Industriell ekonomi

Utgift Värdet av en köpt resurs, uppstår i samband med affärshändelse

Inkomst Värdet av en såld resurs, uppstår i samband med affärshändelse

Utbetalning Kassaflöde ut från företaget

Inbetalning Kassaflöde in till företaget

Kostnad Värdet av en förbrukad resurs

Intäkt Värdet av en prestation

Resultat Differensen mellan intäkter och kostnader i en viss period. =Intäkt - kostnad

Lönsamhet Relation mellan resultatet i en period och det kapital som utnyttjas under perioden

Alternativkostnad Det värde man går miste om genom att inte välja det bästa alternativet att utnyttja resurser på

Rörlig kostnad En kostnad som ändras när produktions- eller försäljningsvolymen ändras

Fast kostnad En kostnad som inte ändras när produktions- eller försäljningsvolymen ändras

Kritisk volym Den volym där total intäkt och total kostnad är lika stora

Kalkylobjekt En vara eller tjänst (eller något annat) som man vill beräkna den "faktiska" kostnaden för, kallas även kostnadsbärare

Direkt kostnad En kostnad som är direkt hänförbar till ett visst kalylobjekt

Indirekt kostnad En kostnad som är gemensam för flera kalkylobjekt, kallas även omkostnad

Särkostnad En kostnad som uppkommer eller faller ifrån, till följd av ett visst beslut

Samkostnad En kostnad som inte påverkas av vilket beslut som fattas i en viss beslutssituation

Täckningsbidrag, TB Differensen mellan särintäkt och särkostnad

Bidragskalkylering Kalkylering baserad på täckningsbidrag

Operationell kostnad Särkostnad plus alternativkostnad

Proportionellt rörliga kostnader Rörliga kostnader som förändras linjärt med produktions- eller försäljningsvolymen

Progressivt rörliga kostnader Rörliga kostnader som ökar snabbare än volymen

Degressivt rörliga kostnader Rörliga kostnader som ökar långsammare än volymen

Helt fasta kostnader Kostnader som är fast för varje produktionsvolym inklusive noll

Driftsbetingade fasta kostnader Kostnader som är fast för varje möjlig produktionsvolym förutom då ingen produktion alls äger rum

Halvfasta kostnader Kostnader som är helt fasta på en viss nivån ett visst volymintervall, men helt fasta på andra nivåer i andra volymintervall

Säkerhetsmarginal Den andel av verklig volym som ligger över den den kritiska volymen

Periodkalkylering Att fastställa de totala kostnaderna för en viss produkt i en viss period och relatera dessa till periodens volym, vilket då ger en genomsnittlig kostnad per styck

Självkostnad Den långsiktiga kostnaden per styck för att företaget ska kunna tillhandahålla en viss tjänst eller vara. = direkta kostnader (+ "rättvis" del av indirekta kostnader)

Påläggssats= Total omkostnad/total direkt kostnad

Divisionskalkyl Beräkning av självkostnad genom att de totala kostnaderna för perioden divideras med den verkliga volymen för perioden = Totala kostnader för perioden/verklig volym

Normalkalkyl Att kalkylmässigt relatera periodens fasta kostnader till den normala volymen och de rörliga kostnaderna till den verkliga volymen, för att erhålla ett mer stabilt värde på självkostnaden mellan perioderna. =(Fasta kostnader/normal volym) + (rörliga kostnader/verklig volym)

Utnyttjandegrad = verklig volym/normal volym

Minimikalkyl Kalkylering av rörlig kostnad per styck genom att de totala rörliga kostnader relateras till den verkliga volymen. [Rörlig kostnad kr/st] = Rörliga kostnader/verklig volym

Död zon Den delen av ett nytt volymintervall där de totala intäkterna ännu inte uppväger de ökade totala kostnaderna. Särskilt vanligt då halvfasta kostnader förekomme

Kausalitet När ett kalkylobjekt bär exakt de kostnader som det orsakar

Påläggskalylering Metod för kalkylering av självkostnad där de indirekta kostnaderna täcks med procentuella pålägg på de olika kalkylobjektens direkta kostnader

Fördelningsnyckel En direkt kostnad som används för att fördela omkostnader

Direkta materialkostnader, DM Kostnader relaterade till material som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet

Direkta lönekostnader, DL Lönekostnader som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet

Speciella direkta tillverkningskostnader, SDT Andra tillverkningskostnader som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet

Materialomkostnader, MO Kostader relaterade till material som är gemensamma för flera kalkylobjekt. Fördelas via pålägg på DM

Tillverkningsomkostnader, TO Kostnader relaterade till tillverkningen i övrigt som är gemensamma för flera kalkylobjekt. Fördelas via pålägg på DL

Tillverkningskostnad Summan av DM, MO, DL, TO och SDT

Administationsomkostnader, AO Kostnader för administration och ledning som är gemensam för flera kalkylobjekt. Fördelas via pålägg på tillverkningskostnaden

Försäljningsomkostnader, FO Kostnader för försäljning som är gemensam för flera kalkylobjekt. Fördelas via pålägg på tillverkningskostnaden

Vinstpålägg Pålägg på självkostnad som grund för prissättning

Vinstmarginal Andelen av försäljningspriset som är vinstpålägg

ABC-kalkylering Metod för självkostnadskalkylering som baseras på analys av resursförbrukning i företagets olika aktiviteter och kartläggning av de olika kalkylobjektens utnyttjande av aktiviteterna

Kostnadsdrivare Den grundläggande orsaken till att en kostnad i en aktivitet kan öka eller minska, och som beskriver aktivitetens omfattning på ett sätt som går att kvantifiera

Aktivitetssats Kostnaden per enhet för en kostnadsdrivare =Aktivitets kostnad/kostnadsdrivarvolym

Sunk cost En kostnad som har inträffat och inte kan återvinnas

Operationell kostnad = särkostnad+alternativkostnad

Operationellt resultat = Särintäkt-operationell kostnad

Fullständig kostnadsfördelning Kalkylmodell som syftar till att fördela samtliga kostnader till de enskilda kalkylobjekten

Täckningsbidrag, TB Det ekonomiska bidrag för att täcka samkostnader som ett visst beslut innebär. =särintäkt-särkostnad

Totalt täckningsbidrag, TTB Täckningsbidrag för en korg med en given volym av en enskild produkt, eller för korg med olika produkter i givna volymer. = total särintäkt-total särkostnad

Täckingsgrad, TG Täckningsbidrag i förhållande till särintäkt. =TB/särintäkt

Stegkalkyl Kalkylmodell som syftar till att åstadkomma en detaljerad analys av företagets TB på de olika hierarkiska nivåerna i företaget

Restkalkyl Kalkylmodell som tar hänsyn till TB från en biprodukt som erhålls som rest vid produktion av annan produkt

Trång sektion När kapaciteten i ett system begränsas av en av de resurser som ingår i systemet. Vanliga synonymer är flaskhals, restriktion och begränsad resurs.

Känslighetsanalys Att variera en eller flera förutsättningar och studera effekten på resultatet.

Restriktioner De bivillkor under vilka målfunktionens värde ska optimeras.

Slack När en restriktion inte är bindande, dvs när det i optimal lösning finns ett överskott i den aktuella begränsningen.

Skuggpris Det marginella värdet av en begränsad resurs.

Begränsningsintervall Det intervall vilket det aktuella skuggpriset gäller inom.

Intervall för målfunktionskoefficient Det intervall inom vilket den aktuella modellmässiga lösningen gäller.

Grundinvestering, G Är den utgift i kronor av engångsnatur, vilken själva investeringen ger upphov till i initialskedet.

Kapitalkostnad Består vanligen av avskrivning och ränta.

Kalkylränta, r Kan sägas utgöras av följande tre komponenter: kompensation för väntan, kompensation för förlorad köpkraft och kompensation för risk.

Diskontering Pengarna transporteras från framtiden till nuet i ett nuvärde.

Nuvärde Kallas det diskonterade värdet för enstaka betalningar eller en serie av betalningar. Ibland används begreppet nuvärdessumma för att beteckna en summa av betalningar.

Kringkostnader Är utgifter för installation, inkörning, programutveckling etc.

