FEK BLOCK 5

11 Kalkyler-budgetar-bokslut

11.1 kalkylera/budgetera betyder inom FEK att beräkna

11.2 I ett företag fattas många beslut, för att göra genomtänkta val/fatta välgrundade beslut behöver man sammanställa fakta genom kalkyler och budgetar

11.3, kalkyler 1 kalkyl betyder beräkning, men inom FEK har det en mer precis innebörd, ex produktkalkyl för en produkt eller totalkalkyl för att beräkna bolagets lönsamhet

11.3, kalkyler 2 kalkyler kan delas in i olika typer ex för- och efterkalkyler

11.3, kalkyler, förkalkyl förkalkyl innehåller uppskattade belopp och görs före ett inköp, ligger till grund för beräkningar i budgetar

11.3, kalkyler, efterkalkyl är beräkningar med faktiska siffror och görs som uppföljning av inköp, efterkalkylen visar diverse avvikelser

11.4, när kalkylera? 1 kalkyler ger underlag för olika bedömningar så att rätt beslut tas beträffande inköp/prissättning/investeringar, i förlängningen påverkar detta intäkter/kostnader/resultat

11.4, när kalkylera? 2 begreppet ekonomi handlar om att hushålla med begränsade resurser, i bolagets förädlingsprocess dvs hur man hanterar produktionsfaktorerna för att nå ett resultat

11.4, när kalkylera? 3 i olika skeden av förädlingsprocessen görs kalkyler för att beräkna företagets intäkter och kostnader

11.5 budgetar 1 en budget är en ekonomisk plan i siffror som används för beslut, underlaget till siffrorna är framtagna genom kalkyler

11.5 budgetar 2 två vanliga budgetar är resultatbudget med förväntade intäkter/kostnader och likviditetsbudget med förväntade in- och utbetalningar

11.6, allt hänger samman 1 kalkylering/budgetering/redovisning hänger ihop i en ekonomisk cykel, inför räkenskapsår; förkalkyl-budget-redovisning-efterkalkyl-återkoppling till nästa periods förkalkyl

11.6, allt hänger samman 2 under verksamhetsåret bokförs affärshändelser som efter året sammanfattas i ett bokslut, bokföring och bokslut kallas tsm för redovisning som visar utfallet (hur d gick) för en period

11.6, allt hänger samman 3 slutligen görs efterkalkyler där utfallet från redovisningen jämförs med budgeten, skillnaden mellan utfallet och budgeten kallas avvikelse

12 Inköpsprocess & optimalt varulager

12.1 på en inköpsavdelning tas många beslut ex val av leverantör och hur ofta inköpen skall göras

12.2, inköp av handelsvaror vissa företag lägger sina varor på lager innan de säljs, inköp kan även vara investeringar som maskiner

12.2, val av leverantör 1 en leverantör är ett företag som levererar varor/tjänster till ett annat företag, när man väljer leverantör jämförs ex priser/leveranstider/kvalitet/hållbarhet

12.2, val av leverantör 3 vid val av leverantör tar företaget hänsyn till sin kravprofil, faktorer som är viktiga för företaget, ex beträffande betalningsvillkor/miljöpolicy/referenser

12.2, inköpsprocessen utifrån företagets kravprofil söks lämpliga leverantörer, därefter begär man in offerter som i sin tur jämförs i en inköpskalkyl (del av förkalkyl)

12.3, varulager inköpta varor läggs ofta på lager innan de säljs vidare, i ett handelsföretag vill man ej ha för stort/litet lager, för stor binder kapital och för litet är dyrare och ineffektivare

12.4, beställningspunkt 1 frågan när inköp skall göras beror på företagets situation och leveransvillkor, med dessa kan man räkna ut beställningspunkten, den säger minsta lagervolym som ska finnas när inköp skall göras

12.4, beställningspunkt 3 om beställning görs vid beställningspunkten blir lagret aldrig mindre än buffertlagret, därmed riskerar bolaget ej att stå utan varor

12.4, beställningspunkt 3 formel beställningspunkt; (dagsförsäljning x ledtid) + buffertlager

12.5, uppföljning av inköpsrutiner för att förbättra och utveckla inköpsrutinerna/lagerhållningen gör man uppföljningar/efterkalkyler

12.5, uppföljning av inköpsrutiner 1 genom att beräkna varulagrets omsättningshastighet kan man jämföra hur lång tid varorna legat på lagret jämfört med föregående år/vad som är normalt i branschen

12.5, uppföljning av inköpsrutiner 2 för att räkna ut omsättningshastighet behöver man genomsnittslagret och KSV

genomsnittslager genomsnittliga värdet på lagret, formel=(ing.lagervärde+utg.lagervärde)/2

KSV kostnad sålda varor, formel=ing.lagervärde+årets varuinköp-utg.lagervärde

Omsättningshastigheten KSV/genomsnittligt lagervärde=x dagar, 365/x=antal dagar i lager innan de säljs

