Elevens fysiska, sociala och moraliska utveckling

Alla Inga Spara

• Kontext Inre och yttre omständigheter och situationer som samspelar med individens tankar, känslor och handlingar på sätt som formar utveckling och lärande.
• Kontextberoende beteende Beteenden som uppstår i viss kontext.
• Utvecklingspsykologi Bronfenbrenners teori som beskriver de inbäddade sociala och kulturella kontexter som formar utveckling.
• Utvecklingspsykologisk modell Varje person utvecklas inom ett mikrosystem inuti ett mesosystem som i sin tur är inbäddat i ett exosystem. Dessa system är alla del av kulturens makrosystem och kronosystem.
• Blandfamilj Familj där föräldrar, barn och styvbarn blivit en del av familjen genom omgifte.
• Regnbågsfamilj Familj där hbtq-personer lever med sina barn.
• Utökad familj Familj där olika familjemedlemmar i släkten lever i samma hushåll eller åtminstone har daglig kontakt med barnen i familjen.
• Fostransstil Sätt att samspela med och uppfostra barn.
• Auktoritativa föräldrar Mycket värme, mycket kontroll. Vårdnadshavare sätter tydliga gränser, upprätthåller regler och förväntar sig moget uppförande. De är varma, lyssnar på bekymmer, ger skäl för regler och tillåter demokratiska beslutsprocesser. Mindre strikta bestraffningar och mer vägledning, ex i att tänka igenom konsekvenser.
• Auktoritära föräldrar Lite värme, mycket kontroll. Framstår som kalla och kontrollerande i samspel med sina barn. Förväntar sig mognad och gör som jag säger för att jag säger det. Strikta men ej grova bestraffningar. Älskar sina barn men inte öppet kärleksfulla, talas sällan om känslor.
• Eftergivna föräldrar Mycket värme, lite kontroll. Visar värme och omsorg men har få regler och konsekvenser. Förväntar sig lite i fråga om moget beteende. "Barn är bara barn".
• Oinvolverade föräldrar Lite värme, lite kontroll. Verkar inte bry sig alls och ägnar sig inte åt att kontrollera eller kommunicera med sina barn, eller att undervisa dem.
• Anknytning Utvecklingen av ett emotionellt band med en annan person, initialt en primär vårdnadshavare.
• Prosocialitet En egenskap som innefattar empatisk förmpga, hjälpsamhet och generositet.
• Att handla prosocialt En individ som agerar och handlar i enlighet med samhällets normer och förväntningar.
• Sociometri Metod för att kartlägga sociala metoder.
• Sociometriskt exempel För att undersöka de sociala relationerna i en klass får eleverna ange vilka klasskamrater som de föredrar att leka med och tvärtom. Resultatet ger ett mått på elevernas sociala status.
• Kamratkultur Grupp av barn eller ungdomar med egna regler och normer, särskilt vad gäller kläder, utseende, musik, språk, sociala värderingar och uppförande.
• Rejektion Processen då en eller flera elever blir uteslutna ur en kamratgrupp.
• Antisocialitet En egenskap som innefattar bristande empatisk förmåga.
• Att handla antisocialt Individ som agerar utan respekt för samhällets normer och förväntningar.
• Instrumentiell aggressivitet Bryska handlingar som syftar till att göra ansprål på ett föremål, en plats eller ett privilegium. Avsikten är inte att skada, men det kan ändå resultera i en skada.
• Fientlig aggressivitet Kraftfulla, direkt handlingar som syftar till att oprovocerat skada någon annan.
• Öppen aggressivitet En form av fientlig aggressivitet som involverar ett fysiskt angrepp.
• Relationell aggressivitet Form av fientlig aggressivitet som involverar angrepp och handlingar med syfte att skada sociala relationer.
• Goda lärare Positiva interpersonella relationer, upprätthåller auktoritet och god ordning samt duktiga på att motivera elever genom kreativt och innovativt lärande.
• Skolinriktad omtanke Att ha höga men rimliga förväntningar och hjälpa eleverna att nå målen.
• Personlig omtanke Att vara tålmodig, respektfull, humoristisk, villig att lyssna och intresserad av elevfrågor och elevers problem.
• Pubertet Fysiologiska förändringar som sker under tonåren och leder till förmågan att fortplanta sig.
• Tonåringens mognad Att mogna tidigt kan innebära både för- och nackdelar, vilket även senare mognad kan.
• Ortorexi En strävan att vara den perfekta, hälsosamma människan, fokusering vid nyttigt ätande och överdriven träning.
• Bulimi Ätstörning karakteriserad av överdrivet ätande och avlägsnande av maten genom självpåtvingade kräkningar eller laxering.
• Anorexia nervosa Ätstörning som innebär avsiktlig självsvält och således minimalt/begränsat matintag.
• Vem är jag? Sökande efter identitet.
• Psykosocial Förhållandet mellan individens emotionella behov och den sociala miljön.
• Utvecklingskris En specifik konflikt vars lösning bereder vägen för nästa stadium.
• Autonomi Självständighet, oberoende.
• Initiativ En vilja att påbörja nya aktiviteter och utforska nya riktningar.
• Driftighet Angelägenhet att delta i produktivt arbete.
• Identitet Det komplexa svaret på frågan "vem är jag?"
• Identitetsdiffusion Brist på fokus, förvirring kring vem man är och vad man vill.
• Identitetslåsning Acceptans av föräldrars eller andras livsval utan övervägande av alternativ.
• Moratorium Identitetskris, uppskjutande av val på grund av tvivel.
• Uppnåd identitet Ett starkt engagemang för livsval eller fritt övervägande av olika alternativ.
• Intimitet Att skapa nära, varaktiga relationer till andra.
• Generativitet Omtanke om framtida generationer.
• Integritet Självacceptans och fullkomning.
• Självbild Individens kunskap och föreställningar om sig själv, idéer, känslor, attityder och förväntningar.
• Självkänsla Bedömning av självvärde, det värde man sätter vid sina egenskaper, förmågor och beteenden.
• Affektiv Känsloladdad, något som har med känslor att göra.
• Genusidentitet En persons identifiering av sig själv som kvinna eller man ekker något mellan alt. bortom kategorierna.
• Sexuell identitet Komplex kombination av föreställningar och orienteringar av rörande könsroller och sexuell läggning.
• Könsscheman Organiserade nätverk av kunskap om vad det innebär att vara man eller kvinna.
• Theory of mind Inlevelseförmåga
• Inlevelseförmåga Förståelse för att andra människor också är människor med egna sinnen, tankar, känslor, föreställningar, begär och uppfattningar.
• Förmåga till perspektivtagande En förståelse för att andra människor har annorlunda känslor och erfarenheter.
• Moraliskt resonemang Den tankeprocess som är involverad i slutsatser kring frågor om rätt och fel.
• Distributiv rättvisa Föreställningar om hur något rättvist ska fördelas mellan medlemmar av en grupp, följer en utvecklingssekvens från jämlikhet till merit till välvilja.
• Moralisk realism Tillstånd i vilket barn ser regler som absoluta.
• Samarbetsmoral Tillstånd i vilket barn inser att människor skapar regler och kan förändra dem.
• Moraliska dilemman Situationer i vilka inget val är absolut och obestridligen rätt.
• Sociala konventioner Överenskomna regler och tillvägagångssätt i särskilda situationer.
• Internalisering Process genom vilken en person anammar externa standarder som sina egna.
• Omsorgspersoner ska vara Lyhörda och svara på signaler från barnen samt ansvariga, tillförlitliga, stadiga och ta ledning (“In charge”).
• Secure base, secure haven Barnen behöver en trygg bas att utforska omvärlden från och trygghet i att bli bekräftad och få hjälp att reglera/hantera sina affekter.
• Koppling mellan kognitiv och socioemotionell utveckling för att kunna uppleva ilska och rädsla behövs en kognitiv utveckling som ger barnet förmåga att förstå att den intentionellt kan påverka sin omvärld (agency). Frustrationen och den riktade ilskan uppstår när barnet har en intention men lyckas inte få den önskade effekten.
• Att läsa av emotioner Reagera på andras emotioner, social referencing, namngivning och empati.
• Självreglering Förmågan att anpassa emotionellt uttryck för att uppnå mål eller för att anpassa sig efter vad som är socialt accepterat i en viss situation. (Normativt beteende) Det krävs ofta en väldigt liten avvikelse från det som är socialt accepterat för att det ska straffa sig för individen i sociala sammanhang.
• Maskera emotioner, vita lögner Att hantera den känsla jag känner men ha förmågan att kunna undangömma den för att istället kunna uppvisa den socialt accepterade känslan.
• Lågaffektivt bemötande Om en elev har tappat kontrollen över en situation och sina emotioner hjälper inte logiska regler eller åtgärder. Eleven behöver då hjälp att reglera sina känslor.
• Mentalisering, Theory of mind Förmågan att kunna förstå och tänka på känslor och mentala aktiviteter hos sig själv såväl som hos andra.
• Jag förstår att jag själv tänker och att andra tänker. Förståelse för kognitiva processer.
• Jag har känslor och andra har känslor, men vi kan känna olika saker i samma situation. Förståelse för emotionell status.
• Erik Erikson, 1902-1994 Tillit - misstro (0-1 år) Självtillit - skam/tvivel (1-3 år) Initiativ - skuldkänsla (3-6 år) Arbetsflit - underlägsenhet (6-12 år) Identitet - identitetsförvirring, pubertet Intimitet - isolering, tidig vuxenålder Generativitet - självupptagenhet, medelålder Integritet - vanmakt, sen vuxenålder
• James Marcia, 1937--> Identity Diffusion, Identity Foreclosure, Identity Moratorium, Identity achievement
• Identity Diffusion Ingen pågående kris och inget aktivt ställningstagande.
• Identity Foreclosure Ett aktivt ställningstagande utan någon kris.
• Identity Moratorium Pågående kris utan aktivt ställningstagande.
• Identity achievement Aktivt ställningstagande efter genomgången kris.
• Självuppfattning Hur man beskriver självet.
• Självkänsla Hur väl vi lyckas på områden som är viktiga för oss.
• Genusidentitet Hur jag upplever mig själv i relation till kön.
• Könsrollsbeteende Kulturella normer för hur kvinnor och män “ska”/förväntas bete sig (scheman).
• Lawrence Kohlberg, 1927-1987 Inspierarad av Piaget, moraliska dilemman, tre nivåer, kontroversiell.
• Internalisering Man gör det till sitt eget, saker man lär sig av förebilder genom livet gör man till sina egna värderingar. Koppling till identitet när det blir en del av min självuppfattning och beskrivning av mig själv.
• Att minska och hantera fusk Fokusera på lärande, rimlig arbetsbörda och noggrann kontroll.
• Att fostra bra kompisar Arbeta förebyggande, konfliktlösning och antimobbningsarbete.
• Urie Bronfenbrenner Den utvecklingsekologiska modellen, barnets kontext.
• Mikrosystem System som individen själv aktivt deltar i.
• Mesosystem Kontakten mellan mikrosystemen, ex mellan familj och skola.
• Exosystem System som påverkar individen men som de inte själva aktivt deltar i, ex vårdnadshavarnas arbetsplatser, elevens lärares kollegor.
• Makrosystem Samhällsnivå, lagstiftning, tidsanda, normer, stora samhälleliga strukturer.
• Kronosystem Förändringar över tid, hur de övriga systemen förändras i takt med att individen växer och utvecklas.
• Balans i rollen som lärare Utmana och anpassa, relation och ramar, innehåll och management.

Alla Inga Spara