Konstruktionteknik 2

Övningen är skapad 2025-11-23 av nicolehannah. Antal frågor: 258.




Välj frågor (258)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • Vad är ett annat namn för den vanligaste betongen som används? cementbetong
  • Nämn två olika betonger, förutom cementbetong. asfalt, svavelbetong
  • Vilket är bindemedlet för asfaltbetong? bitumen
  • Vad är bindemedlet för svavelbetong? svavel
  • Vilka två delar ingår i betong? cementpasta, ballast
  • Vad ingår i cementpasta? cement, tillsatsmaterial, tillsatsmedel, vatten
  • Vad ingår i ballast? sten, grus
  • Vad är den ungefärliga andel cement i betong? (i %) 14
  • Vad är den ungefärliga andel sten i betong? (i %) 40
  • Vad är den ungefärliga andel vatten i betong? (i %) 6
  • Vad är den ungefärliga andel grus och sand i betong? (i %) 40
  • Vad är den ungefärliga andel tillsatsmedel i betong? (i %) <1
  • Vad är ett annat ord för cementreaktion? hydration
  • Vad är cementreaktionen? cement+vatten
  • Vad är "ämnena" som skapas i cementreaktionen cement+vatten? cementgel+kalciumhydroxid
  • Vad bidrar cementgel till i cementreaktionen? hållfasthet
  • Vad bidrar kalciumhyrdroxid till i cementreaktionen? högt pH, vilket rostskyddar armeringen
  • Vad är formeln för vattencementtalet? vct=vatten(kg/m^3)/cement(kg/m^3)
  • Högt vct innebär mycket vatten.
  • Högt vct innebär lite cement.
  • Lågt vct innebär lite vatten.
  • Lågt vct innebär mycket cement.
  • Högt vct ger stort avstånd mellan cementpartiklarna.
  • Lågt vct ger litet avstånd mellan cementpartiklarna.
  • Stort avstånd mellan cementpartiklarna gör cementen lätt att gjuta.
  • Litet avstånd mellan cementpartiklarna gör cementen svår att gjuta.
  • Högt vct innebär många och grova kanaler mellan partiklarna, vilket leder till egenskaperna... dålig beständighet, god beständighet, hög temperaturutveckling, kort uttorkningstid
  • Högt vct innebär många och grova kanaler mellan partiklarna, vilket leder till egenskaperna... låg hållfasthet, god beständighet, hög temperaturutveckling, kort uttorkningstid
  • Lågt vct innebär många och grova kanaler mellan partiklarna, vilket leder till egenskaperna... god beständighet, dålig beständighet, låg hållfasthet
  • Lågt vct innebär många och grova kanaler mellan partiklarna, vilket leder till egenskaperna... hög temperatur utveckling, dålig beständighet, låg hållfasthet, otät betong
  • Lågt vct innebär många och grova kanaler mellan partiklarna, vilket leder till egenskaperna... kort uttorkningstid, dålig beständighet, låg hållfasthet
  • Många grova kanaler mellan partiklarna i cement leder till otät betong vilket leder till dålig beständighet.
  • Lågt vct innebär många och grova kanaler mellan partiklarna, vilket leder till egenskaperna... hög hållfasthet, dålig beständighet, låg hållfasthet
  • Lågt vct i betong leder till stor täthet vilket leder till god beständighet.
  • Lågt vct uppkommer då man har mycket cement vilket leder till hög temperaturutveckling.
  • Betongens kretslopp: Efter kalsten tillförs värme och blir bränd kalk.
  • Betongens kretslopp: Till bränd kalk tillförs vatten och kalciumhydroxid bildas.
  • Betongens kretslopp: Till kalciumhydroxid tillförs koldioxid och kalksten bildas.
  • Betongens kretslopp: Kalksten-> bränd kalk -> Kalciumhydroxid->
  • Betongens kretslopp: Bränd kalk -> kalciumhydroxid -> Kalksten ->
  • Betongens kretslopp: Kalciumhydroxid -> kalksten -> Bränd kalk ->
  • Produktion av 1000kg cement avger 700-900kg koldioxid.
  • Under vilken process återtar betongen ungefär hälften av den koldioxid som drivits ut? karbonatiseringen
  • Under karbonatiseringen återtar betongen cirka 15-20 % av koldioxiden av totalen.
