Fördjupad klinisk bedömning

Övningen är skapad 2024-09-23 av filippakohler. Antal frågor: 79.




Välj frågor (79)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • huvudområden att undersöka i klinisk bedömning medicinska och psykiatriska området, sociala omständigheter, relationella och existentiella området
  • def. av transdiagnostiska faktorer Faktorer som kan identifieras vid flera olika typer av psykopatologi, och inblandade i uppkomst & vidmakthållande av psykopatologi
  • Deskriptiva Transdiagnostiska faktorer förekommer vid flera olika psykiska syndrom (t ex. panikattacker), men har inte ett kasualt samband med uppkomst
  • mekaniska transdiagnostiska faktorer innefattar faktorer som är centrala uppkomst- och vidmakthållandefaktorer (ex exekutiva funktioner, neuroticism)
  • p-faktor underliggande, generell (och troligen genetiskt betingad) sårbarhet för psykisk ohälsa/sjukdom
  • kvantitativa fenotyper är polygena, dvs styrs av flera olika gener (psykiatriska sjukdomar är polygena)
  • kvalitativa fenotyper kan vara både polygena och monogena
  • epigenetik Studien av förändringar i genutryck som inte beror på förändringar i den undeliggande DNA-sekvensen. Miljöfaktorer som stress, kost, och toxiner kan påverka epigenetiken
  • dragvariabler Mer stabila över tid och existerar oavsett särskilt stimuli i miljön. Mer kopplade till personlighet. (ex en orolig eller impulsiv person)
  • Statusvariabler fluktuerar över tid och kan snabbt ändras. Situationsbundna. Ex "Jag känner mig orolig inför en specifik händelse" t
  • passiv miljöfaktor Barn ärver uppväxtmiljö
  • evokativ miljöfaktor Barnens gener påverkar vilket bemötande det får
  • Aktiva miljöfaktorer Genetiska faktorer påverkar den miljö individen möter & “uppsöker”
  • motivation "vill-systemet" Genereras av ett stort system som involverar mesolimbiskt dopamin. Striatum, VTA, hypotalamus, och frontal loben (även ventrala pallidum och nucleus accumbens)
  • Affektiv respons "gilla-systemet" Medieras av ett ömtåligare system av ”hot- spots” som involverar opioid- och endocannabinoid-transmittorer. Nucleus accumbens, ventrala pallidum, orbitofrontal cortex, cingulum, insula, dorsala pons
  • pleiotropi Det innebär att en gen kan predisponera för flera olika sjukdomar
  • Vanföreställningar Ter sig orimliga för de flesta och delas inte av andra i patientens kultur eller subkultur. De är orubbliga och hävdas ihärdigt
  • Kategorier av vanföreställningar Förföljelseparanoia, Depressiva vanföreställningar, Capgras syndrom, Fregolis syndrom, Erotomana vanföreställningar, Religiösa vanföreställningar
  • Primära vanföreställningar Orimliga föreställningar som inte kan kopplas till någon hallucination
  • Sekundär vanföreställning Man förklarar den hallucinatoriska upplevelsen med en vanföreställning
  • Hallucination En sinnesförnimmelse utan att det finns ett yttre stimulus
  • Typer av hallucinationer Rösthallucinos, Imperativ rösthallucinos, Taktila hallucinationer, Lukt/smakhallucinationer, Synhallucinationer
  • Positiva symtom En tillkomst i beteendefloran som ex hallucinationer, vanföreställningar, desorganisation
  • Negativa symtom En förlust av förmågor som patienten tidigare haft ex känslomässig avflackning, brist på motivation, minskat tal och tanke
  • Varför är negativa symtom svårare att upptäcka För att de kan maskeras av positiva symtom samt att de kräver djupare kännedom om patienten över tid
  • faktorer som ökar risk för suicidalitet vid schizofreni Missbruk, Högre premorbid funktionsnivå, Hopplöshetskänslor, Samsjuklig depressiv problematik
  • Hur påverkar kultur vården? Hur man söker vård, Relation mellan vården och behandlaren, Kommunikation mellan patient och psykolog, Hur psykiatriska symtom formas och uttrycks, Bedömning och diagnostik, Behandling
  • KFI:ns 5 områden Kulturell identitet, Kulturell sjukdomsförståelse, Kulturella aspekter på sårbarhet, Kulturella aspekter mellan klient och klinik, Övergripande kulturell bedömning
  • hur förebygger man våld inom vården Ha utarbetade rutiner och metoder, god kunskap om bemötande och strategier samt anpassa vårdmiljöns utformning
  • Områden i en riskbedömning för våld Bakgrundshistoria, Hur personen fungerar just nu, Vad personen har för planer och mål inför framtiden
  • Allmänt att göra för att minska risken att våld uppstår med patient Ha förståelse och kunskap om patienten, förutseende, identifiera riskfaktorer och riskbeteenden, förhållningssätt, skapa trygghet, fysisk miljö, att pat. inte känner sig trängd, utbildning, första gången man möter pat. är det bra att kolla hur det sett ut tidigare, Fast placerade föremål, att pat. har sitt eget "revir"
  • HCR-20 huvudområden Historiska-, kliniska-, riskfaktorer
  • vad är hedersrelaterat våld Att människor begränsas i sina liv och utsätts för påtryckningar och våld som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över individen Bygger på starka patriarkala eller heteronormativa förställningar. Ofta flera förövare med planerat våld,
  • Vad gör man vid misstanke om att en person utsatts för våld Fråga den vuxne i enrum om symtomen eller tecken. Ta reda på om det finns barn i den vuxnes familj och gör isf en anmälan till socialtjänsten. Informera om möjligheten till vård och omvårdnad från hälso- och sjukvården eller stöd och hjälp från socialtjänsten och frivilligorganisationer. Beakta vilka behov den vuxne kan ha av vård (fysisk, psykiskt)
  • Ålderism i sjukvård - vilka problem finns? Feldiagnostisering, Utesluts från behandling, Bedöms ha sämre prognos, Utesluts från kliniska studier
  • klinisk bild depression hos äldre Ofta långdraget förlopp, Söker ofta vård för kroppsliga besvär, Symtomen mindre tydliga, Hypokondriska tankar, Suicidfrekvensen ökar med stigande ålder
  • utlösande faktorer delirium / konfusion Biologisk påverkan på hjärnan, läkemedel, Kroppslig sjukdom, Psykosociala faktorer
  • Exempel på BSPS Överaktivitet (vandringsbeteende, agitation, skrikbeteende, omdömeslöst beteende), Aggressivitet (fysisk och verbal), Störd dygnsrytm, Psykotiska symtom (Hallucinationer, vanföreställningar, paranoia), Affektiva symtom (nedstämdhet, mani, ångest, depression)
  • Vilka sex kognitiva domäner baseras kriterierna på vid kognitiv sjukdom Komplex uppmärksamhet, Exekutiva förmågor, Inlärning och minne, Språklig förmåga, Visuospatial förmåga, Social kognition
  • lindrig kognitiv störning Kognitiv nedgång (progressiv, 1-1,5 SD under vad som kan förväntas utifrån ålder o utbildning, Subtil påverkan på komplexa aktiviteter, Ingen påverkan på sociala förmågor eller ADL, Inte dement
  • Riskfaktorer för Alzheimer Hög ålder, Ärftlighet, Kön (kvinna), Skalltrauma, Livsstil, Kardiovaskulära faktorer, Diabetes, Depression (genom livet)
  • Skyddande faktorer för Alzheimer Fleromättade fettsyror, antioxidanter, Mental aktivitet, Komplext jobb, Hög utbildning, Socialt umgänge, Fysisk aktivitet
  • Vaskulär demens Kognitiv svikt orsakad av kärlförändringar i hjärnan, ofta åderförkalkning. Upp till 30% av alla demenser
  • Klinisk bild av vaskulär demens Plötslig debut och stegvis försämring, Ofta förvirringstillstånd, Fluktationer i allmänntillståndet, Påverkan på motorik och sensorik, Depression
  • Risk för vaskulär demens Ärftlighet, Hjärtsjukdom, Lågt blodtryck/högt blocktryck, Diabetes, Höga blodfetter
  • Riskfaktorer för att utveckla ett självskadebeteende Genetisk sårbarhet, Traumatiska upplevelser eller negativa livshändelser, Stresskänslighet, Känslomässig reaktivitet, Färdighetsbrister i att förstå och förmedla vad man känner, tycker och upplever, Sömnsvårigheter
  • Självskadebeteende som känsloreglering, vad vill personen åt? Minskar spänning, rädsla och ilska, Minskar fysiologisk arousal, Minskar negativ affekt, Ökar positiv affekt
  • Bemöta en person med självskadebeteende Lyssna och ställ frågor i syfte att försöka förstå personens upplevelser, Sträva efter att utveckla en förtroendefull, stödjande relation, Var medveten om stigmatiseringen och diskrimineringen som kan vara förknippad med självskadebeteende, Utveckla ett icke-dömande förhållningssätt, Lågmält och sakligt förhållningssätt, varken belönande eller bestraffande, "Respektfull nyfikenhet"
  • hur uppstår trauma I mötet mellan den objektiva händelsen, individens mentala tolkningsscheman och integrativa kapacitet
  • riskfaktorer trauma Hjälplöshet i situationen, Oberabetade kriser och trauman från tidigare, Brister i omsorgsmiljön, Bristfälligt socialt nätverk, Dålig kommunikation och öppenhet, Förbjudna reaktioner, Interpersonellt våld, Sexuellt våld
  • Skyddsfaktorer trauma En personlighet som utlöser andras hjälp och omsorg, Självtillit, intellektuell förmåga, realism, flexibilitet, Förmåga att förstå vad som sker. Gott stöd från familj och vänner, En nära relation till en eller flera, En vilja att allt ska bli bra
  • Vilka trauman = högst risk att utveckla PTSD Sexuella trauman, misshandelstrauman och multipla trauman
  • utvecklingstrauma när barnet vid upprepade tillfällen blir exponerad för traumatisk stress och barnet själv blir lämnad till att reglera rädslan själv genom att omsorgsmiljön brister
  • betrayal-trauma uppstår när personer eller insitutioner, som en individ litar på för sin överlevnad, signifikant kränker individens förtroende eller välbefinnande
  • regleringssvårigheter efter komplext trauma Affekter och kroppsliga sensationer, Uppmärksamhet och beteende, Socialt och emotionellt, Överaktiverat stressystem och (underaktiverat regleringssystem)
  • att tänka på vid traumabehandling Yttre stabilitet, Inre stabilitet, Bearbetning
  • suicidförsök En livshotande handling eller skenbart livshotande där den som utför handlingen tror att man kan dö av handlingen
  • suicidnära Personer som nyligen gjort ett suicidförsök, har allvarliga suicidtankar och där suicidrisk bedöms föreligga under den närmaste framtiden, eller andra omständigheter där det bedöms föreligga en suicidrisk
  • suicidtankar Tankar på att ta sitt eget liv. Kan variera i svårighetsgrad; från vara till aktiva planer med en särskild avsikt att dö
  • självskadebeteende Avsiktligt tillfoga sig skada med eller utan avsikt att dö
  • faktiskt suicidförsök Att det vid handlingen funnits en intention att dö och att det planerade försöket inletts
  • avbrutet suicidförsök Att man var på väg att sätta handlingen i verket men förhindrades av någon eller något
  • uppgivet suicidförsök Då en person som är på väg att ta sitt liv själv avbryter suicidförsöket
  • förberedande handling Där personen ex samlat tabletter men inte valt att ta dem eller köpt ett rep men inte använt
  • riskfaktorer suicid Kvinnor suicidförsök, Män suicid, Migration, Ålder, Biologi/genetisk predisposition, Tidigare självmordsförsök, Anhörig som begått självmord, Självskada, psykisk sjukdom, Förluster, isolering, Somatiska sjukdomar, Upprepade kränkningar, Kriser och traumatiska händelser, Anknytning och personlighetsdrag, Hög grad av hopplöshet, Neg självbild, tillgänglighet till läkemedel, vapen, giftiga medel, Start/höjning av antidepp
