Globalisering

Alla Inga Spara

• globalisering är processen där världen knyts närmare samman genom ökad handel, kommunikation, migration, kultur och teknologisk utveckling
• liberalt perspektiv globalisering Globaliseringen ses som ett sätt att öka individuell frihet genom ökat utbyte av idéer, kultur och möjligheter. De tycket det är bra med fri handel och samarbete mellan länder då de menar att samarbete leder till fred.
• Marxistiskt perspektiv globalisering klasskonflikter i och mellan länder ökar i samband med globalisering. Det drivs av kapitalism och lösningen är att arbetarna ska gå ihop och tillsammans slå kapitalismen. Globalisering är en förlängning av kapitalismens oundvikliga strävan efter nya marknader och exploatering (outsourcing, flyttar fabriker till där det finns billigare arbetskraft), vilket intensifierar den globala klasskampen
• nationalistiskt perspektiv globalisering nationalister ser på globalisering som något dåligt. De menar att det är ett hot mot nationell identitet och man vill istället satsa på mer inhemsk produktion. Man stävar och skyddar inhemsk produktion genom protektionism vilket är höga tullar på sin export. Det är ett sätt att upprätthålla nationell makt, kontroll och ekonomisk oberoende.
• postkolonialt perspektiv globalisering ser det som en fortsättning på kolonialismens maktstrukturer, där globala flöden av varor, idéer och makt fortsätter att gynna tidigare kolonialmakter och skapar ekonomiska klyftor och ojämlikheter. Istället för att vara en jämlik process, kritiserar det postkoloniala perspektivet hur globaliseringen upprätthåller gamla hierarkier och dominansförhållanden, vilket ofta leder till att "underutvecklade" länder utnyttjas. Även om globaliseringen möjliggör kulturellt utbyte, kritiserar det postkoloniala perspektivet hur kulturella normer och värderingar från västvärlden ofta sprids och dominerar, vilket kan leda till kulturell homogenisering
• feministiskt perspektiv globalisering betonar hur kön, sexualitet, klass och ras formar globala maktrelationer och ekonomiska ojämlikheter, och hur dessa maktstrukturer upprätthålls och utmanas globalt och lokalt. Det belyser hur globaliseringen påverkar kvinnor och män på olika sätt genom att analysera såväl det ekonomiska och politiska som det sociala och kulturella planet, och det lyfter fram att ”det personliga är internationellt” genom att visa hur globala fenomen som krig och klimatförändringar påverkar individers vardagsliv. hur klädindustrin leder till att kvinnor exploateras
• ekologiskt perspektiv globalisering hur påverkas miljön av globalisering, globalisering kopplat till miljöutmaningar som klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, avskogning och föroreningar, som inte respekterar nationsgränser . Samtidigt handlar det om en ökande koppling mellan globala ekosystem och samhällen, vilket kräver ett globalt samarbete för hållbar utveckling, som exempelvis genom de globala hållbarhetsmålen
• outsourcing flyttar fabriker till ländr med billigare arbetskraft
• frihandelsområde är en ekonomisk sammanslutning av länder där handeln med varor och tjänster mellan medlemsländer sker utan tullar eller andra handelshinder ex eu
• eus roll i ekonomin skapa en egen inre marknad där varor, tjänster och arbetskraft kan röra sig fritt, gemensamma handelsavtal och tull avtal med länder utanför eu, gemensamma ekonomiska lagar, delvis gemensam valuta, ekonomiska satsningar- miljö och bistånd
• tullar skatter som ett land lägger på importerade varor för att skydda inhemska företag genom att göra importerade varor dyrare, då kan inhemska producenter konkurrera bättre, generera statliga intäkter, en form av beskattning på utländska varor som kan ge pengar till staten samt påverka handelspolitik, länder kan använda tullar för att straffa eller belöna andra länder i handelstvister.
• konsekvenser av tullar Högre pris på importvaror, minskad import, möjlig negativ export, generellt mindre handel
• WTO world trade organisation, sätter och upprätthåller regler samt bevakar att medlemmarna följer dessa. förhandlar internationella handelsavtal
• IMF International monetary fund, Säkerställa finansiell stabilitet, underlätta internationell handel, främja hög sysselsättning och hållbar ekonomisk tillväxt och minska fattigdomen runt om i världen. huvudområden: 1.Övervakning av internationell ekonomisk utveckling 2. Lån av hårdvaluta, kortsiktigt 3.Teknisk assistans, utbildning, exempelvis genom utbildning av centralbanker
• Världsbanken Världsbanken är en mellanstatlig organisation som har som mål att minska den globala fattigdomen, göra fördelningen av välstånd mer rättvis och främja hållbar utveckling. Det sker genom lån till utvecklingsprojekt och stöd till utvecklingsländer. Nästan alla länder i världen är medlemmar i Världsbanken
• sydkorea vs bangladesh sydkorea: Efter koreakriget ett av världens fattigaste länder. Omfattande satsning på industrialisering och utbildning under 60 och 70talet. Under 80-talet växer ekonomin lavinartat, Samsung, Hyundai under 90-talet demokratiseras landet. Sydkorea är en av världens största ekonomier, Huvudsektorer: Teknik, elektronik, bilindustri och exportdominerade industrier, Höga löner Bangladesh: när landet självständigt är det agrart, med dålig infrastruktur och utbredd fattigdom hyperinflation, ineffektivitet och låg tillväxt. Liberalisering under 80-talet, Outsourcingen tar fart, Bangladesh är en av världens snabbast växande ekonomier. Huvudsektorer: Textil- och klädindustrin är dominerande, följt av jordbruk och tjänstesektorn. Låga löner, dåliga arbetsvillkor och exploatering
• Konsekvenser med digitalisering av internationell handel Individ: överkonsumption, influeras att köpa mer produkter än vad som behövs. Grupp: exploatering av arbetare och länder. Sammhälle: Masskonsumption-> ökat klimatutsläpp
• Risker och möjligheter med en globaliserad ekonomi Liberalistiskt perspektiv Möjligheter: Frihandel ökar välstånd genom komparativa fördelar. Global konkurrens leder till innovation och lägre priser. Ökat utbyte mellan människor stärker fred och samarbete. Risker: Kan skapa ojämlikhet inom länder om välfärdssystemen är svaga. Nationer som isolerar sig riskerar att hamna efter.
• Risker och möjligheter med en globaliserad ekonomi feministisk Möjligheter: Globalisering kan sprida normer om jämställdhet och kvinnors rättigheter. Tillgång till globala arbetsmarknader kan ge kvinnor fler möjligheter. Risker: Kvinnor drabbas ofta hårdast av osäkra låglönejobb i globala produktionskedjor (t.ex. textilindustrin). Risk för exploatering, trafficking och könsbaserat våld. Jämställdhetsfrågor prioriteras ofta lägre än ekonomisk tillväxt.
• Risker och möjligheter med en globaliserad ekonomi postkolonialt Möjligheter: Viss möjlighet för tidigare koloniserade länder att få investeringar och teknologiskt utbyte. Globala forum kan ge globala syd-länder röst i internationell politik. Risker: Globalisering reproducerar koloniala maktstrukturer: rika länder styr marknader och resurser. Multinationella företag utnyttjar billiga arbetskrafts- och råvarumarknader. Kultur och identitet kan trängas undan av västerländska normer.
• Risker och möjligheter med en globaliserad ekonomi nationalistiskt Möjligheter: Global handel kan stärka landets ekonomi och internationella inflytande. Exportframgångar kan stärka nationell stolthet.Risker: Förlorad nationell kontroll över ekonomi och gränser. Hot mot nationell identitet och inhemska traditioner. Utlokalisering av produktion → förlorade jobb.Risk att bli ekonomiskt beroende av andra länder.
• Risker och möjligheter med en globaliserad ekonomi marxistiskt Globalt arbetar samarbete kan stärka klasskamp och internationell solidaritet. Risker: Globalisering är ett kapitalistiskt projekt som syftar till att maximera profit.Arbetare ställs mot varandra i global konkurrens → pressade löner.Exploatering av arbetare i globala syd.Förvärrad global ojämlikhet mellan ägare och arbetare.
• Risker och möjligheter med en globaliserad ekonomi ekologiskt Möjligheter: Globalt samarbete behövs för att lösa klimatkrisen.Spridning av grön teknologi.Risker: Ökad transport och produktion → större klimatavtryck.“Race to the bottom”: länder sänker miljökrav för att locka företag. Exploatering av naturresurser i globalt syd.Produktionskedjor gör det svårt att ta ansvar för miljöpåverkan.
• Hur påverkar den globala ekonomin demokratin? Liberalistiskt perspektiv Ekonomisk frihet stödjer politisk frihet.Handelsutbyte ökar tolerans och demokratisering.MEN: internationella organisationer (WTO, IMF) kan uppfattas som odemokratiska eftersom de står över nationella beslut.
• Hur påverkar den globala ekonomin demokratin? feministiskt Global feminism sprider idéer om kvinnors rättigheter → demokrati stärks.Men ekonomisk globalisering kan marginalisera kvinnor politiskt om de fastnar i låglönejobb utan inflytande.Fokus på marknader kan skjuta jämställdhetspolitik åt sidan.
• Hur påverkar den globala ekonomin demokratin? postkolonialt Demokrati kan undergrävas när internationella företag och institutioner styr ekonomiska beslut.Globala nord dominerar, vilket minskar självbestämmande i globala syd.“Demokrati” exporteras ibland på ett sätt som fortsätter koloniala maktstrukturer.
• Hur påverkar den globala ekonomin demokratin? nationalistiskt Demokratin hotas om internationella avtal begränsar nationell suveränitet.EU och globala organisationer kan ses som att de tar makt från folket.Globalisering kan skapa politiskt missnöje och öka populism.
• Hur påverkar den globala ekonomin demokratin? marxisitiskt Globaliseringen gynnar kapitalet, inte folket → demokratin blir svagare.Ekonomiska eliter får större inflytande än medborgarna.Klassklyftor undergräver politiskt deltagande.
• Hur påverkar den globala ekonomin demokratin? ekologiskt Globalt samarbete kan stärka demokratiska processer kring klimat och hållbar utveckling.Samtidigt kan stora ekonomiska aktörer hindra miljölagstiftning.Demokratin hotas om kortsiktig ekonomisk tillväxt prioriteras över framtida generationers rättigheter
• ekonomisk interdependens när länder är ekonomiskt beroende av varandra för att utvecklas och fungera gäller bla handel, pengar och produktion
• kulturell homogenisering olika kulturer blir mer lika över tid (pga globalisering, media, handel och migration)
• kulturell protektionism betyder att ett land aktivt skyddar sin kultur från att påverkas eller domineras av andra länders kultur – särskilt i en globaliserad värld där film, musik, mat och språk sprids snabbt över gränserna. genom ex kulturkanon
• vad gör ens identitet Skola, Intressen, Sexualitet, Familj, Etnicitet, Bakgrund, Religion, Kön/genus
• socialisering den process genom vilken människor lär sig samhällets normer, värderingar, beteende och sätt att tänka
• olika nivåer av socialisering 1. primär: sker i familjen, barn kopierar och lär sig språk och normer (föräldrar som bestämmer )2. sekundär: sker i skolor, när man “lämnar familjen, idrottslag, sociala roller och hierarki (mer osynligt), börjar förstå samhället 3. tertiär: sker via media och kultur, vår mediekonsumtion påverkas av de andra socialiserings nivåerna
• habitus våra erfarenheter, de vanor, dispositioner och sätt att tänka formar hur vi agerar i världen, som ett slags socialt inlärt beteendepaket som vi bär med oss
• vad finns det för kapital Social (kontakter), ekonomiskt (vad man äger), symboliskt (status, oftast materiella saker med värde ex märkeskläder) och kulturellt (hög utbildning/ beteer sig rätt i fältet)
• subkulturer En kultur som uppstår parallellt med majoritetskulturen med egna värderingar, normer, stilar eller beteenden ex mff supportrar
• motkultur En subkultur som aktivt vänder sig emot de förhärskande normerna i majortitetskulturen ex black lives matter eller feministrörelsen
• miljö beskriver vår omvärld och samspelet mellan allt levande.
