Kapitel 21 Kärlsystemet

Alla Inga Spara

• Namnge och särskilja de olika typerna av blodkärl på basis av deras anatomiska struktur och funktion och beskriva hur och var vätska och lösta substanser kommer in i och lämnar det kardiovaskulära systemet Vener återför blodet till hjärtat. Det finns stora, medium-stora och venule. Kapilärer är de minsta blodkärlen med tunna väggar. Här sker allt utbyte mellan blodet och omgivande vävnad. Det finns ett endotelcell-lager och tunica media och externa saknas. Det finns tre varianter. Täta kapillärer finns i all vävnad utom epitel och brosk. Deras funktion är att de medger diffusion av vatten, små molekyler, elektrolyer och fettlösliga ämnen. Fenestrerade kapillärer medger snabbt utbyte av vatten, små och något större molekyler mellan plasman intracellulär väska. Den tredje typen är sinusnoider som finns i levern, benmärg och endokrina organ där den hjälper till att diffundera plasmaproteiner mellan vätskorna. Kapillärbädden förbinder arteriolen med venolen. Blodflödet regleras via pre-kapillär sfinkter. Små sfinter muskler kontraherar beroende på om syrerikt blod behövs eller ej. Det finns collateral artär som agerar som skydd ifall det blir propp i den ena så det fortfarande finns blodflöde. Artärer transporterar blodet bord från hjärtat. Det finns tre olika typer, elastiska artärer är väldigt töjbara för att klara stora och varierande mängder av blod direkt från hjärtat. Muskulära artärer är något mindre och innehåller mycket mer muskler för att kunna reglera blodflödet vid t.e.x. en skada. Arteriole består av glatt muskulatur och de justerar motståndet för blodet att ta sig fram genom. Vasokonstruktion innebär kontraktion för mindre lumen och vasodilation innebär relaxation för större lumen. Artärer och vener har tre lager. Tunica imtima är det innersta lagret och består av ett enkelt endotelcellskikt. Tunica media är det mellersta lagret och består av glatta muskelceller omgivna av bindväv. Tunica externa är det yttersta lagret. Det yttersta och mellersta lagret är för tjockt för att tillåta diffusion så därför finns det små artärer och vener inuti väggarna som kallas vasa vasorum. Skillnader mellan artärer och vener är att artärer har tjockare väggar och högre blodtryck medan vener har venklaffar. Veners intima är flexibel med artärers intima veckar sig
• Förklara de mekanismer som reglerar blodflödet genom artärer, kapillärer och vener och beskriva de faktorer som påverkar blodtrycket I artärväggarna finns något som hter elastisk rebound. Det innebär att väggarna spänns ut under systole och återtar sin form under diastole. Detta för blodet vidare under diastole och dämpar blodtrycksskillnaderna mellan systole och diastole. Det venösa återflödet assisteras av omgivande skelettmuskulatur som trycker på venerna. Venklaffar hindrar återflödet av blodet. Den "respiratoriska pumpen" som orsakar tryck på venerna i brösthålan i samband med andningsmuskulaturens rörelse. Det finns blodtryck (BT), arteriella trycket som mäts i mm Hg. hydrostatiskt tryck i kapillärerna (CHP), venösa blodtrycket och systoliskt och diastoliskt tryck. Pumpmotståndet i det perifera kärlsystemet beror på: Kärlens resistens (friktionen emot väggarna), Blodets viskositet (fler celler = tyngre), kärlens längd och radie (längre kärl = mer friktion samt mindre radie = mer friktion. Mer friktion vid kanterna och mindre i mitten av kärlet) samt blodflödets turbolens (orgelbunden yta).
• Ange de mekanismer som styr förflyttningen av vätska och med blodet transporterade ämnen mellan kapillärer och interstitiella rummet Vad diffunderar? Vatten, joner (Na+, K+, Ca2+,Cl),små molekyler som glukos, stora vattenlösliga ämnen med fenestrerade kapslar, lipider, fettlösliga ämnen, gaser (O2 och CO2) diffunderar genom endotelcellernas plasmamembran och plasmaproteiner kan vid sinusnoider. Filtrationen drivs av hydrostatiskt tryck, från högt till lägre. Vatten drar med sig andra ämnen över kärlväggen men ej större ämnen. Pga osmotiskt tryck så reabsorberas vattenmolekyler genom ett semi-permeabelt skikt (kapillärväggen) mot de lägre vattenkoncentrationerna. Hydratiska trycket minskar gradvis medan det osmotiska trycket är konstant hela vägen. Detta leder till att fler vätska filtreras ut än vad som reabsirberas. Denna vätskan tas hand om lymfkörtlarna och transporteras sedan in i cirkulationen igen.
• Förklara hur cirkulationssystemet svarar på krav vid fysisk ansträngning och blödning Auto-regolatoriska systemet är snabbt och lokalt. Muskeln jobbar vilket leder till mer värme. Sfintermusklerna öppnar upp sig mer vilket kräver syre och behov av att släppa ut mer koldioxid. Detta innebär vasodilation vilket leder till ökat blodflöde. Nervreglering verkar snabbt. Baroreceptorer finns som rapporterar till törstcentra. Adrenalin och noradrenalin frisätts så hjärtat slår fortare och hårdare. Endokrina systemet är mer långtidverkande. Baroreceptorer känner av det låga trycket vilket leder till att renin frisätts som onvandlar angiotensinogen till angiotensin 1. Det omvandlas sedan till angiotensin 2 med hjälp av ACE från lungorna. Angiotensin 2 får kärlen att dra sig samman vilket skapar ett högre tryck. Då kommer binjurarna tillverka aldosteron som får njuren att spara på natrium och vatten. Eftersom vatten sparas blir det större blodvolym vilket innebär högre tryck. Törstcentra påverkas så vi fyller på med mer vatten för att öka trycket. Vid löpning t.ex. så klmmer muskler åt venerna vilket pumpar upp blod fortare till hjärtat. Vi kommer andas fortare för att bli av med all koldioxid. Andningen i bröstkrogen minskar och höjer trycket. Baroreceptorer i höger förmak rapporterar att det kommer mer blod vilket gör att hjärtat slår hårdare. Mer av blodet går till de organ som behöver det t.ex. lungorna och mindre till saker som matspjälkningssystemet. Efter träning vill vi sänka trycket och då frisätter hjärtat AMP och BMP som ökar natriumförlusten, mer urinering, minskad törst och minskad frisättning av ADH, adrenalin och nordadrenalin bland annat.

Alla Inga Spara