  • Vad står CCS för? carbon capture storage
  • Enligt infång och lagring av koldioxid (CCS), vad är mest rationellt att hantera utsläppen? punktformiga stora utsläpp, tusentals små
  • Cement är en kombination av oxider. Hur stor andel är kalcium? (%) 60-70, 17-25, 2-8, 0-6, 0-4, 1-4
  • Cement är en kombination av oxider. Hur stor andel är kisel? (%) 17-25, 60-70, 2-8, 0-6, 0-4, 1-4
  • Cement är en kombination av oxider. Hur stor andel är aluminium? (%) 2-8, 60-70, 17-25, 0-6, 0-4, 1-4
  • Cement är en kombination av oxider. Hur stor andel är järn? (%) 0-6, 60-70, 17-25, 2-8, 0-4, 1-4
  • Cement är en kombination av oxider. Hur stor andel är magnesium? (%) 0-4, 60-70, 17-25, 2-8, 0-6, 1-4
  • Cement är en kombination av oxider. Hur stor andel är svavel? (%) 1-4, 60-70, 17-25, 2-8, 0-6, 0-4
  • Nämn tre olika cementtyper. portlandcement, sammansatta portlandcement, slaggcement
  • Vad är en stor anledning till att använda tillsatsmaterial idag? minska koldioxidutsläpp
  • Nämn tre olika tillsatsmaterial som används för cementersättning. flygaska, slagg, silikastoft
  • Vad står vbt för? vattenbindemedelstal
  • När man gör cement kan (vatten relaterad) starkt salthaltigt vatten inte användas.
  • När man tillverkar betong kan man använda bräckt vatten , men inte för spännarmering.
  • För att få bättre konsistens vid låga vct används... flyttillsatsmedel
  • För att få bättre konsistens vid lågt vct, men svagare effekt än flyttillsatsmedel används? vattenreducerare
  • Vad tillsätter man för att göra betong mer frost beständigt? luftporbildare
  • Vad använder man för att påskynda tillstyvnandet för betongen? accelerator
  • Vad tillsätter man för att sakta ner tillstyvnandet av betong? retarder
  • Vilken betong behöver ingen vibrering? självkompakterande betong
  • Vad betyder SKB självkompakterande betong
  • Den färska betongen benägenhet att inte separera kallas... stabilitet
  • Seperationen under betongens härdning då sten är tyngre än cementpasta kallas... stenseperation
  • Seperationen under betongens härdning då vattnet är lättare kallas... vattenseperation
  • Vad kallas seperationen då cementbruket kommer upp i ytan under betongens härdning? bruksseperation
  • Vad kallas det när vatten och luft avgår mot ytan under betongens härdning? sättning
  • Under de 2-4 första timmarna av betongens tillstynande sker vattenavgång som leder till ändring av konsistens.
  • Under betongens tillstyvnande mellan 2-4 och 8-10 timmar av processen sker skelettuppbyggnad vilket leder till ändring av penetrationsmotstånd.
  • Under betongens tillstyvnande, efter 8-10 timmar under processen sker ändring av hållfasthet .
  • Under betongens hårdnande kallas betongen i fas 1... färsk betong
  • Under betongens hårdnande kallas betongen i fas 2... ung betong
  • Under betongens hårdnande sker hållfasthetstillväxt i fas 3.
  • Under betongens hårdnande sker hårdnad av betong i fas 4.
  • Under betongens härdning måste... vattenavgång förhindras från första början.
  • Under betongens härdning måste vattenavgång förhindras från första början, annars kan plastiska krympsprickor uppstå.
  • Helst skall härdning göras med vatten begjutning .
  • Under betongens härdning vid höga vct kan plasttäckning eller membranhärdare räcka, p.g.a. vattenöverskott.
  • Betong har hög tryckhållfasthet.
  • Betong har låg draghållfasthet.
  • Lågt vct ger (hög eller låg) hög hållfasthet.
  • Hållfastheten minskar med (ökande eller minskande) ökande lufthalt.
  • Hållfastheten (ökar eller minskar) ökar med ökande ballaststyrka.
  • Hållfastheten (ökar eller minskar) ökar med ökande mängd ballast.
  • Hållfastheten (ökar eller minskar) ökar med tiden
  • Hållfastheten (ökar eller minskar) ökar vid god härdning.
  • Hållfastheten minskar vid (höga eller låga) höga temperaturer.
  • Hållfastheten (ökar eller minskar) minskar vid fuktmättnad.
  • Hållfastheten (ökar eller minskar) ökar vid ökande belastningshastighet.
  • Hållfastheten (ökar eller minskar) minskar vid långvarig belastning.
  • Hållfastheten (ökar eller minskar) minskar vid upprepad belastning (utmattning).
  • Nämn de fyra olika typer av betongens deformationer. elastisk deformation, krypning, krympning, temperaturändring
  • Betong (utvidgas eller krymper) utvidgas vid temperaturhöjning.
  • Längdutvidgning kan variera beroende på ballasten .
  • Betongens krympning ökar vid (ökande eller minskande) ökande vattenmängd.
  • Betongens krympning ökar vid (ökande eller minskande) ökande cementpastainnehåll.
  • Betongens krympning ökar vid (låg eller hög) låg relativ luftfuktighet.
  • Betongens krympning ökar vid (ökat eller minskat) ökat antal uttorkningsriktningar.
  • Betongens krympning ökar vid (minskande eller ökande) minskande dimensioner.
  • betongens krympning (ökar eller minskar) ökar med tiden.
  • Betongens krympning ökar med (ökande eller sjunkande) ökande temperatur.
  • Betongens krypning (ökar eller minskar) ökar med lastens varaktighet.
  • Betongens krypning (sjunker eller ökar) sjunker med ökande ålder vid pålastning.
  • Betongens krypning (ökar eller sjunker) ökar vid ökande spänningsnivå.
  • Betongens krypning (ökar eller minskar) ökar med mer vatten och cementpasta.
  • Betongens krypning ökar med (ökande eller minskande) ökande temperatur.
  • Betongens krypning (ökar eller minskar) ökar då temperatur och RH varierar.
  • Betongens krypning ökar vid (hög eller låg) låg relativ luftfuktighet.
  • Sprickbildning p.g.a. alkali-kiselsyra-reaktion kräver tillgång till... fukt
  • Armeringskorrosion kan ske med karbonatisering eller kloridinträngning .
  • Frostskador i betong (förvärras eller förbättras) förvärras i närvaro av salt.
  • Fukt och vatten skapar följande fyra problem: frost, korrosion, alkalikiselreaktioner, urlakning
  • Vad står AKR för? alkalikiselreaktioner
  • Vilken faktor påverkar alla typer av nedbrytning av betong negativt? vatten och fukt, syre, hög temperatur, låg temperatur
  • Korrosion sker vid (hög eller låg) hög temperatur.
  • En faktor för att korrosion ska ske är syre, låg temperatur
  • En faktor till att AKR kan ske är (hög eller låg) hög temperatur.
  • En faktor till att urlakning kan ske är (hög eller låg) låg temperatur.
  • Vid val av ballast skall man undvika lermaterial för att behålla beständigheten.
  • Beständig ballast skall vara frost -beständig.
  • Beständig ballast (ska eller får inte) får inte vara alkalireaktiv och/eller innehålla sulfat eller sulfider.
  • Beständig ballast får/ska innehålla (liten eller stor) liten mängd organiska föreningar.
  • Krav på luftporsystemet: 1. Volymen luftporer har utrymme för vattnets expansion (det totala luftbehovet).
  • Krav på luftporsystemet: 2. Avståndet från vattnet till närmste luftpor är så litet att vattnet inte spränger transportvägens väggar (den kritiska avståndsfaktorn),
  • Krav på luftporsystemet: 3. Luftporsystemet är beständigt över tiden.
  • Krav på beständiga betongkonstruktioner: 1. ytskydd , 2. Riktig produktion, 3. Beständig betong, 4. Lämplig detaljutformning, 5. Val av rätt konstruktionstyp.
  • Krav på beständiga betongkonstruktioner: 1. Ytskydd, 2. riktig produktion , 3. Beständig betong, 4. Lämplig detaljutformning, 5. Val av rätt konstruktionstyp.
  • Krav på beständiga betongkonstruktioner: 1. Ytskydd, 2. Riktig produktion, 3. beständig betong , 4. Lämplig detaljutformning, 5. Val av rätt konstruktionstyp.
  • Krav på beständiga betongkonstruktioner: 1. Ytskydd, 2. Riktig produktion, 3. Beständig betong, 4. lämplig detaljutformning , 5. Val av rätt konstruktionstyp.
  • Krav på beständiga betongkonstruktioner: 1. Ytskydd, 2. Riktig produktion, 3. Beständig betong, 4. Lämplig detaljutformning, 5. val av rätt konstruktionstyp .
  • Utformning av beständiga betongkonstruktioner: armering , täckande betongskikt, avledning av ytvatten, övergångskonstruktioner.
  • Utformning av beständiga betongkonstruktioner: armering, täckande betongskikt , avledning av ytvatten, övergångskonstruktion.
  • Utformning av beständiga betongkonstruktioner: armering, täckande betongskikt, avledning av ytvatten , övergångskonstruktioner.
  • Utformning av beständiga betongkonstruktioner: armering, täckande betongskikt, avledning av ytvatten, övergångskonstruktioner .
  • Man skyddar betongens livslängd mot kloridinträngning med lågt vct vilket ger tätare betong, tjockare tätskickt och vatten avstötande impregneringar (silaner, siloxaner m.m.)
  • Man skyddar betongens livslängd mot kloridinträngning med lågt vct (d.v.s. tätare betong), tjockare tätskikt och vatten avstötande impregneringar (silaner och siloxaner m.m.)
  • Man skyddar betongens livslängd mot kloridinträngning med lågt vct (d.v.s. tätare betong), tjockare täckskikt och vattenavstötande impregneringar (silaner, siloxaner m.m.)
  • Livslängden för betongen ökas med avseende på frostangrepp med lågt vct (d.v.s. tätare betong) och luftporbildare.
  • Livslängden för betongen ökas med avseende på frostangrepp med lågt vct (d.v.s. tätare betong) och luftporbildare .
  • Luftporbildare ökar livslängden för betong med avseende på frostangrepp, dem skapar (många små eller få stora) många små och jämnt fördelade porer med små inbördes avstånd.
  • vct är mindre än 0.55 är måttligt betongaggressiv miljö (XF1).
  • vct är mindre än 0.45 är mycket betongaggressiv miljö (XF4).
  • Armeringens uppgifter i första hand är att ta upp dragspänningar och i andra hand att fördela sprickor.
  • Armeringens uppgifter i första hand är att ta upp dragspänningar och i andra hand att fördela sprickor .
  • Sprickor ska helst vara (måna fina än grova få eller grova få än många fina) många fina än grova få .
  • Armeringens uppgifter i pelare är att bidra till bärförmågan i tryck.
  • Armering (krymper eller krymper inte) krymper inte .
  • Armering (kryper eller kryper inte) kryper inte .
  • Spänningar i (betongen måste kunna överföras till armeringen eller armeringen måste kunna överföras till betongen) betongen måste kunna överföras till armeringen .
  • Armeringen behöver vara förankrad i betongen.
  • Böjarmering ska ta hand om dragspänningar av böjande moment.
  • Stansarmering ska förhindra genomstansning i plattor .
  • Sprickarmering ska fördela grova sprickor i många fina .
  • Fördelningsarmering ska fördela spänningar av stora punktkrafter .
  • Upphängningsarmering ska lyfta krafter från under till överkant i höga balkar/väggar.
  • Genom att spännarmeringen spänns får man tryck i betongen och drag i spännarmeringen.
  • Genom att spännarmeringen spänns får man ryck i betongen och drag i spännarmeringen .
  • Betong är mycket (bra eller dåligt) bra i tryck.
  • Betongen är mycket bra i tryck vilket leder till att betongen förblir osprucken i bruksskedet och därmed mindre deformationer och (bättre eller sämre) bättre beständighet.
  • Ett syfte med att ha ett täckande betongskikt (TB) är att förhindra att armeringen dras ut ur betongen .
  • Ett syfte med att ha ett täckande betongskikt (TB) är att skydda armeringen från korrosion (salt m.m.).
  • Det som påverkar täckande betongskiktets tjocklek är inom eller utomhus , miljöpåverkan, livslängd, vct, stålsort, impregnering.
  • Det som påverkar täckande betongskiktets tjocklek är inom eller utomhus, miljöpåverkan , livslängd, vct, stålsort, impregnering.
  • Det som påverkar täckande betongskiktets tjocklek är inom eller utomhus, miljöpåverkan, livslängd , vct, stålsort, impregnering.
  • Det som påverkar täckande betongskiktets tjocklek är inom eller utomhus, miljöpåverkan, livslängd, vct , stålsort, impregnering.
  • Det som påverkar täckande betongskiktets tjocklek är inom eller utomhus, miljöpåverkan, livslängd, vct, stålsort , impregnering.
  • Det som påverkar täckande betongskiktets tjocklek är inom eller utomhus, miljöpåverkan, livslängd, vct, stålsort, impregnering .
  • Vad betyder TB? täckande betongskikt
  • I Stadium I är betongen osprucken och armeringen bidrar (mycket eller lite) lite .
  • I Stadium II är betongen sprucken och armeringen tar... hela dragkraften, lite av dragkraften, inget av dragkraften
  • I Stadium I är betongen osprucken och punktlasten (<, = eller >) < brukslasten (vanligen).
  • I Stadium II är betongen sprucken och punktlasten (<, = eller >) = brukslasten.
  • I Stadium III är betongen i brottstadiet och punktlasten (<, = eller >) = brottlasten.
  • Lite armering leder till att armeringen flyter
  • När man har lite armering och armeringen flyter blir betongen (väldigt skadad eller begränsat skadad)... begränsat skadad
  • Mycket armering leder till att betongen krossas och armeringen inte når flytgränsen.
  • Mycket armering leder till att armeringen (når eller inte når) inte når flytgränsen och betongen krossas.
  • Betongen krossas samtidigt som armeringen flyter då man har balanserad armering .
  • Plötslig, kraftig glidning i sned böjspricka ger.. böjskjuvbrott
  • Då huvuddragspänningen är större än draghållfastheten blir det... livskjuvbrott
  • Tryckbrott i sned betongsträva (främst i fall med kraftig armering) ger... livskjuvbrott
  • Vid livskjuvbrott är huvuddragspänningen (<, = eller >) > draghållfastheten.
  • För att höja momentkapaciteten kan man ha större tvärsnittshöjd , större tvärsnittsbredd, högre tryckhållfasthet, mer dragarmering eller inlägg av tryckarmering.
  • För att höja momentkapaciteten kan man ha större tvärsnittshöjd, större tvärsnittsbredd , högre tryckhållfasthet, mer dragarmering eller inlägg av tryckarmering.
  • För att höja momentkapaciteten kan man ha större tvärsnittshöjd, större tvärsnittsbredd, högre tryckhållfasthet , mer dragarmering eller inlägg av tryckarmering.
  • För att höja momentkapaciteten kan man ha större tvärsnittshöjd, större tvärsnittsbredd, högre tryckhållfasthet, mer dragarmering eller inlägg av tryckarmering.
  • För att höja momentkapaciteten kan man ha större tvärsnittshöjd, större tvärsnittsbredd, högre tryckhållfasthet, mer dragarmering eller inlägg av tryckarmering .
  • Pelare påverkas huvudsakligen av... tryckkrafter
  • Bärande väggar påverkas främst av tryckkrafter i pelarens plan, men kan även behöva ta upp vindlaster och källarväggar kan ibland behöva ta upp jordtryck.
  • Bärande väggar påverkas främst av tryckkrafter i pelarens plan, men källarväggar kan ibland behöva ta upp jordtryck .
  • Knäckning i styva riktningen är (sannolikt eller osannolikt) osannolikt .
  • Risken för knäckning (ökar eller minskar) ökar med ökande tryckkraft och ökande slankhet (L/h).
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet , beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, damfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet , slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brand och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka , slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka , jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet , sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning , fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet , installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet, täthet för väska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer , utseende och kulör, dammfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör , dammfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehagighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet, täthet för vätska och gas , halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet , rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien , gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet , brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling .
  • Bärlagret bidrar till industrigolvets... bärförmåga
  • Ifall inga fuktkänsliga mattor eller ytskikt appliceras kan kapillärbrytande skikt uteslutas.
  • För att undvika krympsprickor kan man eliminera orsakerna genom att minska krympningen eller minska tvånget.
  • För att undvika krympsprickor kan man eliminera orsakerna genom att minska tvånget eller minska krympningen.
  • För att undvika krympsprickor kan man begränsa konsekvenserna genom att armera eller lägga in fogar.
  • För att undvika krympsprickor kan man begränsa konsekvenserna genom att lägga in fogar eller armera.
  • Strategier för sprickkontroll: Välj en betong med (hög eller låg) låg krympning och stor töjbarhet -> sprickfrihet.
  • Strategier för sprickkontroll: Välj en betong med (stor eller liten) töjbarhet och låg krympning -> sprickfrihet.
  • Strategier för sprickkontroll: Åstadkom ett finmaskigt sprickmönster -> begränsad sprickbredd
  • Genom att lägga in fogar kan man begränsa fogbredd , få god lastöverföring och ingen katerosion.
  • Genom att lägga in fogar kan man få god lastöverföring , använda begränsad fogbredd och inte få någon kanterosion.
  • Genom att lägga in fogar kan man se till att man inte får någon kanterosion , begränsa fogbredd och få god lastöverföring.
  • Betongens krympning ökar med (ökande eller minskande) ökande mängd vatten i betongreceptet.
  • Betongens krympning ökar med (ökande eller minskande) ökande mängd cementpasta i betongreceptet.
  • Betongens krympning ökar med antalet uttorkningsriktningar .
  • Betongens krympning ökar med (ökande eller minskande) minskande dimensioner.
  • Betongens krympning ökar med tiden .
  • Betongens krympning ökar med (ökande eller minskande) minskande relativ luftfuktighet i omgivningen.
  • Betongens krympning ökar med (ökande eller minskande) ökande temperatur.
  • För att reducera betongen krympning kan man (öka eller minska) öka steninnehållet.
  • För att reducera betongen krympning kan man (öka eller minska) öka maximal stenstorlek.
  • För att reducera betongen krympning kan man (höja eller sänka) höja relativa luftfuktigheten.
  • För att reducera betongen krympning kan man förbättra och (förlänga eller förkorta) förlänga härdningen.
  • För att reducera krympningen kan man använda krympreducerare , vakuumbehandling, krympningskompenserande betong eller stenfyllnadsbetong (injekteringsbetong).
  • För att reducera krympningen kan man använda vakuumbehandling krympreducerare, krympningskompenserande betong eller stenfyllnadsbetong (injekteringsbetong).
  • För att minska tvånget i betongen kan man isolera mellan konstruktioner , undvika kantbalkar, undvika språng, åstadkomma ett jämnt underlag och säkerställa rörelsefrihet i båda riktningarna.
  • För att minska tvånget kan man isolera mot andra konstruktioner, undvika kantbalkar , undvika språng, åstadkomma ett jämnt underlag och säkerhetsställa rörelsefrihet i båda riktningarna.
  • För att minska tvånget kan man isolera mot andra konstruktioner, undvika kantbalkar, undvika språng , åstadkomma ett jämnt underlag och säkerhetsställa rörelsefrihet i båda riktningarna.
  • För att minska tvånget kan man isolera mot andra konstruktioner, undvika kantbalkar, undvika språng, åstadkomma ett jämnt underlag , säkerställa rörelsefrihet i båda riktningarna.
  • För att minska tvånget kan man isolera mot andra konstruktioner, undvika kantbalkar, undvika språng, åstadkomma ett jämnt underlag, säkerställa rörelsefrihet i båda riktningarna .
  • För att begränsa konsekvenserna av krympningen kan man lägga in fogar , armera med lösa stänge eller nät och använda fiberbetong.
  • För att begränsa konsekvenserna av krympningen kan man lägga in fogar, armera med lösa stänger eller nät , använda fiberbetong.
  • För att begränsa konsekvenserna av krympningen kan man lägga in fogar, armera med lösa stänger eller nät och använda fiberbetong .
  • Tre typer av fogar är kontraktionsfog , arbetsfog och isolationsfog.
  • Tre typer av fogar är kontraktionsfog, arbetsfog , isolation.
  • Tre typer av fogar är kontraktionsfog, arbetsfog, isolationsfog .
  • Fogen utgör en (styrka eller svaghet) svaghet i betonggolvet och kostar pengar.
  • Fem typer av armering är nätarmering , stångarmering, stålfibrer, plastfibrer och spännarmering.
  • Fem typer av armering är nätarmering, stångarmering , stålfibrer, plastfibrer, spänningsarmering.
  • Fem typer av armering är nätarmering, stångarmering stålfibrer , plastfibrer, spänningsarmering.
  • Fem typer av armering är nätarmering, stångarmering, stålfibrer , plastfibrer och spänningsarmering.
  • Fem typer av armering är nätarmering, stångarmering, stålfibrer, plastfibrer och spänningsarmering.
  • Fem typer av armering är nätarmering, stångarmering, stålfibrer, plastfibrer och spänningsarmering .
  • Att begränsa sprickbildning med slakarmering är dyrt och ger (mycket eller lite) mycket koldioxid avtryck.
  • Dålig härdning ger sämre hållfasthet , slitstyrka, beständighet och större krympning.
  • Dålig härdning ger sämre hållfasthet, slitstyrka , beständighet och större krympning
  • Dålig härdning ger sämre hållfasthet, slitstyrka, beständighet och större krympning.
  • Dålig härdning ger sämre hållfasthet, slitstyrka, beständighet och större krympning .

Alla Inga

Utdelad övning

https://spellic.com/swe/ovning/konstruktionteknik-2.12802702.html