Restvärdet, R Är teoretiskt definierat som de diskonterade betalningsflödena bortom avvecklingstidpunkten.

Relativa kalkylmått Visar istället lönsamheten i förhållande till grundinvesteringen.

Intern konsistens Då kalkylmodellen hänger ihop logiskt

Extern konsistens Då kalkylmodellen för användaren beaktar relevanta bedömningsdimensioner, är begriplig och har ett väl avgränsat tillämpningsområde.

Direkta inbetalningar Som likvid för sålda produkter och/eller tjänster som investeringen genererar.

Indirekta betalningar Reduktioner i utbetalningarna såsom besparingar i löner eller underhåll.

Kapitalvärdet Visar hur mycket företagets förmögenhet ökar (innan eller efter skatt) efter en gjord investering och vad detta är värt idag.

Annuitetsmetoden omvandlar investeringens betalningskonsekvenser till lika stora årsöverskott, s.k. annuiteter.

Ekonomisk livslängd Uppstår exempelvis när nuvärdet maximeras och är synonym med investeringens optimala livslängd

Kapitalvärdeskovoten Visar således varje investeringsprojekts lönsamhet i form av ett kapitalvärde per investerad krona. =Kapitalvärde/Grundinvestering

Internräntemetoden Kan sägas vara en avkastningsmetod, eftersom vi mäter värdet av bundet kapital och genomsnittlig beräknad ränteavkastning under investeringsprojektets livslängd.

Tillväxträntan Visar investeringens genomsnittliga förräntning med hänsyn till vilken ränta (kalkylräntan) frigjort kapital kan placeras.

Återbetalningsmetoden Syftar till att beräkna den tid som åtgår för att de årliga överskotten ska ha "betalat tillbaka"investeringsutgiften. Kallas också pay-back eller pay-off

Differenskalkyl Avser skillnad mellan en viss serie in- och utbetalningar för två olika investeringsprojekt.

Finansiella investeringar Är investeringar i värdepapper, exempelvis aktier och obligationer.

Reala investeringar Är investeringar i maskiner, fastigheter och mark.

Skatteinbetalningar Är en direkt betalnings konsekvens; förutsättningen är att investeringsalternativet/företaget uppvisar vinst.

Avskrivningar Betraktas i företagets resultaträkning som en kostnad, men i investeringskalkylen behandlas avskrivningarna däremot som en skattebesparing.

Reala termer Är fasta priser. Man utnyttjar här en real kalkylränta och använder reala betalningsströmmar.

Nominella termer Är löpande priser: man använder här en nominell kalkylränta och nominella betalningsströmmar.

Inflation Brukar avse att pengars köpkraft avtar eller att den allmänna prisnivån stiger, vilket är samma sak.

Riskanalys Syftet med riskanalysen är huvudsakligen inte att försöka eliminera eller minimera risker, utan att medvetandegöra.

Känslighetsanalys Får ut på att upprätta flera kalkyler som bygger på skilda förutsättningar, te.x olika prisutveckling eller ekonomiska livslängder.

Extremvärdesanalys Är ett specialfall av känslighetsanalysen och syftet med analysen är att studera vilket kalkylresultat man erhåller om allt går bra eller dåligt.

Analysen av kritiska värden Avser när investeringen övergår från att vara lönsam till olönsam.

Extern redovisning Är lagreglerad och syftar till att redovisa företagets ekonomiska ställning för dess intressenter.

Intern redovisning Inte lagreglerad, frivillig. Syftar till att underlätta ekonomistyrningen i företaget, dvs företagsledningens planering och kontroll över verksamheten.

Bokföring Den process som innebär att företaget registrerar alla sina affärstransaktioner och ger underlag till årsbokslutet.

Bokföringslagen, BFL Reglerar hur bokföringsskyldiga fysiska och juridiska personer ska sköta sin bokföring.

Årsredovisningslagen, ÅRL Innehåller bestämmelser om hur årsredovisningen ska upprättas och offentliggöras, bland annat hur resultat- och balansräkningen ska se ut.

Inkomstskattelagen, IL Reglerar bland annat när en verksamhet räknas som näringsverksamhet (och blir bokföringsskyldig).

Årsredovisningen Ska innehålla framförallt förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och tilläggsupplysningar (noter) samt - för större företag -även kassaflödesanalys.

Resultaträkningen Företagets finansiella utfall sammanställs här över bokslutsperioden. Visar verksamhetens intäkter (tex omsättning) och kostnader, samt ger som saldo för periodens resultat (vinst eller förlust).

Kostnadslagsindelad resultaträkning Kostnaderna delas här upp på olika kostnadsslag såsom råvaror och förnödenheter, personalkostnader, externa kostnader och avskrivningar.

Funktionsindelad resultaträkning Kostnaderna delas här in i funktioner så som tillverkning, försäljning, administration osv.

Balansräkningen En redovisning av företagets finansiella position som visar vilka tillgångar, skulder och eget kapital som företaget har, och till vilka belopp dessa har värderats. Tillgångarna delas (huvudsakligen) in i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar.

Anläggningstillgångar Tillgångar som delvis är avsedda att använda för stadigvarande (längre) bruk. Tre olika kategorier: immateriella, materiella och finansiella.

Omsättningstillgångar Tillgångar som är avsedda att omsättas (säljas) i verksamheten. Gränsen för när en tillgång klassas som en omsättningstillgång är när den är avsedd att innehas kortare tid än tre år.

Eget kapital Ägarnas satsade kapital i företaget.

Obeskattade reserver Utgörs av vinster som inte ännu har tagits upp till beskattning; redovisas mellan eget kapital och skulder i balansräkningen.

Långfristiga skulder Skulder som förfaller till betalning senare än om ett år.

Kortfristiga skulder Skulder som har kortare löptid än ett år.

Räntabilitet på eget kapital, Re Visar vilken avkastning ägarna får på sitt insatta (egna) kapital. = Resultat efter finansiella poster / justerat eget kapital

Räntabilitet på totalt kapital, Rt Visar vilken avkastning företagets tillgångar genererat oavsett hur de finansierats. =(Rörelseresultat + finansiella intäkter)/genomsnittligt totalt kapital

Räntabilitet på sysselsatt kapital, Rsyss Visar på företagets lönsamhet i förhållande till sysselsatt (räntebärande) kapital. =(Rörelseresultat + finansiella intäkter)/ genomsnittligt sysselsatt kapital

Sysselsatt kapital, Ksyss = justerat eget kapital + sysselsatta skulder

Hävstångsformeln Visar hur ägarnas avkastning (Re) påverkas av rörelsens avkastning (Rt), räntenivåer (Rs) och skuldsättningsgraden S/E. Effekten av en hög skuldsättningsgrad kallas också hävstångseffekt. =Rt+(Rt-Rs)*S/E

Genomsnittlig skuldränta, Rs =Räntekostnader/Totala skulder

Skuldsättningsgrad, S/E Visar hur stora företagets skulder är i förhållande till det egna kapitalet. =Justerade skulder/justerat eget kapital

Dupontmodellen Visar hur företagets avkastning på totalt kapital har uppstått genom att bryta ner den i bakomliggande resultat- och balansräkningsposter. =Vinstmarginal*kapitalets omsättningshastighet = Räntabilitet

Vinstmarginal Visar företagets vinst i förhållande till omsättning. =(Rörelseresultat+finansiella intäkter)/Omsättning

Kapitalets omsättningshastighet Visar vilken omsättning varje tillgångskrona har genererat. =Omsättning/balansomslutning

Isoräntabilitetsdiagram Är ett diagram som visar sambandet mellan räntabilitet, vinstmarginal och kapitalets omsättningshastighet.

Kassalikviditet Visar andelen likvida omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder, och är ett mått på företagets kortsiktiga betalningsförmåga. =(omsättningstillgångar-varulager+outnyttjad checkkredit)/kortfristiga skulder

Soliditet Visar hur stor andel av tillgångarna som har finansierats med eget kapital. =Justerat eget kapital/Totalt kapital

Räntetäckningsgrad Visar företagets förmåga att täcka sina räntekostnader. =(Rörelseresultat + finansiella intäkter)/finansiella kostnader (räntekostnader)

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut