Förhör allmän rättslära

normativ etik lära i moral

metaetik lära om moral

reflektivt ekvilibrium harmoni mellan en persons rättviseprinciper och moralomdömen i konkreta fall

diskrimineringsgrunder kön, könsuttryck, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, trosuppfattning, ålder

intensitet antal som röstar

effektivitet graden för folkets bestämmande

extensitet omfattningen av folkets bestämmande

rättvisa som skälighet frihetsprincipen, skäligt jämgoda möjligheter, differensprincipen

grundnormens funktioner avslutar normsystemet, legitimerar konstitutionen, sätter igång det bindande systemet hos rätten

anspråk skyldighet

frihet icke-anspråk

kompetens underkastelse

immunitet icke-kompetens

marknadsmisslyckanden externa kostnader (överproduktion), kollektiva varor (underproduktion)

fullers åtta krav generella, offentliga, ej retroaktivt, klara, ej inbördes motsägelser, ej omöjliga, stabila, tillämpas efter sitt innehåll

allmänna domstolar tingsrätten, hovrätten, högsta domstolen

förvaltningsdomstolar förvaltningsrätten, kammarrätten, högsta förvaltningsdomstolen

the entitlement theory (berättigandeteorin) principen om rättmätigt ursprunget förvärv, överföringsprincipen, korrigeringsprincipen

prejudikattolkning identifiera rättsregeln, fastslå vilken princip rättsregeln ger uttryck för, bestäm prejudikatets räckvidd, bedöm prejudikatvärdet

rättskällehierarkin lagar, förordningar, förarbeten, praxis, doktrin

domstolens fyra principer principen om domstolars självständighet, legalitetsprincipen, rättfärdigandeprincipen, principen om non-liquet

harts tre skäl till att domaren inte kan döma på ett mekaniskt sätt rättens öppna textur, vår okunnighet om relevant fakta, den relativa obestämdheten hos ändamålen

aktörer inom naturrättsläran thomas av aquino, hugo grotius, samuel pufendorf

aktörer inom klassisk rättspositivism jeremy bentham, john austin

aktörer inom modern rättspositivism hans kelsen, herbert hart

queerfeminism kön är endast en social konstruktion

postkolonial feminism genus beroende av flera strukturer

radikalfeminism sexualitet som patriarkatets bas

rättfallsanalys identifiering av rättsfrågan, yrkanden, grunden, domskälen, domslutet

reflecting on nature the rule of nonmaleficence, the rule of noninterference, the rule of fidelity, the rule of restitutive justice

fair play av john rawls den som tar del av fördelarna av rättsordningen måste också lyda lagen

civil olydnad fredlig handling i strid mot lagen i syfte att åstadkomma en nödvändig förändring av lagen

mönstrade teorier fördelning ska utgå från ett mönster

icke-mönstrade teorier fördelningar kan variera strukturellt

historiska teorier tar hänsyn till förtjänst

tunna teorin om det goda (john rawls) vad som är bra för en part i ursprugspositionen

fylliga teorin om det goda vad som utmärker en moraliskt god person

aristoteliska principer människans strävan att ägna sig åt mer komplexa och krävande aktiviteter

perfektionistisk lagstiftning moraliserande uppfostrande lagstiftning

liberal neutralitet ingen statlig inblandning så länge medborgarens livsplaner är förenliga med den fylliga teorin om det goda

kosmopolitisk rättviseteori global ursprungsposition bakom okunnighetsslöjan

gerd lindgren konsmaktsystem på organisationsnivå

essensialism kön som inneboende väsen

konstruktivism kön skapas utifrån villkor i samhället

kulturteorin typiskt kvinnliga kulturer ska erkännas i rättssystemet

omsorgsrationaliteten omsorgen kvinnor har bör uppvärderas

rättsrealism juristen är en despot

hållbar utveckling ekocentrism och intergenerationell antropocentrism

holistisk fokus på helheten

moralens patienter/objekt mottagarna av våra handlingar

svag ekocentrism levande varelser har direkt moralisk status

stark ekocentrism levande varelser har endast indirekt moralisk status

värdenihilism saker som saknar materiell existens har inget sanningsvärde

preferenser varje individs subjektiva preferenser

internal point of view regelacceptans

vag regel kan leda till minst två olika utfall, stor gråzon

lösning för vag regel klargörande praxis eller att begrepp i regeln definieras

epistemologiska problemet vet inte vilka de naturliga rättigheterna är eller vad de innebär i olika situationer

rättsreglers giltighet inom naturrättsläran regelinnehållets moraliska halt

rättsreglers giltighet inom rättspositivismen huruvida reglerna har sitt ursprung i godtagna rättsliga praktiker och procedurer

dygder egenskaper och karaktärsdrag

välbefinnande (dygdetik) eudaimoni

negativ frihet frihet från tvång

positiv frihet frihet till att göra något, verklig möjlighet att förverkliga sina planer

domarens roll enligt austin suveränens tjänare

sedvanerätt enligt austin samling åsikter tills de har erkänts av suveränen

fuller om sedvanerätt uppstår ur upprepade handlingar som genomförs utifrån en känsla av förpliktelse

"räknas som"-regler anpassat beteende efter, inte riktiga regler

institutionella fakta vilar på ett kollektivt erkännande

horisontellt umgänge mellan medborgare

vertikalt umgänge mellan staten och dess undersåtar

sanktion inom sociala regler delikt

dubbel institutionalisering officiella institutioner upprättar regler för medborgare och sig själva

vilka sekundära regler är viktiga för hart igenkänningsregel, förändringsregler, dömanderegler

primära regler förpliktigande regler

sekundära regler bemyndigande regler

kodifiera upphöja till lag

intellektualister gud kan ej agera i strid med förnuftet

voluntarister ritningen är bara en produkt av guds vilja

kontraktsteorin rättfärdiga statsmakten både genom att hänvisa till rättens källa och rättens moraliska halt

tre problem med naturtillståndet bevarandet av egendom, ingen domare, ingen rättmätig rättstilläpning

vem är bakom kontraktsteorin john locke

olika typer av generalitet normadressaten, handlingen, tidpunkten, platsen

svårigheter med generella regler kausalförhållanden, over- och underinclusiveness, efterlevnad, oväntade följder

reglers heuristiska funktion underlättar en bedömares sätt att bedöma

raz om regler exclusionary reasons, uteslutande skäl att inte utföra viss handling

andra ordningens skäl skäl för att inte väga första ordningens skäl mot varandra

modifiera ändra samhällets riktning genom lagstiftning

subsidiaritetsprincipen regler utformas så lokalt som möjligt

problem med ramlagstiftning svårighet att uppfylla flera av fullers 8 krav

den hermeneutiska cirkeln regelns tolkning är beroende av kvalificeringen av fallets fakta och vice versa

legal realism karl llewellyn: domaren har valfrihet, common law, regler används för att legitimera i efterhand

common law rättspraxis är den viktigaste rättskällan

historisk tolkning lagstiftarens vilja

teleologisk tolkning lagens ändamål

dworkin domare bör låta sig styras av principer

devlin kollektiv skadeprincip eftersom tankar och handlingar kan skada den offentliga moralen

problem med straffets överdrivna grymhet större risker för att undgå straff, svårighet att hitta det grundläggande förhållandet, strafflöshet

vem pratade om vedergällningsteorin kant

dualistisk människosyn både en naturlig och förnuftig varelse

orsaker stress

skäl dålig uppfostran

utilitarister om skäl rationaliseringar i efterhand

likhetsprincipen (kelsen) lika fall behandlas lika, riktad till rättstillämparen

hart: nulla pena sine lege rätten återspeglar lagstiftarens moraliska uppfattningar

motsats till relativism absolutism

olika typer av relativism sanningsrelativism, moralisk relativism, estetisk relativism

induktion förutsätter att något är sant för att det varit sant hittills

libertarianism personlig autonomi, minimalstat, fri marknad, avsaknad av tvång

kontradiktoriskt förhållande kan varken föreskriva eller ogiltigförklara båda samtidigt

konträrt förhållande kan inte föreskriva båda samtidigt men kan ogiltigförklara

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut