Kapitel 25 Metabolismen

Alla Inga Spara

• Beskriva vägarna som är inblandade i lipidmetabolismen och summera mekanismerna som är nödvändiga för lipidtransport och distribution Nedbrytningen sker i mitokondrien. Sedan kan lipider transporteras med fyra olika lipoproteinpartiklar. Kylomikroner transporterar främst triglycerider från tarmen till i princip alla perifera vävnader. Levern tar upp kylomikroner och skapar VLDL och LDL. VLDL transporterar främst triglycerider från levern till perifera vävnader. LDL transporterar främst kolesterol från levern till perifera vävnader. Den tas upp via endocytos där lysosomen bryter ned kolesterolet för att cellen ska kunna använda det. Det som inte används tas istället upp av HDL som främst transporterar kolesterol från perifera vävnader (blodet) till levern.
• Summera huvuddragen i proteinmetabolismen och hur proteiner används som energikälla Transminering: överföring av aminogrupp till ketosyra för att generera ny aminosyra (icke-essentiella). Deaminering:Spjälkar aminogrupp från aminosyra vilket ger ammoniumjon. Den är toxisk för kroppen därför omvandlas den tillsammans med koldioxid till urea via ureacykeln som vi sedan släpper ut med urinen
• Kunna skilja mellan absorptiva och postabsorptiva metaboliska tillstånd och sammanfatta karakteristika hos varje typ Absorptiv fas, efter måltid: I levern kan 100g glukos lagras som glykogen via glykogenes. Resterande omvandlas till fettsyror. Aminosyror används för exakt så mycket protein som behövs, lagras ej. Kan också användas för att bilda ATP. I fettväven lagras glukos som fettsyror somblir TG. I skelettmuskler bryts glukos ner för att ge ATP. Glukos lagras som glykogen, max 200g. Vilande muskelceller använder fettsyror som energikälla. I den postabsortiva fasen bryter levern ner glykogen som ger glukos som frisätts ut i blodet. Kan lagra fettsyror i viss mån. Bildar ketonkroppar som frisätts ut i blodet. Fettväven bryter ner TG och frisätter fettsyror. Skelettmuskler bryter ner glykogen vilket ger glukos som endastkan användas för eget bruk. Vid långvarig fasta kan muskelproteiner brytas ned. De kan också använda sig av ketonkroppar. Nervceller använder normalt sett bara glukos som energikälla men de kan ställa om sig till att i viss mån använda sig av ketonkroppar. I absortiv fas ökar insulin vårat glukos-intag. Insulin och tillväxt-hormon ökar proteinsyntesen och aminosyra-upptag. I postabsortiv fas minskar användning av glukos tack vare glukokortigoider
• Ange fett och vattenlösliga vitaminer samt deras huvuduppgift Fettlösliga vitaminer: A bildar synpigment för mörkerseende. D bildar kalcitriol som behövs för kalciumbalansen i kroppen. E är en antioxidant som förhindrar bedbrytningen av A-vitamin och fettsyror. K bildar protrobin, koagulation. De vattenlösliga är B12, folsyra och c-vitamin
• Ange de homeostatiska mekanismerna som bibehåller en konstant kroppstemperatur Vi har termoreceptorer i huden men även inne i kroppen (blodkärl, hjärna). Skickar signal till temperaturcentra i hypothalamus. Vi sänker temperaturen genom öka blodflödet till perifera kärl, svettas och genom att andas mer med munnen. Vi höjer temperaturen genom att minska blodflödet till perifera kärl, ökad metabolism och muskelskälvning. Vid kyla går blodet mer via inre kärlen och vid värme går det mer via yttre kärlen

Alla Inga Spara