ökar, pengarna minskar i värde Inflation

Minskning av penningmängden, penningvärdet ökar, prisnivåerna faller, motsatsen utav inflation Deflation

Beskriver en situation då inflation och arbetslösheten är hög Stagflation

Sammanlagda värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land under ett år, tillväxten BNP

BNP delat med antalet invånare BNP per capita

Förväntad livslängd, utbildning, fattigdomsnivå HDI

Handlar om hur mycket pengar som ska finnas i ekonomin och hur hög reporäntan ska vara, riksbanken Penningpolitik

Regeringen styr, höjer eller sänker skatter och bidrag, få igång ekonomin Finanspolitik

Klicka