  • skyddande faktorer suicid Gott stöd hos närstående, Förmåga att skapa och vidmakthålla relationer, Ansvar för familj, barn, Arbete, utbildning, sysselsättning, Värderingar kring självmord, Rädsla för kroppslig skada, Förmåga att uthärda psykisk smärta, Trygg anknytning, Mening och sammanhang i den egna livssituationen
  • suicidriskbedömning Utred aktuell situation och anamnes, Aktuella problem, Ev tidigare kriser/trauman, Psykiatrisk tillstånd/status, Psykiatrisk vård och behandling - Somatisk sjukdom - Social situation och anamnes - Viktiga/förtroendefulla relationer - Tidigare suicidförsök, Självskademönster, Alkohol och droger, Ärftlighet, Suicidstegen
  • deorganisation En påverkan på tankarnas förlopp & deras inbördes koppling. Vid psykossjukdom kan tankarna bli fragmenterade & desorganiserade. Märks hos omgivningen genom att talet blir osammanhängande, associationer svåra att följa & att patienten ter sig splittrad
  • katatoni speciell form av motoriska symtom som kan ses vid psykotiska & affektiva syndrom (kan även orsakas av kroppslig sjukdom). Vid schizofreni har de katatona symtomen ofta en smygande debut
  • diagnoskriterier schizofreni Två (eller flera) av följande symtom under en betydande del av tiden inom en period av en månad: vanföreställningar, hallucinationer, desorganiserat tal, desorganiserat / katatont beteende, negativa symtom. Funktionsförmågan inom minst ett viktigt område ska sedan sjukdomsdebuten ha försämrats påtagligt, Kontinuerliga sjukdomstecken ska föreligga under minst 6 månader (minst 1 månad aktiv symtomatologi). Samt utesluta kroppsliga eller substansutlösande orsaker och andra diagnoser
  • schizofreniformt syndrom Symtom på schizofreni under minst en månad, men den totala durationen (kriterium C) uppgår ännu inte till sex månader
  • schizoaffektivt syndrom Depression och/eller mani har förelegat samtidigt med symtom på schizofreni (A-kriteriet) under en stor del av sjukdomens totala förlopp. Någon gång under förloppet har det förekommit en period av två veckor eller mer med hallucinationer/vanföreställningar utan samtidig förstämningsepisod
  • diagnoskriterier vanföreställningssyndrom En eller flera vanföreställningar med en varaktighet av 1 månad eller längre, kriterium A för schizofreni har aldrig varit uppfyllt, om hallucinationer förekommer är de ej framträdande samt kopplade till vanföreställningarna, funktionsförmågan relativt intakt, om maniska/depressiva episoder förekommer så är de kortvariga
  • kortvarig psykos kriterier ett eller flera av följande symtom: vanföreställningar, hallucinationer, desorganiserat tal, desorganiserat / katatont beteende, En episod varar under minst 1 dygn men kortare än 1 månad, personen återfår på sikt sin vanliga funktionsförmåga, symtombilden förklaras inte bättre av annan diagnos, kroppslig orsak eller substansbruk
  • Gynnsamma prognostiska faktorer för psykossjukdom stressutlöst debut, högre grad av sjukdomsinsikt, affektiva symtom, god premorbid funktionsnivå, högre ålder vid insjuknande
  • genotyp en individs exakta genetiska egenskaper, vanligen i form av DNA
  • endofenotyp ex högt blodtryck, kolesterol, hjärnans struktur, mellansteg mellan gener och fenotyp
  • fenotyp en organisms fysiska skepnad eller en specifik fysisk egenskap som varierar mellan individer. Fenotypen bestäms av genotypen (alleler individen bär på), miljön och slumpvariabeln. Ex ögonfärg
  • viktiga dragvariabler inom psykopatologi impulskontroll, affektiv (in)stabilitet, social (o)förmåga, vanföreställningar, hallucination

Alla Inga

(
Utdelad övning

https://spellic.com/swe/ovning/fordjupad-klinisk-bedomning.12203441.html

)