12.5, uppföljning av inköpsrutiner 3 i företag som säljer olika produkter räknas omsättningshastigheten per produkt, om man vill höja omsättningshastigheten kan man köpa in färre produkter oftare/öka försäljningen

12.6, om nollpunkten nollpunkt=begrepp inom FEK för att räkna ut försäljningsvolymen när intäkterna är lika stora som kostnaderna, nollresultat

12.6, om nollpunkten 1 kostnader kan delas upp i fasta/rörliga, fasta ex hyra/löner (indirekta), rörliga ökar när försäljningsvolymen ökar (direkta)

12.6, om nollpunkten 2 formel nollpunktsvolym; FK/pris st - RK st = V, i tjänsteföretag=V antal timmar

säkerhetsmarginal den försäljning som överstiger nollpunkten (vinst) kallas säkerhetsmarginal, SM, och uttrycks i volym/kr/procent

12.7, bidragskalkyl 1 bidragskalkyl används när företag har ledig kapacitet och därmed möjlighet att sänka pris för att ej stå utan inkomst

12.7, bidragskalkyl 2 prissänkningen kan bara göras om 3 krav uppfylls, ledig kapacitet finns/bidragskalkylen ger en täckningsgrad högre än noll/kundrelationen påverkas ej negativt

12.7, bidragskalkyl 3 med bidragskalkyl räknas det ekonomiska bidrag varje produkt ger om priset sänks, bidraget kallas täckningsgrad TB, TB=särintäkt-särkostnad, ska vara med o täcka samkostnader/vinst

12.7, bidragskalkyl 4 genom att beräkna de intäkter/kostnader som uppstår till följd av prissänkning får man veta om den är lönsam, särintäkt=intäkter från varor till lägre pris, särkostnader=kostnader som uppstår till följd av prissänkning, samkostnader=alla kostnader som ej påverkas av prissänkningen

investeringar 1 investering är det om köpet syftar till att förbättra/utöka verksamheten under flera år, inom bokföring är en investering en anläggningstillgång

investeringar 2 en anläggningstillgång är det om; det ska användas för stadigvarande bruk/har en nyttjandeperiod på minst 3 år, anskaffningsvärde om minst ett halvt prisbasbelopp

investeringar 3 investeringer innebär ekonomiska satsningar därför görs kalkyler som pay-off för att se om lönsamt eller ej

pay-off 1 pay-off visar hur lång tid det tar innan grundinvesteringen, G, är betald

pay-off 2 årligt inbetalningsöverskott, a, avser ökade intäkter/minskade kostnader

pay-off 3 ekonomisk livslängd avser de år investeringen beräknas lönsam, t=nyttjandeperiod

pay-off 4 pay-off; G/a=x, x<t (nyttjandeperiod/ekonomisk livslängd)

Budgetar 1 budgetar är ekonomiska planer med syfte att hjälpa företaget nå sina mål, kan göras för vecka/månad/kvartal/år

Budgetar 2 budgetar delas in i tre delar, projektbudget/delbudget/totalbudget

Budgetar 2, 1 totalbudget kan delas in i; startbudget/inkomst- och utgiftsbudget/resultatbudget/likviditetsbudget/balansbudget

resultatbudget resultatbudget består av årets beräknade intäkter/kostnader/resultat och görs utifrån inkomst- och utgiftsbudget

likviditetsbudget 1 för att få inblick i kommande in- och utbetalningar gör man en likviditetsbudget, ex för vecka/månad/kvartal/år, med likvida medel avses de kontanter/pengar bolaget har

likviditetsbudget 2 alla utbetalningar inkluderar moms men avskrivningar, kostnad värdeminskning, är dock kostnad

likviditetsbudget 3 skatter/avgifter/ränta/amortering kan vara in- eller utbetalningar

ekonomiska grundbegrepp 1 in- och utbetalning=uppstår när pengar betalas in/ut

ekonomiska grundbegrepp 2 inkomst/utgift=uppstår vid försäljningstillfället kontra inköpstillfället

ekonomiska grundbegrepp 3 intäkt/kostnad=den del av inkomst/utgift som hör till en viss resultatperiod

likviditetsbudget struktur ing.likvida medel + inbetalningar-utbetalningar=utg.likvida medel

likviditetsbudget OBS! utg.moms-ing.moms=redovisning av moms, om positiv inbetalning (skatteverket skyldig), om negativ utbetalning (företaget skuld skatteverket)

likviditetsbudget per månad eftersom in- och utbetalningar inte alltid sker regelbundet är det viktigt att likviditetsbudget görs månadsvis/kvartalvis, då ser man om periodens utgifter täcks

En reviderad budget 1 en budget som förändras och anpassas efter tid för att bli mer aktuell, budgetar revideras ofta kvartalsvis/vid större affärshändelser

En reviderad budget 2 efter en uppföljning av första kvartal kan årsbudgeten justeras, i resultatbudgeten handlar det om att öka intäkterna/sänka kostnaderna för önskat resultat

En reviderad budget 3 ursprungsbudgeten behålls alltid för att jämföra utfallet med den, den reviderade budgeten blir dock ofta den mer realistiska

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut