Kemi tentamen

Grundämne atomer som har samma mängd protoner

Masstal summan av antalet protoner och neutroner i atomkärnan

Atomnummer antalet protoner i ett grundämne, bestämmer position i periodiska systemet

Isotoper atomer av samma grundämne men med olika antal neutroner, dvs annan massa

Valenselektron elektron i atomens yttersta skal, bestämmer mycket av ämnets egenskaper

Oktettregeln atomer strävar efter åtta valenselektroner i sitt yttersta skal (undantag väte, helium)

Homogen blandning blandning där vi inte kan urskilja de olika beståndsdelarna, lösning, t.ex. salt i vatten

Heterogen blandning blandning där vi kan urskilja de olika beståndsdelarna, t.ex. sand i vatten

Rent ämne Kemisk förening eller grundämne, motsatsen till blandning

Kemisk förening består av två eller flera olika grundämnen bundna till varandra

Legering sammanbindning av olika ämnen varav minst två är metaller

Fotosyntes 6CO2 + 6H2O + Solenergi -> C6H12O6 + 6O2

Cellandning C6H12O6 + 6O2 -> 6CO2 + 6H2O + Energi

Förbränning CH4 + 2O2 -> CO2 + 2H2O

Densitet ett mått på ett ämnes täthet, massa/volym

Syra ämnen som avger vätejoner (H+), pH under 7, ju fler vätejoner desto lägre pH, leder ström

Bas ämnen som upptar vätejoner (H+) och avger hydroxidjoner (OH-), pH över 7, ju fler hydroxidjoner desto högre pH, måste ha ett fritt elektronpar

Stark syra ger ifrån sig alla vätejoner (H+)

Stark bas kan lösa upp alla hydroxidjoner (OH-)

Neutralisation en syra och en bas reagerar och neutraliseras, bildar salt och vatten

Buffert vattenlösning innehållande en syra och dess korresponderande bas, funktion att hålla pH stabilt

Ädelgaser åtta valenselektroner, grupp 18, inte reaktiva, icke-metaller

Alkalimetaller en valenselektron, grupp 1, reaktiva, reagerar gärna med grupp 17, metaller (undantag väte)

Halogener sju valenselektroner, grupp 17, reaktiva, reagerar gärna med grupp 1, icke-metaller

Elektronkonfiguration anger hur elektronerna i en atom är arrangerade

Plasma aggregationstillstånd där en gas värms så att elektronerna separeras från atomkärnorna

Smältning ett ämne går från fast till flytande form

Förångning ett ämne omvandlas till gasform

Kondensering ett ämne går från gas till flytande form

Stelning ett ämne går från flytande till fast form

Sublimering ett ämne går från fast till gasform utan att passera flytande form

Deposition ett ämne går från gas till fast form utan att passera flytande form

Conceptual change förändring av förståelse av koncept

Jon en atom eller molekyl som är positiv eller negativ genom att ha avgivit eller upptagit elektroner

Blandning sammansättning av substanser som inte är kemiskt bundna till varandra, motsatsen till rent ämne

Emulsion en blandning av två vätskor som normalt inte blandar sig lätt, t.ex. hudlotion

Filtrering separeringsmetod där slamningen hälls genom ett filter där föroreningen stannar

Sedimentering separeringsmetod där föroreningen får sjunka till botten

Destillering separeringsmetod där vätska kokar, ångan kyls av och samlas upp

Indunstning separeringsmetod där vätskan dunstar bort

Kromatografi separeringsmetod där lösta ämnen rör sig olika fort över tex papper

Perioder (periodiska systemet) horisontella raderna, samma antal elektronskal

Grupper (periodiska systemet) vertikala raderna, har liknande egenskaper, lika många valenselektroner

Metallegenskaper leder elektrisk ström och värme, smidbar, metallglans

Kemisk reaktion ämnen reagerar med varandra och bildar ett nytt/nya ämne/ ämnen

Kemisk bindning attraktion som sammanfogar atomer och molekyler till varandra

Intermolekylär bindning bindning mellan molekyler

Intramolekylär bindning bindningar inom en molekyl, mellan atomer

Jonbindning intramolekylär bindning, mellan två joner, elektrostatisk attraktion, kan inte förskjutas, tex NaCl

Katjon positiv jon, förlorat en elektron, namn + -jon, t.ex. litiumjon (Li+)

Anjon negativ jon, fått en elektron, namn + -idjon, t.ex. kloridjon (Cl-)

Metallbindning intramolekylär bindning, mellan metaller, bildar hårda ämnen med metallglans, gemensamt elektronmoln, leder ström, kan förskjutas

Kovalent bindning intramolekylär bindning, mellan atomer som inte är så olika i elektronmängd tex syre-syre, delar ett/två/tre elektronpar

Delokaliserade elektroner elektroner som inte har en specifik plats, finns i metallbindningar

Polär kovalenta bindningar intramolekylär bindning, beror på elektronegativitet, tex. HCl

Elektronegativitet ett mått på hur starkt de olika atomerna i en molekyl attraherar elektroner

Dipol en sida i en molekyl som är mer negativt laddad än den andra

Opolär molekyl saknar dipolmoment, laddningsfördelningen är symmetrisk över hela molekylen

Polär molekyl har dipolmoment, molekyl som är positiv i en ände och negativ i andra, vattenlöslig

Dipol-dipolbindning intermolekylär bindning, mellan molekyler med dipoler, den positiva sidan binds med den negativa

Van deer Waals bindning intermolekylär bindning, bildas mellan molekyler med tillfälliga dipoler

Vätebindning intermolekylär bindning, en typ av dipolbindning, den positiva delen är en väteatom bunden till en elektronegativ atom

SIV-regeln syror i vatten

pH-skalan ju lägre värde desto fler oxoniumjoner (H3O+), ju högre värde desto fler hydroxidjoner (OH-)

pH- indikator mäter pH mha oxoniumjoner (H3O+), t.ex. BTB, fenoftalin, pH-papper, rödkål

Organisk förening kol ofta som bas tillsammans med väte

Alkan kolväte med enkelbindning mellan kolatomerna

Alken kolväte med dubbelbindning mellan kolatomerna

Alkyn kolväte med en trippelbindning mellan kolatomerna

Aren kolväte med en eller flera bensenringar

Alkohol kolväte med minst en hydroxidgrupp (OH-grupp)

Ester bildas om en karboxylsyra reagerar med alkohol, väldoftande

Karboxylsyra organisk förening med minst en karboxylgrupp (-COOH)

Reaktionshastighet hastigheten ett ämne förbrukas eller bildas, påverkas av koncentration, temperatur, katalysator

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut