Fastighetsrätt

Alla Inga Spara

• Fastighetsrätt civilrätt som omfattar lagstiftningen gällande fastigheter, framför allt bildande, ägande, överlåtelser och upplåtelser.
• Allmän fastighetsrätt behandlar frågor av i huvudsak civilrättslig natur.
• Speciell fastighetsrätt behandlar frågor av i huvudsak offentligrättslig natur.
• Fast egendom definieras som jord (JB 1:1) och andra tillbehör (JB 2:1). Utgångspunkten är att fast egendom är jord. Denne är indelade i fastigheter.
• Lös egendom Allt som inte är fast egendom
• Traditionell fastighet horisontellt avgränsad fastighet (område på marken).
• Tredimensionell fastighet utrymme som är avgränsat både horisontellt och vertikalt (utgör en volym).
• Ägarlägenhetsfastighet undergrupp för tredimensionell fastighet
• Byggnadstillbehör Tillbehör avsett för att uppfylla även nästa ägares behov. Finns två kategorier till tillbehör fastighet: fysiska och rättsliga. Fysiska tillbehör: JB 2:1. Rättsliga tillbehör: servitut, samfällighet, gemensamhet, ledningsrätt.
• Industritillbehör Endast avsett för att uppfylla behoven i den nuvarande verksamheten.
• Fysiska tillbehör allmänna fastighetstillbehör JB 2:1, byggnadstillbehör 2:2, industritillbehör 2:3.
• Rättsliga tillbehör servitut, ledningsrätt mm
• Presumtion antagande att det föreligger ett samband mellan samma ägare till fastigheten som till tillbehöret. Bryts enligt 2:4 om någon annan än fastighetsägaren tillför fastigheten föremålet, vilket gör att tillbehöret räknas som lös egendom.
• Rättsregler Regler som talar om för oss vad som rättsligt (juridiskt) gäller vid vissa tidpunkter på viss plats. Oftast en lag eller rättslig norm som gäller i ett visst rättssystem.
• Rekvisit Framgår vilka omständigheter som är direkt relevanta för att medföra den rättsföljd som regeln (lagrummet) är förknippad med.
• Rättsfakta Är helt enkelt en konkret omständighet som motsvarar det som beskrivs i ett rekvisit i en rättsregel.
• Rättsfråga Är den rent rättsliga bedömningen av faktiska omständigheter.
• Instans Led i en domstolshierarki.
• Rättslig grund Det betyder vilken rättsregel blir tillämplig i aktuellt fall.
• Rättskällor Lag, förarbeten till lagar osv
• Överlåtelse köp, byte, gåva till någon annan
• Formalavtal iakttagande av en viss form krävs.
• Dubbla köpehandlingar Betyder att både köpebrev och köpehandlingar (köpekontrakt) finns enligt 4:1 JB.
• Köpehandling En skriftlig köpehandling som upprättad i samband med ett fastighetsförvärv. Minimikraven på vad en köpehandling måste innehålla finns i 4:1 JB.
• Köpebrev En skriftlig köpehandling som upprättad EFTER köpekontraktet i samband med att fastighetsförvärv. Dess huvudsakliga funktion är att utgöra ett kvitto på fullgjord betalning.
• Handpenningavtal Part begär motparten att särskilt åta sig att ersätta eventuell skada om denne skulle dra sig ur affären. Parts åtagande görs ofta gällande genom ett så kallat handpenningavtal. Skador: direkta kostnader (mäklare, annons med mera), ersättning för förlust.
• Nyttjanderätt rättigheten att begagna någonting som ägs av någon annan.
• Hyra föreligger då hus eller del av hus upplåts till nyttjande mot ersättning JB 12:1 1st.
• Lokalhyra Avser annan lägenhet än bostadslägenhet JB 12:1 3st
• Direkt besittningsskydd Har en bostadshyresgäst och det innebär att hyresförhållandet i stort sätt alltid förlängs enligt 12:46 JB.
• Indirekt besittningsskydd Har en lokalhyresgäst och det innebär att ersättning kan utgå om hyresavtalet inte förlängs enligt 12:57-60 JB.
• Bruksvärdessystemet parterna kan avtal om vilken hyra de vill och det finns igen sanktion ot en ”oskälig” hyressättning
• Arrende en form av nyttjanderätt som innebär att mark upplåts mot vederlag.
• Jordbruksarrende Innebär att jord upplåts i syfte att arrendatorn där ska uppföra eller bibehålla bostadshus för att bereda bostad åt arrendatorn eller dennes närstående.
• Bostadsarrende Innebär att jord upplåts i syfte att arrendatorn där ska uppföras eller bibehålla bostadshus för att bereda bostad åt arrendatorn eller dennes närstående.
• Anläggningsarrende Innebär att jord upplyst i syfte att arrendatorn där bedriva förvärvsverksamhet och på arrendestället uppföra eller bibehålla byggnad av viss betydelse för verksamheten.
• Lägenhetsarrende Innebär att jord upplåts mot vederlag för annat ändamål än jordbruks-, bostads- eller anläggningsarrende. Kan ingå muntligt. Exempel bryggor, kajakplatser, parkeringar utomhus.
• Bostadsrätt medlemmarna innehar en nyttjanderätt, föreningen äger byggnaden men inte nödvändigtvis fastigheten. Endast bostadsrättsföreningar kan upplåta en bostadsrätt BRL 1:4.
• Servitut Är ett rättsförhållande mellan två fastigheter där den härskande fastigheten ges rätt att nyttja den tjänande fastigheten.
• Härskande fastigheten Även kallade förmånsfastighet, den fastighet som har en rättighet i en annan fastighet.
• Tjänande fastigheten Även kallade den belastade fastigheten, den som upplåter rätt åt en annan fastighet (servitut).
• Avtalsservitut upprättas mellan fastighetsägare. Måste innehålla vissa saker för att vara giltig, dvs det är ett slags formalavtal.
• Officialservitut bildas genom beslut från myndighet.
• Positiva servitut kan exempelvis innebära en rätt att få köra över en väg som tillhör en annan fastighet.
• Negativa servitut innebär att förbud mot att utföra en viss handling, tex att fastigheten som omfattas av det negativa servitutet inte får plantera träd på en plats som skymmer utsikten för den andra fastigheterna.
• Tomträtt nyttjanderätt under obestämd tid för ett visst ändamål som sker mot årlig avgäld i pengar.
• Lagfart är en formell registrering
• Inteckning möjliggör pantsättning av fast egendom genom att det utfärdas ett pantbrev.
• Pant är ett dokument som används som säkerhet för lån till banken. 6:3, 6:9, 17:6
• Särintreckning enskild fastighet
• Gemensam inteckning flera fastigheter gemensamt
• Homogenitetsprincipen det måste vara samma ägare. Det måste även vara samma inteckning förhållande (kongruens)
• Regionalitetsprincipen om flera fastigheter intecknas tillsammans så måste alla ligga inom samma verksamhetsort
• Helhetsprincipen bara hela fastigheten får intecknas
• Inteckningsåtgärder ändra inteckningsförhållandet då det kan behövas av vissa olika anledningar, ex. avstyckningsfallet
• Utsträckning en enskild inteckning blir en gemensam inteckning JB 22:7. Måste uppfylla alla tre principer i JB 22:2 3st.
• Utbyte ett pantbrev (inte inteckning) byts ut mot två eller flera nya pantbrev JB 22:8.
• Sammanföring flera pantbrev (inte inteckningar sammanförs till ett pantbrev. Motsats till utbyte JB 22:8a
• Dödning är den vanligaste inteckningsåtgärder och förekommer oftast i kombination med ny inteckning, så kallat sanering.
• Relaxation en (eller flera) fastighet(er) avlyfts inteckningsansvaret JB 22:11.
• Planförfarandet inteckningen möjliggör pantsättning av fastigheten genom att det utfärdas ett pantbrev.
• Ägarhypotek Är en ej utnyttjade del av ett pantbrevs belopp, dvs när ett pantbrev inte alls eller bara för en del av beloppet har utnyttjats för pantsättning.
• Överhypotek Är den överskjutande delen av pantbrevet som kan användas som säkerhet för andra krediter eller åtaganden.
• Obligationsrätt rättigheter och skyldigheter, uppkommer i ett avtalsförhållande. Köpares och säljares inbördes förhållande.
• Hävningsförbehåll är ett villkor i köpehandlingen med den uttryckliga innebörden att säljaren ska ha rätt att häva köpet om köparen inte betalar köpeskillingen i rätt tid.
• Återtaganderättsförbehåll övergår äganderätten till B men A kan återta varan om B inte betalar/uppfyller avtalet.
• Konkreta fel Fastigheten stämmer inte överens med avtalet, dvs en avvikelse från vad säljaren utfäst i samband med överlåtelsen.
• Abstrakta fel Fastigheten avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta, dvs att fastigheten visserligen inte avviker från lämnade utfästelser men att egendomen ändå avviker i för hög grad från vad som får anses acceptabelt.
• Rättsliga fel Föreligger när fastigheten besväras av rättslig belastning som köparen varken kände till eller borde ha känt till.
• Rådighetsfel Föreligger om ett myndighetsbeslut begränsar köparen rätt över fastigheten som denne inte hade skäl att förutsätta. Köparen saknar undersökningsplikt
• Fysiska fel Föreligger om fastigheten inte stämmer överens med avtalet eller om den annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta.
• Benefikt avtal Är ett avtal mellan två personer där den ena är juridisk bindande och är förpliktad till att prestera till den andra.
• Kontraktsprincipen Innebär att båda parter blir bundna av anbuden först när anbudet accepteras av motparten
• Löftesprincipen Innebär att om inget annat avtalats är den som lämnat ett skriftligt anbud av detta under den skäliga betänketid som anbudsmottagaren behöver för att bestämma om han vill anta anbudet
• Ömsesidighetsprincipen att bindande avtal inte uppkommer förrän köparen godkänt säljarens överlåtelseförklaring
• Friskrivningar Finns två typer av friskrivningar, egenskapsfriskrivningar och påföljdsfriskrivningar. Huvudregel. säljaren kan alltså begränsa sitt ansvar genom “friskrivningar”
• Egenskapsfriskrivning Innebär att säljaren tex förklarar att han inte ansvarar för skick hos fastighetens avloppssystem
• Påföljdsfriskrivningar Ex. på allmän påföljdsfriskrivning: “Köparen avstår med bindande verkan från alla anspråk mot säljaren på grund av eventuella fel eller brister i fastigheten.”
• Enuntiation Säljaren ansvarar även om fastigheten avviker från vad som kan anses utfäst eller om fastigheten annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet
• Uttrycklig garanti avgivaren åtar sig (skriftlig eller muntligt) ett ansvar (åtminstone underförstått) för att uppgiften stämmer
• Culpa in contrahendo Med andra ord: oaktsamhet före eller i samband med att avtal ingås.
• Culpa in contractu Är en juridisk term för oaktsamhet inom avtal. Termen beskriver typiskt sett då en avtalspart, genom oaktsamhet, orsakar en annan part skada inom rådande avtal.
• È contrario Motsatsvis tolkning, att genom att se vad som är förbjudet i lagtexten motsatsvis kan sluta sig till vad som är tillåtet
• Pacta sunt servanda avtal ska hållas

Alla Inga Spara