Internationell ekonomi - begrepp kap 12 &13

Alla Inga Spara

• systembärande hela samhället är beroende av den/det
• finansmarknaden den marknad företag och individer "köper" (lånar) pengar man behöver för att investera och ibland också konsumera
• finansmarknadens fyra delar valutamarknaden, aktiemarknaden, kreditmarknaden och råvarumarknaden
• bankkonton enklaste formen av kreditmarknad där vi kan sätta in och ta ut pengar
• kortfristig bankernas inlåning är ... eftersom vi kan ta ut pengar från våra konton relativt snabbt
• långfristig bankernas utlåning är ... och bankerna tjänar under tiden pengar på de räntor man måste betala för att få låna.
• likvida medel pengar som finns tillgängliga och som kan användas omedelbart
• likviditet ett mått på en organisations kortsiktiga betalningsförmåga
• bankgaranti staten garanterar en stor del av utlånarnas pengar och kommer betala om en bank går i konkurs
• kapitaltäckningskrav staten kräver av bankerna att de ska ha en del likvida medel kvar i banken som de inte får låna ut
• kreditinstrument poster som används på platsen för valuta
• statsobligationer skuldebrev som staten säljer
• löptid köparen kan efter en viss bestämd tid, en … sälja tillbaka till staten för en förutbestämd mängd pengar nu
• premieobligationer En del obligationer har också en lotterifunktion så att delar av räntan istället lottas ut till köparna, dessa kallas...
• statsskuldväxlar När staten lånar kortfristigt kallar man värdepapperen för...
• Kommuncertifikat, företagscertifikat och bankcertifikat kortfristiga värdepapper som säljs av kommuner, företag och banker för att ta upp lån
• Derivat mer komplicerade värdepapper vars värde är länkat till aktier, valutor, råvaror eller värdepapper
• terminer man säljer eller köper något som ska levereras i framtiden, t.ex. pengar, aktier eller råvaror
• option en rättighet att till ett visst bestämt pris vid en framtida tidpunkt köpa t.ex. aktier, råvaror eller valutor
• CDO en typ av värdepapper med olika typer av skuldebrev som säkerhet, t.ex. bostadslån. Vanligen skapas den här typen av derivat genom att en investmentbank köper upp en stor mängd skuldebrev som får bilda ”kapitalbasen” i ett nytt bolag
• CDS på svenska ungefär ”byte av kreditrisk”, en kreditförsäkring. Den här typen av värdepapper kan säljas vidare och alltså ge en tredje part som inte alls är inblandad i den ursprungliga transaktionen ersättning utifall fordran aldrig betalas
• Värdepappersfonder innehåller blandningar av olika slags obligationer, statsskuldväxlar och certifikat
• aktiefonder blandningar av olika aktier
• blandfonder där värdepapper och aktier blandas. en tryggare placering än en aktiefond, detta innebär därmed också att chansen att fondandelarna snabbt ska stiga i värde är mindre
• hedgefonder De kan innehålla aktier och obligationer men också olika typer av derivat, t.ex. optioner och CDO:s. Här lämnas ansvaret helt över till den som driver fonden – denne har full ansvarsfrihet.
• blankning mot ersättning lånar man aktier som man sedan säljer när de är dyra och köper tillbaka när de är billiga
• spekulativ att flertalet köper aktier mer för att man hoppas på en kursvinst när man säljer dem, och mindre för att få del av den årliga utdelningen.
• finanskriser Det är i samband med att individer, företag och banker lånar stora summor för att spekulera som så kallade ... uppkommer
• tulpanmanin en finanskris som började med att tulpanlökar från Turkiet började odlas i Nederländerna. Intresset för tulpaner ökade och priset på lökarna steg.
• bankrusning när människor skyndar sig att ta ut sina besparingar
• realränta ränta minus inflation
• reporänta Riksbankens styrränta som används för att öka eller minska efterfrågan i ekonomin
• Bostadsbubbla kostnaden för att köpa en bostad är mycket högre än vad som är rimligt
• bostadskraschen många låntagare kunde inte betala räntor och amorteringar. Bankerna fick ta över bostäderna vilket ökade utbudet på bostadsmarknaden och ledde till att fastighetspriserna föll. Många värdepapper blev därmed mindre värda eller värdelösa.
• kreditvärderingsinstitut företag som anlitas för att ange kreditvärde på något
• tullunion man har inte bara gemensamma avskaffade handelshinder, man har också gemensam handelspolitik mot de länder som inte ingår i tullunionen.
• frihandelsområde ett område utan handelshinder, men mot länder utanför frihandelsområdet har man ingen gemensam handelspolitik.
• enhetsakten genom detta skulle kvarvarande handelshinder undanröjas och frihandeln skulle utökas till att gälla även arbetskraft och kapital
• de fyra friheterna varor, tjänster, arbete och kapital
• tjänstedirektivet Genom det så kallade ... undantas framförallt ”allmännyttiga tjänster”, t.ex. sjukvård
• CAP den gemensamma jordbrukspolitiken
• Maastrichtkriterierna de kriterier alla länder var tvungna att uppnå för att kvalificera sig för medlemskap i EMU
• ekonomiskt integrerat varor och produktionsfaktorer ska flöda fritt inom valutaområdet
• assymetriska chocker när en förändring av något slag drabbar valutaområdet på olika sätt beroende på olika näringslivsstruktur
• procyklisk minskar köpkraften, förstärker konjunkturerna
• kontracyklisk motarbetar konjunkturer

Alla Inga Spara