Kapitel 17 Sinnena

Alla Inga Spara

• Beskriv luktorganet Det sitter i lukthålan och består av två lager. Ett lager med nerv- och blodkärl som innehåller luktkörtlar vars sekret absorberar vatten och bildar slem. Det andra lagret består av epitelcellslager och innehåller luktsensoriska neuroner.
• Beskriv vägen från luktvägarna till hjärnan Odoranter (lukter) kommer in och diffunderar genom slemlagret. Odorantbindande vilier binder till och skapar en depolarisering som innebär en generationspotential. Då skapas flera aktionspotentialer efter varandra tills stimuli försvinner. Därfefter skickas signalerna direkt till hjärnbarken, ej via thalamus. Dock går signalen via hypothalamus vilket gör att vi kan koppla vissa dofter till känslor
• Vad innebär luktdiskriminering? Det finns ingen strukturell skillnad mellan våra luktsensoriska neuroner. Upp till 50 olika odoranter är kända. Vi kan skilja mellan massa dofter men känsligheten skiljer sig mellan dofter.
• Beskriv det sensoriska smakorganet samt vad som menas med smakdiskriminering Det finns smakreceptorer på tungan främst men också i svaljet. Barn har fler smakreceptorer. Smakreceptorerna bildar smaklökar, 10 000 hos vuxna. Lukten hjälper oss att känna samk, det märks när du är sjuk och knappt kan känna smak. Smakcortex finns i insulära loben. Det finns 5 grundsmaker: sött och salt fram på tungan. Surt och beskt bak på tungan. Sedan finns det Umami och vatten. Smaklökarna ser likadana ut men receptorerna skiljer sig. De är extra känsliga för sura saker för de är kopplade till syror. Ännu känsligare för beska saker för det fungerar som ett skydd så vi ej äter/dricker farliga saker. Vi tappar smakreceptorer när vi blir äldre
• Beskriv ögats inre och yttre strukturer och förklara deras funktioner Ögonlocket skyddar, det är en förlängning av huden. Blinkar håller ögar fuktigt och för bort smuts. Ögonfransarna skyddar emot större partiklar. Tårapparaten förser, fördelar och för bort tårar. Tårar minskar friktionen, innehåller enzym och antikroppar för att få bort bakterier. Den består av en tårkörtel, tårkanal, tårröret och tårsäck. Det finns ett främre och bakre hålrum som separeras av linsen
• Identifiera och beskriv ögonlobens 2 yttre lager Yttersta fibrösa lagret: Där finns ögonvitan, honhinnan som sköter ljusbrytning och får näring som diffunderar in då det saknas blodkärl. I det yttersta lagret finns det 6 muskler som rör sig hela tiden, frivilligt eller ofrivilligt. Vaskulära lagret: Ram för blodkärl och lymfkärl. Reglerar mängden ljus och vätska. Kontrollerar linsens form för att styra fokuseringen. Iris: Ögonenets färg kommer från pigment i Iris. Fler melanocyter = mörkare ögon. Ansluten till cilliar-kroppen. Cilliarmuskeln reglerar ögats fixering samt producerar vätska. Pupiller: Dilatormuskler gör så pupillen vidgar sig vidkontraktion, inre muskeln blir större. Sphinctermusklerna slappnar av, inre muskeln blir mindre. Åderhinnan ger näring till näthinnan. Glaskroppen hjälper till att spänna åt.
• Beskriv det tredje lagret i ögat och processerna kring ljus- och mörker-adaption Näthinnan har ett pigmenterat lager som förhindrar att ljuset reflekteras ut ur ögat igen. Det neurala lagret innehåller 3 fotoreceptorer. Stavar (rods) skiljer ej på olika färger men de är extra känsliga för ljus så de hjälper oss att se i mindre upplysta områden. Tappar (cones) är de som ger oss färgseendet och skarpar våran syn. IPRGC: Detekterar ljusnivå för att styra kroppens biologiska klocka med melanopsin. Fotoreceptorerna bildar synaps med biopolära celler. Horizontala och amicrina celler ansluter vid synapsen med fotoreceptorerna samt biopolära cellerna för att styra cellernas ljuskänslighet. Biopolära cellerna bildar synaps med ganglion celler vid den optiska disken som sedan för vidare signalen via CNS med den optiska nerven till diecephalon. Den optiska disken har inga fotoreceptorer så den svarar inte på ljus. Detta leder till våran "blinda fläck" i synen men hjärnan fyller i denna fläck tack vare att vi har två ögon.
• Hur fungerar vårat djupseende? Desto närmare ljuskällan är till våran lins desto längre fram kan vi fokusera. Desto rundare linsen är desto närmare blir våran fokusering. Så när vi använder våran närsyn så kontraherar de ciliära musklerna så linsen rundas. För att se på distans så slappnar istället musklerna av
• Förklara vårat färgseende Vid näthinnan har vi stavar och tappar. Stavar ser ej färger men hjälper oss se i mörker. Tappar finns i tre olika typer, en som ser blå, en som ser röd, och en som ser grön. Så när vi ser "gul" så är det egentligen våra tappar som registrerar både färgen röd och grön.
• Varför ser vi ingenting i mörkret när vi först ser det för att sedan så bättre efter ett tag? Å varför upplevs ljuset så otroligt starkt efter det varit helt mörkt för dig? När vi absorberar ljus ändras retinal-molekylen till en rak form, det kallas blekning. Rhodopsinet bryts ned till retinal och opsin. När de bryts ner kan de sedan med hjälp av ATP få sin normala form igen. Så när vi är i ett ljust rum så är retinal-molekylerna inaktiva och i ett mörkt rum är de aktiva
• Beskriv strukturerna i ytter-, mellan- och innerörat och förklara deras roller i hörande Ytterörat samlar ihop och riktar ljud. Där finns körtlar som producerar vax som skyddar mot bakterier. Trumhinnan är sista delen. Den förbinder med 3 små hörselben. Mellanörat: Kallas örontrumpeten. Här finns hörselben som tar emot vibrationer. Här sker en förstärkning eller dämpning med hävarmar. Här finns också hammaren, städet och stibygeln. Här finns också muskler som dämpar hävarmarna för att skydda innerörat. Innerörat består av en stor hörselsnäcka. Inuti finns en lång gång som kallas benlabyrinten som innesluter membranlaburinten.
• Följ ljudets väg från ytterörat in till de sensoriska cellerna i innerörat och beskriv hur ljudet översätts till signaler i nervsystemet Ljudet kommer in via ytterörat till hörselgången. Det får trumhinnan att börja vibrera som sätter hörselbenen i rörelse. Ovala fönstret sätter igång tryckvågor i snäckan. Det påverkar hörselhåren så det blir en neurotransmittor-frisättning. Detta ger en signal till CNS via kranialnerv 8. Därifrån leds signalen till förlängda märgen och sedan till mitthjärnan. I mitthjärnan förs signalen vidare neråt mot motornuclei samt uppåt till hörselcentra. Thalamus filtrerar vilka ljud som vi skall uppfatta
• Beskriv hur uppfattning om rotation, acceleration och retardation överförs från inneröra till CNS. Andra delen av benlabyrinten består av tre stycken halvcirklel-kanaler som heter anterior, posterior och lateral. Varje del innehåller en ampulla med hårceller som är receptorer. Delen Krista i ampulla innehåller hårcellerna och ovanför sitter kuppåverolla. När huvudet roterar så kommer vätskan förflytta cupulla vilket flyttar hårcellerna. Vätskan kan bara förflyttas en väg genom kanalerna så därför behövs alla tre gångar för att avgöra rotationen. Cellerna ger sedan informationen till neuronen. När det gäller acceleration och retardation finns det kristaller i en område som kallas maculae. När du flyttar huvudet fram eller bak så kommer dessa krisaller förflytta sig och förflytta hårcellerna som finns där vilket leder till en nervsignal. Precis som hörselsignalerna så går signalerna frrån ampulla och maculae via kranialnerv 8 men istället via vestibulära grenen till vestibulärnuclei. Därifrån går den via cerebellum till hjärnbarken så vi blir medvetna om våran position.

Alla Inga Spara