Kapitel 20 Hjärtat

Alla Inga Spara

• Beskriv hjärtats yttre och inre anatomi, inkluderande vaskulär försörjning, perikardiets struktur och beskriv blodflödet genom hjärtat Lilla kretsloppet (lungkretsloppet): Höger kammare pumpar ut blod till lungorna (syrefattigt). Där syresätts blodet och förs tillbaka i vänster förmak. Stora kretsloppet (systemkretsloppet): Vänster kammare pumpar ut syrerikt blod genom aorta. Blodet går upp till huvudet och armarna där blodet lämnar av syre och tar bort koldioxid. Sedan åker blodet tillbaka genom stora och lilla hålvenen in i höger förmak. Artärer cirkulerar blodet ut från hjärtat medan vener cirkulerar blod till hjärtat. Kapillärer är små finförgrenade kärl ute i vävnaden gär gas- och näringsutbytet sker. Klaffar stänger till så blodet ej går åt andra hållet. Segelklaffar mellan förmak och ventrikel, fickklaff mellan ventrikel artärer. Hjärtsäcken (perikardium) består av ett dubbelt lager av serösa membran. Epikardium (viscerala perikardiet) är yttre epitelet på hjärtat eller inre lagret av perikardium. Hjärtväggen består av tre lager. Längst ut är då epikardium, sedan myokardium (muskler) och sist endokardium. Hjärtmuskelcellen är väldigt liten med en centralt placerad kärna. Grenade kontaktytor mellan cellerna, intercalated discs.
• Beskriva händelserna i aktionspotentialen i hjärtmuskeln Sinus nod (SA) sprider vidare aktionspotentialerna via internodala buntar tills de når atrioventrikulära noden (AV). Detta sker i höger förmak men sprids också till vänster. Musklerna börjar kontrahera och sedan sker ett stop tack vare den fibrösa skivan som isolerar. Efter att det skett en paus så allt blod förts över kamrarna så tar AV noden istället emot signalerna och går via ledningscellerna (hiska bunten). Signalen delas upp i två skänklar som sedan går ner till hjärtspetsen. Här lämnaselektriska pulsen över till hjärtmuskelcellerna som kontraherar kammarna.
• Beskriv uppbyggnad och lokalisation av hjärtats retledningssystem Retledningssystemet består av Sinus nod (SA), atrioventrikulär nod (AV) och ledningsceller. Sinusnoden kan skapa 70-80 potentialer/min. Parasympatiska systemet hämmar så vi inte ligger mellan 80-100. AV-noden kan generera 40-60 aktionspotentiler/min som reserv. Purkinjefibrerna genererar ca 20/min. Onormalt låg frekvensk är < 50 (bradykardi) och hög frekvensk > 100 (tachykardi)
• Förklara varför Natrium-, Kalium- och Kalcium-joner är viktiga i den kontraktila processen Stimuli sker så snabba natriumkanaler öppnas vid ca -75 volt. Vid ca +20-30 volt påverkas kalciumkanaler som pumpar in kalcium i muskelcellen i hjärtat. Membranpotentialen håller sig väldigt jämn då natrium pumpas ut samtidigt som kalcium pumpas in (kontraktionen sker under denna period). I sinusnoden kommer ngen elektrisk signal som startar allt. Där läcker små mängder natrium in tills tröskelvärdet nås
• Identifiera de elektriska händelser som kopplas till normalt EKG EKG mäter spänningsförändringar. Atrial depolarisering innebär att förmaken laddas ur och mäts vid p-vågen. Atrial repolarisering sker när förmaken laddas upp och mäts samtidigt som R, mellan Q och S. Ventral depolarisering sker när ventrikeln laddas ur och mäts vid R-spetsen. Ventral repolarisering sker när ventrikeln laddas upp och mäts vid t-vågen.
• Förklara händelserna i hjärtcykeln Hjärtcykeln är händelserna från start av ett hjärtslag till starten på nästkommande. Inkluderar både kontraktion och avslappning av muskelväggen. Blodet går från högt till lägre tryck och det styrs genom styrda kontraktionsrörelser. Slagvolymen är isovolumetrisk dvs lika stor på vänster och höger sida.
• Förklara atrial och ventrikulär systole och diastole och relatera hjärtljuden till specifika händelser i cykeln Hjärtats rum kan vara i två olika stadier: Diastole (avslappnad - påfyllning) där blodtrycket är lägre och systole (kontraherad - utpumpning) där blodtrycket ökar. Hjärtcykeln börjar med atrial systole. Förmaken fylls med blod och börjar kontrahera. Trycket ökar så pass mycket att klaffarna öppnar sig så blodet forsar ner till kammarna. Atrial systole slutar och atrial diastole börjar istället. Ventrikulär systole börjar sin första fas där ventrikeln börjar kontrahera och pressa upp blodet igen vilket börjar nerifrån hjärtspetsen. Trycket öppnar inte klaffarna med en gång. I andra fasen öppnas klaffarna när det blivit tillräckligt med tryck. Blodet åker då ut till cirkulationen via lungartärerna för att syresättas. Efter detta börjar ventrikulär diastole vilket innebär att blod forsar in från cirkulationen in i förmaken. Klaffarna stängs så blodet inte forsar in via bakvägen till kamrarna. När förmaken blir tillräckligt full öppnas klaffarna utan kontraktion så kamrarna får in blod. Fylls inte fullt, därför sinusnoden är mer effektiv.
• Definiera minutvolym och beskriva vilka faktorer som påverkar hjärtfrekvensen och slagvolymen och förklara hur justeringar i slagvolym och minutvolym koordineras vid olika grader av fysisk aktivitet Minutvolym är mängden blod som pumpas ut ur den vänstra ventrikeln under en minut. Vad som avgör volymen är slagfrekvensen gånger slagvolymen. Faktorerna som påverkar hjärtfrekvensen är det autonoma nervsystemet och hormoner. Faktorerna som påverkar slagvolymen är slutdiastolisk volym (volym blod när det är fullt) och slutsystolisk volym (volym blod som ärkvar när det pumpas ut blod). SA-noden påverkas av acetylkolin som frisätts från parasympatiska motorneuron vilekt leder till sänkt hjärtfrekvens. Noradrenalin frisätts från sympatiska neuron vilket ökar hjärtfrekvensen.

Alla Inga Spara