• klimat omfattar de genomsnittsvärden som beskriver hur atmosfären beter sig. Det kan vara temperatur, vind eller nederbörd.
• ekologiskt fotavtryck visar hur vi använder oss av jordens resurser. mäter hur mycket naturresurser en person, ett land eller mänskligheten använder jämfört med vad jorden hinner återskapa.
• klimaträttvisa Klimaträttvisa handlar om att klimatförändringar inte drabbar alla lika, och att de som bidragit minst till problemet, ofta drabbas mest. Exempel: Rika länder har historiskt orsakat mest utsläpp. Fattiga länder/ marginaliserade grupper ( som urfolk) drabbas hårdare av torka, översvämningar och stormar. Grupper i samma land kan påverkas olika (t.ex. arbetarklass, ursprungsfolk). Klimaträttvisa = de som orsakat störst problem ska ta störst ansvar och de mest utsatta ska få störst stöd.
• Hållbarhetsdilemmat Hållbarhetsdilemmat uppstår när ekonomiska, sociala och miljömässiga mål krockar. Exempel: Ett land vill skapa jobb → bygger fler fabriker → ökar utsläpp. Ekonomisk tillväxt → större konsumtion → större klimatpåverkan. Skydda natur → kan krocka med människors kortsiktiga behov. Det är svårt att uppnå både tillväxt, social välfärd och klimatansvar samtidigt → därför dilemma.
• Planetära gränser De planetära gränserna är vetenskapliga gränser för hur mycket människan kan förändra naturen innan vi riskerar allvarliga och oåtervändliga skador på jordens system. Det finns 9 planetära gränser: klimatförändringar, Kväve- och fosforflöden, förlust av biologisk mångfald, förtunning av ozonskiktet, kemiska utsläpp (Koncentration av giftiga substanser, plaster, endokrina disruptorer, tungmetaller), markanvändning (Omvandling av mark, till exempel för jord- och skogsbruk), försurning av haven, sötvattenanvändning, atmosfärisk aerosolbelastning (Koncentration av partiklar i atmosfären). Om vi överskrider flera gränser riskerar vi att rubba ekosystemen så mycket att jorden inte längre kan stödja mänskligt liv som idag.
• nationalstat Ett område som bebos, organiseras och styrs av ett folk, Gemensamma lagar, Folket består av folk med en upplevd gemensam nationell identitet, Suveränitet. Nationalsstaten bygger på idéen om gemensam nationell identitet, men verkligheten ser anorlunda ut.
• nationell identitet Upplevd gemensam kultur, Gemensam historia, Symboler, Värderingar. skapas genom Skola, Media, Politik- kulturkanon, röda dagar etc Kultur, sport, religion
• suveränitet självbestämmande, statens rätt att själv bestämma, utan yttre inblandning.
• minoritet Grupp av människor i en nationalstat som skiljer sig från majoritetsbefolkningen.
• vad behövs för att erkännas som stat (montevideokonventionen) 1. Permanent befolkning 2. Definierat territorium 3. Regering 4. Förmåga att ingå relationer med andra stater
• överstatlighet En överstatlig organisation kan fatta bindande beslut. Medlemsländerna måste följa besluten, även om de röstar emot. Länderna ger frivilligt bort en del av sin politiska makt för att få fördelar av samarbetet. ex eu
• teorier om internationella relationer realism stater är viktigaste aktörerna (enda aktörerna på internationell arena), anarki mellan staterna i världen, samarbete funkar inte, det är hitte på, stater drivs av egenintresse (när det väl kommer till kritan gör man det som är bäst för sig själv), kan bara själv garantera ditt eget lands säkerhet, säkerhetsdilemmat, ökar militära resurser, då kommer andra länder öka militär resurser-> kapprustning
• internationell arena där länder möts
• teorier om internationella relationer liberalism inte bara stater utan även stora företag och intresseorganisationer viktiga aktörer(framförallt samarbete, ömsesidigt samarbete kommer inte vilja gå i krig), demokratiska värderingar och marknadsekonomi-> frihandel och fri konkurrens, interdependens-> ömsesidigt beroende mellan stater, om stater krigar med land vars import man är beroende av-> kommer kosta för mycket, maktbalans och kapprustning dåliga metoder för att skapa fred, demokratiska freden: två demokratier har aldrig startat krig mot varandra
• lobbying företag kan påverka nationella och internationella regelverk, genom aktivt deltagande i internationella organisationer (FN, EU), företag skapar lagar, arbetare i företag försöker pusha en fråga. försöka påverka politiska beslut genom att föra fram särskilda intressen till politiker, tjänstemän eller myndigheter. Syfte:Att få politiker att fatta beslut som gynnar en specifik grupp eller ett intresse. Påverka lagar, regler och politiska prioriteringar.
• Geopolitik handlar om hur geografi påverkar politik och makt mellan stater. Det är studiet av hur länders läge (Länder som ligger strategiskt vid hav, handelsvägar, gränser får mer makt), naturresurser (Länder med viktiga resurser olja, gas, mineraler, vatten har ofta stort inflytande), befolkning och geografiska förutsättningar (Sjövägar, pipelines, hamnar, kanaler och handelsrutter är centrala) formar deras utrikespolitik, konflikter och strategier. ( militära strategier: Basering av militärer, allianser och kontroll över områden.) (relationer mellan stormakter: Hur stormakter konkurrerar eller samarbetar om inflytande.)
• maktbalans betyder att makt i internationell politik är uppdelad så att ingen stat blir så stark att den kan dominera eller kontrollera de andra. Det handlar alltså om jämvikt mellan stater. Viktigt pga: Förhindrar att en stormakt tar över eller tvingar andra att lyda. Minskar risken för krig. Skapar stabilitet i det internationella systemet. Tanken är: Om makten är balanserad vågar ingen starta konflikt eftersom kostnaderna är för stora.
• internationell politik liberalism stater och andra aktörer viktiga, interdependens leder till fred, internationella lagar möjligt, demokrati skapar fred
• internationell politik nationalism egenintresse först, skeptisk mot globalisering, Överstatlighet förstör nationell identitet och kultur, gränser och suveränitet, misstänksamhet mot andra länder, går hand i hand med realism,
• internationell politik marxism ekonomisk jämlikhet ger fred, kapitalism ger krig, konkurrens mellan kapitalistiska stater skapar osäkerhet, arbetarklass i alla länder bör gå samman
• internationell politik postkolonialt De politiska strukturerna och regelverken gynnar väst ex wto och säkerhetsrådet, orättvisa hur systemet är uppbyggt från början, vissa länder gynnas andra missgynnas, De ekonomiska förhållanden skapar en beroendeställning mellan forna kolonier och kolonialmakter, utnyttjar andra länders naturresurser, Västerländska idéer och normer dominerar internationell politik
• internationell politik feministiskt manligt perspektiv som gynnas, kritisk, människor och kön viktiga aktörer inte bara stater, Könsbaserad interdependens globala processer påverkar kvinnor och män olika. Internationella normer och lagar möjliga kan skydda mot krigsförbrytelser och könsbaserat våld. Jämställd representation skapar fred kvinnor i beslutsfattande ökar hållbarhet och säkerhet, Sexuellt våld
• internationell politik ekologiskt Globalt miljötänk, klimatförändringar, resurser och ekosystem påverkar alla länder, alla måste samarbeta, Om internationella avtal är möjliga kan man reglera utsläpp, bevara biologisk mångfald och hantera gemensamma resurser. Hållbarhet skapar fred, miljöförvaltning och resursdelning minskar konflikter och bygger långsiktig stabilitet. kommer bli krig om man bråkar om resurser
• interdependens när länder påverkar varandra och behöver/ är beroende av varandra ekonomiskt, politiskt, miljömässigt eller säkerhetsmässigt. Det är inte ett ensidigt beroende, utan ett ömsesidi. Kan vara ekonomiskt (export/import), politiskt (beslut i eu, fn påverkar andra länder), ekologiskt (Klimatet binder ihop alla länder. Föroreningar, utsläpp och naturkatastrofer sprider sig över gränserna.) och sociokulturellt (migration, kulturutbyte, turism, globala medier)
• exploatering betyder att utnyttja någon eller något på ett orättvist sätt för egen vinning. ex naturresurser, människor
• migration Samlingsbegrepp för människors förflyttning över olika avstånd
• emigration Att lämna sitt hemland eller en plats för att bosätta sig i ett annat land
• push faktor något som driver människor att lämna en plats, oftast sitt hemland. ex krig, konflikt, ekonomiska problem, sociala och politisk förhållande, miljöproblem, svält
• pull faktor något som drar människor till ett land eller en plats. ex ekonomiska möjligheter, trygghet, bättre levnadsvillkor, livskvalite, sjukvård, skola, politiska rättigheter, familj, kultur
• arbetsmigration land behöver arbetskraft, letar efter någon med viss utbildning ex många etsniska injengörer flyttar till sverige
• migrationens konsekvenser individ: måste lära sig nytt språk, identitet, rasism, trygghet, förändrade ekonomiska förutsättningar, kulturella möten, relationer (mellan länder och personer) Nationell: 1. Ursprungsland: braindrain (lite jobb, men bra utbildning)(tappar bra arbetskraft till andra länder), remitteringar (många unga flyttar från ett land), demografiska effekter, ekonomiska effekter 2. Mottagarland: arbetskraft, skatteintäkter, integrationskostnader, kulturell mångfald, segregation, politiska konflikter/kompromisser (ex sveriges konflikt migrationspolitik) Global:ekonomiskt: rörlig arbetskraft, utbud-> efterfrågan, lönedumpning, svart arbetskraft (tar ingen skatt), samarbete och utbyte (liberalt leda till fred). humanitärt: flyktingkrisen, krig, svält och miljökatastrofer. politiska: politisk splittrande fråga globalt. kulturellt: diaspora (ex många syrier i sverige, de bildar en syrisk diaspora).
• braindrain När utbildade och kvalificerade personer lämnar sitt hemland för att arbeta eller studera i ett annat land.
• braingain När ett land får kvalificerad arbetskraft från andra länder, eller när medborgare som varit utomlands återvänder med ny kunskap och erfarenhet.
• Klimatmigration när människor tvingas flytta på grund av klimatrelaterade faktorer. ex höjda havsnivåer, extremväder, naturkatastrofer
• flykting En person som tvingats lämna sitt land pga krig, förföljelse eller fara.
• diaspora människor som lever utanför sitt hemland men behåller kulturella, sociala och ibland politiska band till ursprungslandet. ex somaliska diasporan i sverige, usa och kanada. Diasporor skapas ofta genom push-faktorer (krig, förföljelse, fattigdom). Pull-faktorer kan avgöra var diasporan etableras (jobb, säkerhet, familj). Diasporor kan påverka relationer mellan länder, t.ex. genom handel, politik eller kulturutbyte.
• Liberalistiskt perspektiv på miljö Grundtanke: Marknaden och internationellt samarbete kan lösa miljöproblem. Syn på miljö: Miljöproblem ses som globala gemensamma problem som kräver internationella avtal (t.ex. Parisavtalet). Frihandel + grön innovation → tekniska lösningar. Ekonomiska styrmedel (koldioxidskatt, utsläppsrätter) är effektiva. Individens val och företagens ansvar betonas.
• nationalistiskt prspektiv miljö Grundtanke: Nationens intressen och suveränitet kommer först. Syn på miljö: Miljöpolitik formas för att skydda det egna landets natur och befolkning, inte nödvändigtvis världen. Skepsis mot internationella miljöavtal som kan begränsa nationens handlingsutrymme. Fokus på självförsörjning och att skydda nationella resurser. Vissa nationalistiska ideologier betonar "ren" natur och traditionellt jordbruk.
• marxistiskt perspektiv miljö Grundtanke: Miljökrisen beror på kapitalismens strävan efter vinst och oändlig tillväxt. Syn på miljö: Kapitalismen exploaterar både arbetare och natur → överuttag av resurser. Miljöförstöring är ett systemproblem, inte individens fel. Lösning: förändra det ekonomiska systemet, inte bara tekniken. Arbetarklassens kamp kopplas ihop med klimaträttvisa.
• postkolonialt perspektiv miljö Grundtanke: Miljöproblem och klimatkrisen hänger ihop med koloniala maktstrukturer. Syn på miljö: Västvärlden har orsakat största delen av utsläppen men globalt syd drabbas hårdast. Klimatkrisen ses som resultat av kolonialt utnyttjande av mark, råvaror och arbetskraft. Klimaträttvisa är centralt: rika länder ska ta större ansvar. Indigenous och lokala kunskaper är viktiga men ofta ignorerade i västerländsk miljöpolitik.
• feministiskt perspektiv miljö Syn på miljö: Kvinnor, särskilt i fattiga länder, drabbas hårdare av klimatförändringar. Kritiska mot konsumtionskultur och patriarkala maktsystem som driver överutnyttjande av naturen.
• ekologiskt perspektiv på miljö Grundtanke: Naturens och planetens gränser står i centrum – inte ekonomin. Syn på miljö: Människan måste anpassa sig efter planetära gränser, inte tvärtom. Ekonomisk tillväxt är ofta oförenlig med ekologisk hållbarhet (desto mer ekonomin växer ju mer resurser används och desto mer miljön förstörs). Fokus på biologisk mångfald, ekosystem, kretslopp och minskad konsumtion. Lokala, småskaliga och naturvänliga livsstilar förespråkas.
• Syn på migration liberalistiskt Grundtanke: Frihet, rörlighet och individens rättigheter. Migration är positivt eftersom det ökar arbetskraftsrörlighet, innovation och handel. Individens rätt att resa, arbeta och bosätta sig är central. Integration sker genom utbildning, arbete och marknadens mekanismer. Brain drain ses ibland som ett problem, men brain gain för mottagarlandet är positivt.
• Syn på migration nationalistiskt Grundtanke: Nationell identitet, kultur och säkerhet i fokus. Migration kan hota nationell sammanhållning, kultur och säkerhet. Staten ska skydda sina gränser och bestämma vem som får komma in. Assimilation (anpassning till majoritetskulturen) betonas före mångkultur. Oro för att migration ska leda till social oro eller förlorad kontroll.
• Syn på migration marxistiskt Grundtanke: Fokus på klass, exploatering och kapitalism. Migration förklaras av kapitalismens ojämlikhet – människor flyttar p.g.a. fattigdom, krig, resursexploatering. Migranter riskerar att exploateras som billig arbetskraft i rika länder. Flyttströmmar upprätthåller billig arbetskraft för kapitalet. Lösningen är global ekonomisk rättvisa och mindre klassklyftor.
• Syn på migration postkolonialt Grundtanke: Migration hänger ihop med kolonial historia och maktrelationer. Många flyttar från tidigare kolonier till tidigare kolonialmakter (t.ex. Indien → Storbritannien). Migration ses som en konsekvens av historisk exploatering. Migranter möter ofta rasism och strukturella hinder i mottagarländer. Fokuserar på diasporor, rasifiering och maktobalans mellan globalt nord och syd. ->Många stora diasporor kommer från länder som koloniserades av Europa (t.ex. indier i Storbritannien, algerier i Frankrike).Dessa migrationsmönster följer gamla koloniala färdvägar – människor flyttar dit makten, språket och ekonomin drog dem under kolonialtiden.Diasporor visar hur globala maktförhållanden fortfarande formar människors rörelse. Varför viktigt?: De synliggör hur migration ofta är en följd av historiska relationer, inte ”fria val”. De kan vara politiskt aktiva och kritisera hur både hemländer och värdländer behandlar dem. Rasifiering Hur syns det i migration?: Migranter från det globala syd rasifieras oftare och kopplas till stereotypa roller som till exempel "lågutbildade arbetare”, ”kulturellt annorlunda" och "problemgrupper". Rasifiering påverkar: vilka jobb migranter får, hur de behandlas i media, integration, diskriminering och vem som får komma in i landet. Postkolonial teori menar att rasifieringen bygger på gamla koloniala idéer om "överlägsna" och "underlägsna" folk. Människor flyttar ofta från det globala syd till det globala nord pga ekonomiska ojämlikheter, konflikter, miljöförstöring eller fattigdom. Enligt postkolonial teori finns orsakerna till dessa problem i historisk kolonial exploatering. Länder i nord kontrollerar visumregler, arbetsmarknader och möjligheten att röra sig. Nord har ekonomisk och politisk makt – syd har mindre inflytande. Många sysslor i nord (städning, jordbruk, bygg, vård) utförs av migranter från syd → skapar beroende och hierarkier. Fattiga länder blir beroende av remitteringar (pengar migranter skickar hem). Nord drar nytta av billig arbetskraft. Samtidigt begränsas migranters rörlighet genom Strikta gränskontroller, Visumkrav och Selektiv invandring (”vi tar de högutbildade, ni får behålla de fattiga”). Detta upprätthåller ojämlikheten mellan nord och syd.
• Syn på migration feministiskt Grundtanke: Migration påverkar kvinnor och män olika – fokus på könsmaktsordning. Kvinnor migrerar ofta för omsorgsarbete (barnpassning, hushållsarbete), vilket skapar globala omsorgskedjor (kvinnor från fattigare länder migrerar till rikare länder där de ofta jobbar barnflickor, vårdbiträden, städerskor, hushållsarbetare. De tar hand om familjer i rika länder vilket gör att kvinnor i de rika länderna kan arbeta mer, göra karriär och ha högre livsstandard. Migranternas egna barn och familjer tas om hand av andra kvinnor då när de migrerande kvinnorna flyttar, måste någon ta hand om deras egna barn hemma. Det kan vara en mormor, en äldre syster, en lokal nanny (ofta ännu fattigare)→ Omsorgen flyttas vidare nedåt i kedjan.) Migrantkvinnor är extra utsatta för exploatering, våld och arbetsrättsliga problem. Migration kan ge kvinnor större frihet och möjligheter – eller ökad sårbarhet. Migration påverkar familjer, barn och omsorgsrelationer på könade sätt.
• Syn på migration ekologiskt Grundtanke: Naturens begränsningar och klimatets påverkan på människors rörlighet. Klimatförändringar blir en av de största drivkrafterna bakom framtida migration (klimatmigration). Migration är en följd av ohållbar resursanvändning, miljöförstöring och brist på ekologisk balans. Vissa menar att konflikter om vatten, jord och energi kommer öka migrationen. Fokus på att skydda både ekosystem och människor som tvingas fly när naturen kollapsar.

Alla Inga Spara