INDEK Begrepp

Alla Inga Spara

• Utgift Värdet av en köpt resurs, uppstår i samband med en affärshändelse.
• Inkomst Värdet av en såld resurs, uppstår i samband med en affärshändelse.
• Utbetalning Kassaflöde ut från företaget.
• Inbetalning Kassaflöde in till företaget.
• Kostnad Värdet av förbrukad resurs.
• Intäkt Värdet av en prestation.
• Resultat Differensen mellan intäkter och kostnader under en viss period.
• Lönsamhet Relation mellan resultatet under en viss period och det kapital som utnyttjas under perioden.
• Alternativkostnad Det värde man går miste om genom att inte välja det bästa alternativet att utnyttja resurser på.
• Rörlig kostnad En kostnad som ändras när produktions- eller försäljningsvolymen ändras.
• Fast kostnad En kostnad som inte ändras när produktions- eller försäljningsvolymen ändras.
• Kritisk volym Den volym där total intäkt och total kostnad är lika stora.
• Kalkylobjekt En vara eller tjänst (eller något annat) som man vill beräkna den "faktiska" kostnaden för, kallas även kostnadsbärare.
• Direkt kostnad En kostnad som är direkt hänförbar till ett visst kalkylobjekt.
• Indirekt kostnad En kostnad som är gemensam för flera kalkylobjekt, kallas även omkostnad.
• Särkostnad En kostnad som uppkommer eller faller ifrån, till följd av ett visst beslut.
• Särintäkt En intäkt som uppkommer eller faller ifrån, till följd av ett visst beslut.
• Samkostnad En kostnad som inte påverkas av vilket beslut som fattas i en viss beslutssituation.
• Täckningsbidrag, TB Differensen mellan särintäkt och särkostnad.
• Bidragskalkylering Kalkylering baserad på täckningsbidrag.
• Operationell kostnad Summan av särkostnad och alternativkostnad.
• Proportionellt rörliga kostnader Rörliga kostnader som förändras linjärt med produktions- eller försäljningsvolymen.
• Progressivt rörliga kostnader Rörliga kostnader som ökar snabbare än volymen
• Degressivt rörliga kostnader Rörliga kostnader som ökar långsammare än volymen.
• Helt fasta kostnader Kostnader som är fasta för varje möjlig produktionsvolym inklusive noll.
• Driftsbetingade fasta kostnader Kostnader som är fasta för varje möjlig produktionsvolym förutom då ingen produktion alls äger rum.
• Halvfasta kostnader Kostnader som är helt fasta på en viss nivå i ett visst volymintervall och helt fasta men på andra nivåer i andra volymintervall.
• Säkerhetsmarginal Den andel av den verkliga volymen som ligger över den kritiska volymen.
• Periodkalkylering Att fastställa de totala kostnaderna för en viss produkt under en viss period och relatera dessa till periodens volym, vilket då ger en genomsnittlig kostnad per styck.
• Självkostnad Den långsiktiga kostnaden per styck för att företaget ska kunna tillhandahålla en viss vara eller tjänst.
• Divisionskalkyl Beräkning av självkostnad där de totala kostnaderna för perioden divideras med den verkliga volymen för perioden.
• Normalkalkyl Beräkning av ett mer stabilt värde på självkostnaden där periodens fasta kostnader relateras till den normala volymen och de rörliga kostnaderna relateras till den verkliga volymen.
• Utnyttjandegrad Relationen mellan verklig volym och normal volym.
• Minimikalkyl Beräkning av den rörliga kostnaden per styck där de totala rörliga kostnaderna relateras till den verkliga volymen.
• Död zon Den delen av ett nytt volym intervall där de ökade totala intäkterna ännu inte uppväger de ökade kostnaderna. Särskilt vanligt då halvfasta kostnader förekommer.
• Kausalitet När ett kalkylobjekt bär exakt de kostnader som det orsakar.
• Påläggskalkylering Metod för kalkylering av självkostnaden där de indirekta kostnaderna täcks med procentuella pålägg på de olika kalkylobjektens direkta kostnader.
• Fördelningsnyckel En direkt kostnad som används för att fördela omkostnader.
• Direkta materialkostnader, DM Kostnader relaterade till material som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet.
• Direkta lönekostnader, DL Lönekostnader som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet.
• Speciella direkta tillverkningskostnader, SDT Andra tillverkningskostnader som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet.
• Direkta försäljningskostnader, DF Försäljningskostnader som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet.
• Direkta försäljningskostnader, DF Försäljningskostnader som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet.
• Materialomkostnader, MO Kostnader relaterade till material som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på DM.
• Tillverkningsomkostnader, TO Kostnader relaterade till tillverkningen i övrigt som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på DL.
• Tillverkningskostnad Summan av DM, MO, DL, TO och SDT.
• Administrationsomkostnader, AO Kostnader för administration och ledning som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på tillverkningskostnaden.
• Försäljningsomkostnader, FO Kostnader för försäljning som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på tillverkningskostnaden.
• Affärsomkostnader, AffO Summan av AO och FO
• Vinstpålägg Pålägg på självkostnaden som grund för prissättning.
• Vinstmarginal Den andel av försäljningspriset som är vinstpålägg.
• ABC-kalkylering Metod för självkostnadskalkylering som baseras på analys av resursförbrukningen i företagets olika aktiviteter och på en kartläggning av de olika kalkylobjektens utnyttjande av aktiviteterna.
• Kostnadsdrivare Den grundläggande orsaken till att kostnaden i en aktivitet kan öka eller minska och som beskriver aktivitetens omfattning på ett sätt som går att kvantifiera.
• Aktivitetssats Kostnaden per enhet för kostnadsdrivare.
• Sunk cost En kostnad som redan inträffat och som inte kan återvinnas.
• Operationellt resultat Särintäkt minus operationell kostnad.
• Fullständig kostnadsfördelning Kalkylmodell som syftar till att fördela samtliga kostnader till de enskilda kalkylobjekten.
• Totalt täckningsbidrag, TTB Täckningsbidrag för en korg med en given volym av en enskild produkt, eller för en korg med olika produkter i givna volymer.
• Täckningsgrad, TG Täckningsbidrag i förhållande till särintäkt.
• Stegkalkyl Kalkylmodell som syftar till att åstadkomma en detaljerad analys av företagets TB på olika hierarkiska nivåer i företaget.
• Restkalkyl Kalkylmodell som tar hänsyn till TB fån en biprodukt som erhålls som rest vid produktion av en annan produkt.
• Trång sektion När kapaciteten i ett system begränsas av en av de resurser som ingår i systemet. Vanliga synonymer är flaskhals, restriktion och begränsad resurs.
• Linjär programmering, LP Matematisk metodik för hantering av optimeringsproblem vid flera trånga sektioner.
• Grundinvestering Den utgift av engångsnatur uttryckt i kronor som själva investeringen ger upphov till i initialskedet.
• Kapitalkostnad Avser vanligtvis avskrivning och ränta.
• Kalkylränta Består av tre komponenter: kompensation för väntan, kompensation för förlorad köpkraft och kompensation för risk.
• Alternativkostnad Bästa alternativa placering, som belastar den egna investeringen, vanligen i form av en kalkylränta.
• Rörelsekapitalbehov Speglar det bundna kapitalet i PIA (produkter i arbete), lager och annat som investeringen binder upp.
• Diskontering Omräkning av värdet på framtida betalningar till värdet år noll, det vill säga ett nuvärde.
• Kapitalisering Omräkning av värdet på framtida betalningar till slutet av investeringens planeringshorisont, det vill säga ett slutvärde.
• Nuvärde Det diskonterade värdet år noll av enstaka betalningar eller en serie av betalningar.
• Referenstidpunkt Den tidpunkt som stämmer med de planeringssyften som beslutsfattaren har. Vanligast är att _ sammanfaller med beslutstillfället, exempelvis år noll.
• Sunk costs Alla utgift (för exempelvis reklam) som företaget haft före investeringskalkylens år 0 (vanligen beslutstidpunkten) och som inte ska tas med i lönsamhetskalkylen.
• Kringkostnader Utgifter för installation, inkörning, programutveckling etc.
• Restvärde De diskonterade betalningsflödena bortom avvecklingstidpunkten.
• Absoluta kalkylmått Kalkylmått som ger lönsamheten i kronor utan att beakta investeringsutgiftens storlek.
• Relativa kalkylmått Kalkylmått som ger lönsamheten i förhållande till grundinvesteringen.
• Intern konsistens Föreligger när kalkylmodellen hänger ihop logiskt.
• Extern konsistens Föreligger när kalkylmodellen beaktar för användaren relevanta bedömningsdimensioner, är begriplig och har ett väl avgränsat tillämpningsområde.
• Direkta inbetalningar Den likvid för sålda produkter och/eller tjänster som en investering genererar.
• Indirekta inbetalningar De reduktioner i utbetalningarna, såsom besparningar i löner eller underhåll, som en investering ger upphov till.
• Kapitalvärde Visar hur mycket företagets förmögenhet ökar (innan eller efter skatt) efter en investering och vad denna förmögenhetsökning är värd idag.
• Annuitetsmetoden Omvandlar investeringens betalningskonsekvenser till lika stora årsöverskott eller årsunderskott, s.k. annuiteter.
• Ekonomisk livslängd Investeringens optimala livslängd och uppstår när nuvärdet maximeras eller minimeras.
• Kapitalvärdeskvot Investeringsprojektets lönsamhet uttryckt som kapitalvärde per investerad krona.
• Internräntemetoden En avkastningsmetod som mäter värdet av bundet kapital och beräknad genomsnittlig ränteavkastning under investeringsprojektets livslängd.
• Tillväxtränta Investeringens genomsnittliga förräntning med hänsyn till den ränta (kalkylräntan) till vilken frigjort kapital kan placeras.
• Återbetalningsmetoden Beräknar hur lång tid det tar innan de årliga överskotten har "betalat tillbaka" investeringsutgiften. Kallas också pay-back- eller pay-off-metoden
• Avkastningskrav Den avkastning som ägare kräver på företagets egna kapital, med beaktande av hur riskfylld verksamheten är. Kan utgöras av företagets kalkylränta.
• Reala investeringar Investeringar i maskiner, fastigheter och mark.
• Finansiella investeringar Investeringar i värdepapper, exempelvis aktier och obligationer.
• Investeringsprocess Från den tidpunkt då investeringsbehovet upptäcks till att en installation är klar.
• Ekonomisk livslängd Tiden fram till den avvecklingstidpunkt där investeringsobjektet inte längre ger optimal lönsamhet.
• Teknisk livslängd Den tid som en maskin kan hållas tekniskt funktionsduglig.
• Skatteinbetalningar En indirekt betalningskonsekvens som uppstår under föreutsättning att investeringsalternativet/företaget uppvisar vinst.
• Avskrivningar Behandlas som en kostnad i företagets resultaträkning men som en skattebesparing i investeringskalkylen.
• Reala termer Fasta priser, dvs. priser utan hänsyn till inflation.
• Nominella termer Löpande priser, d.v.s. priser inklusive inflation.
• Inflation En penningvärderingsförsämring som innebär att pengars köpkraft avtar eller att den allmänna prisnivån stiger.
• Riskanalys Analys som syftar till att göra beslutsfattaren medveten om de risker ett visst investeringsalternativ är förknippat med.
• Känslighetsanalys Analys som innebär att man upprättar flera olika kalkyler som bygger på skilda förutsättningar, t.ex. olika prisutveckling eller olika livslängd.
• Extremvärdesanalys Särskild typ av känslighetsanalys som syftar till att undersöka vilket kalkylresultat man erhåller om allt går bra eller dåligt.
• Analys av kritiska värden Analys av när en investering övergår från att vara lönsam till att vara olönsam.
• Successiv kalkyleringsmetod Ytterligare en typ av känslighetsanalys som beaktar de icke-kvantifierbara faktorer som påverkar ett investeringsprojekt.
• Reinvestering En investering som syftar till att ersätta existerande anläggningar med nya (kallas också återinvestering eller ersättningsinvestering).
• Differenskalkyl Beräknar skillnaden i en viss serie in- och utbetalningar mellan två olika investeringsprojekt.
• Adjusted Present Value, APV Kalkyleringsmetod som identifierar och värderar investeringsobjekt och samtidigt tar hänsyn till finansieringen.
• Extern redovisning Lagreglerad redovisning som syftar till att redovisa företagets ekonomiska ställning för externa intressenter
• Intern redovisning Frivillig redovisning (inte lagreglerad) som syftar till att underlätta ekonomistyrningen i företaget, dvs företagsledningens planering och kontroll av verksamheten.
• Bokföring Den process i vilken företaget registrerar alla affärstransaktioner och skapar underlag för årsbokslutet.
• Bokföringslagen, BFL Reglerar hur bokföringsskyldiga fysiska och juridiska personer ska sköta sin bokföring.
• Årsredovisningslagen, ÅRL Innehåller bestämmelser om hur årsredovisningen ska upprättas och offentliggöras, bl.a. hur resultat- och balansräkningen ska se ut.
• Inkomstskattelagen, IL Reglerar bl.a. när en verksamhet räknas som en näringsverksamhet (och blir bokföringspliktig).
• Årsredovisningen Ska innehålla framför allt förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och tilläggsupplysningar (noter) samt - för större företag - även en kassaflödesanalys.
• Resultaträkningen Sammanställning av företagets finansiella utfall under bokslutsperioden. Resultaträkningen visar verksamhetens intäkter (exempelvis omsättning) och kostnader och ger som saldo periodens resultat (vinst eller förlust).
• Kostnadsslagsindelad resultaträkning En resultaträkning där kostnaderna delats upp på olika kostnadsslag, såsom råvaror och förnödenheter, personalkostnader, externa kostnader och avskrivningar.
• Funktionsindelad resultaträkning En resultaträkning där kostnaderna delats upp på olika funktioner, såsom tillverkning, försäljning, administration etc.
• Balansräkning En sammanställning av företagets finansiella position som visar vilka tillgångar, skulder och eget kapital företaget har och till vilka belopp dessa har värderats. I _ delas tillgångarna (huvudsakligen) in i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.
• Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda för stadigvarande (längre) bruk. Det finns tre olika kategorier av _: immateriella, materiella och finansiella _.
• Omsättningstillgångar Tillgångar som är avsedda att omsättas (säljas, förbrukas eller omvandlas till likvida medel).
• Eget kapital Det kapital som ägarna satsat i företaget.
• Obeskattade reserver De vinster som ännu inte tagits upp till beskattning. _ redovisas mellan eget kapital och skulder i balansräkningen.
• Långfristiga skulder Skulder som förfaller till betalning vid senare tidpunkt än om ett år.
• Kortfristiga skulder Skulder med kortare löptid än ett år.
• Lägsta värdets princip, LVP Princip som säger att en omsättningstillgång ska värderas till det lägsta värdet av anskaffningsvärde och verkligt värde.
• Fört in - först ut, FIFU Ett antagande man gör i samband med värdering av varulagret om att de äldsta varorna sålts först.
• Avskrivning Fördelning av kostnaderna för en tillgång i proportion till hur mycket av tillgången som förbrukats.
• Avskrivning enligt plan Avskrivningar som sker under tillgångens ekonomiska livslängd, med årliga belopp som motsvarar tillgångens ungefärliga värdeminskning.
• Avskrivning över plan Skattemässiga skatteavskrivningar som är mindre eller större än det faktiska värdeminskningen (över- resp. underavskrivningar). En (laglig) möjlighet för företag att skatteplanera genom att jämna ut resultatet över flera år.
• Räntabilitet på eget kapital, R_e Resultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligt justerat kapital. Visar vilken avkastning ägarna får på sitt insatta (egna) kapital.
• Räntabilitet på totalt kapital, R_t Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av genomsnittligt totalt kapital (balansomslutning). Visar vilken avkastning företagets tillgångar genererat oavsett hur de finansierats.
• Räntabiliteten på sysselsatt kapital, R_syss Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Visar på företagets lönsamhet i förhållande till sysselsatt (räntebärande) kapital.
• Hävstångsformeln, R_e = R_t+(R_t-R_s)*S/E Visar hur ägarnas avkastning (R_e) påverkas av rörelsens avkastning (R_t), räntenivåer (Rs) och skuldsättningsgraden (S/E). Effekten av en hög skuldsättningsgrad kallas också hävstångseffekt.
• Genomsnittlig skuldränta, R_s Visar räntekostnader i procent av totala skulder.
• Skuldsättningsgrad, S/E Visar hur stora företagets skulder är i förhållande till det egna kapitalet.
• DuPontmodellen Vinstmarginal*kapitalets omsättningshastighet = räntabilitet på totalt kapital. Visar hur företagets avkastning på totalt kapital hat uppstått genom att man bryter ner den i bakomliggande resultat- och balansräkningsposter.
• Vinstmarginal (Rörelseresultat + Finansiella intäkter)/Omsättning. Visar företagets vinst i förhållande till omsättning.
• Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/balansomslutning. Visar vilken omsättning som varje tillgångskrona genererat.
• Isoräntabilitetsdiagram Diagram som visar sambandet mellan räntabilitet, vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet.
• Kassalikviditet Omsättningstillgångar exklusive varulager, i procent av kortfristiga skulder. Visar andelen likvida omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder och är därmed ett mått på företagets kortsiktiga betalningsförmåga.
• Balanslikviditeten Omsättningstillgångar i procent kortfristiga skulder. Är ett kompletterande mått till kassalikviditet.
• Soliditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen. Visar hur stor andel av tillgångarna som har finansierats med eget kapital.
• Räntetäckningsgrad Summan av rörelseresultat efter avskrivningar och finansiella intäkter, dividerat med finansiella kostnader (enhet: ggr). Visar företagets förmåga att täcka sina räntekostnader.

Alla Inga Spara