la ord

Övningen är skapad 2022-01-09 av kaelg001. Antal frågor: 70.




Välj frågor (70)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • ①Alla 2 × 2-matriser kan diagonaliseras. Falskt, Sant
  • ①A’s nollrum är nolldimensionellt ⟺ A har egenvärdet λ = 0 Sant, Falskt
  • ①A’s nollrum är nolldimensionellt ⟺ A är inverterbar Sant, Falskt
  • ①A’s nollrum är nolldimensionellt ⟺ det A = 0 Falskt, Sant
  • ①A’s nollrum är nolldimensionellt ⟺ Ekvationssystemet Ax = b är konsistent för alla b ∈ ℝⁿ Falskt, Sant
  • ①A’s nollrum är nolldimensionellt ⟺ Rang A = n Sant, Falskt
  • ①Det linjära höljet Span{u1‚ u2‚ u3} innehåller tre vektorer. Falskt, Sant
  • ①En linje genom origo är alltid ett delrum i ℝⁿ där n > 1 Sant, Falskt
  • ①En matris A är diagonaliserbar om den kan på ett 𝐮𝐧𝐢𝐤𝐭 sätt skrivas på formen A = P DP⁻¹‚ där P är en inverterbar matris och D är en diagonalmatris. Falskt, Sant
  • ①Ett delrum av dimension 2 i vektorrummet ℝ³ är 𝐚𝐥𝐥𝐭𝐢𝐝 samma som ett plan i ℝ³. Falskt, Sant
  • ①För alla symmetriska matriser gäller det att egenvektorer med olika egenvärden är ortogonala. Sant, Falskt
  • ①För 𝐚𝐥𝐥𝐚 n × n matriser A‚ B och C gäller det B = C om AB = AC Falskt, Sant
  • ①Om A är en n × n ortogonal matris så gäller att A(A^t + A⁻¹) = 2Iₙ Sant, Falskt
  • ①Om A är en ortogonal matris så gäller att A^t = A⁻¹ Sant, Falskt
  • ①Om ett ekvationssystem är konsistent‚ så har det en unik lösning. Falskt, Sant
  • ①Om f och g är linjära funktioner från ett vektorrum V till ℝ‚ så är f + g en linjär funktion från V till ℝ. Sant, Falskt
  • ①Om f och g är linjära funktioner från ℝ till ℝ‚ så är produkten f · g en linjär funktion från ℝ till ℝ. Falskt, Sant
  • ①Om vektorerna {u1‚ u2} utgör en bas i ℝ²‚ så vet vi att {u1‚ u1 + u2} är en bas i ℝ² Sant, Falskt
  • ①Vektorerna a × b och a + b är vinkelräta (= ortogonala) Sant, Falskt
  • ①|u|^2 = u·u Sant, Falskt
  • ②(v·u)/∥v∥²*u Projicera vektorn u på vektorn v, Projicera vektorn v på vektorn u
  • ②(v₂w₃ - v₃w₂, v₃w₁ - v₁w₃, v₁w₂ - v₂w₁) där v och w är vektorer Kryssprodukt, Skalärprodukt, Punktprodukt
  • ②Col(A) Kolonnerna i den ursprungliga matrisen som radreducerade har ledande ettor (ej nödvändigtvis ettor dock)., Nollskilda kolonnerna i den radreducerade matrisen A.
  • ②Ett ekvationssystem med full rang har {} antal lösningar en och endast en, oändligt, inkonsistent
  • ②Ett underbestämt system har {} antal lösningar oändligt, inkonsistent, en och endast en
  • ②Ett överbestämt system har {} antal lösningar inkonsistent, oändligt, en och endast en
  • ②krävs för bas i ℝⁿ n antal oberoende vektorer, n värden i varje vektor, n beroende vektorer, n element
  • ②Matrismultiplikation rad×kolon, kolon×rad
  • ②Projicera vektorn u på vektorn v projᵥu, projᵤv
  • ②Row(A) Nollskilda raderna i den radreducerade matrisen A., Raderna i den ursprungliga matrisen som radreducerade har ledande ettor (ej nödvändigtvis ettor dock).
  • ②Storlek på matrisprodukt med (n×m)(m×n) n×n, m×m, n×m, m×n
  • ②Vad m×n representerar i en matris rad×kolon, kolon×rad
  • ②vektorer: v·u Skalärprodukt, Kryssprodukt
  • ②vektorer: v×u Kryssprodukt, Skalärprodukt, Punktprodukt
  • ③A×A⁻¹= I
  • ③ekvationssystem som har en lösing (en eller flera) konsistent
  • ③ekvationssystem som saknar lösning inkonsistent
  • ③Matris med enbart nollor över eller under diagonalen Triangulär matris
  • ③Rangsatsen för matris A: dim(Nul A) + rank(A) = kolon
  • ③Vid sökande efter A = PDP⁻¹ vad bildar egenrummen? P
  • ③Vid sökande efter A = PDP⁻¹ vad bör en börja söka? karaktäristiska ekvationen
  • ③Vid sökande efter A = PDP⁻¹ vad hittas efter att den karaktäristiska ekvationen hittas? egenvärden
  • ③Vid sökande efter A = PDP⁻¹ vad söks efter egenvärdena hittats? egenrummet
  • ④Gör vektor v till längd 1 v/|v|
  • ④Hur hittas Nul(A) om Nul(A) = x? Ax=0
  • ④Hur ser sekularekvationen ut i LaTeX? |A-\lambda\cdot I|
  • ④Projicera vektorn u på vektorn v (v*u)/|v|²*u
  • ④Räkna ut avståndet från (a, b) till linjen genom origo med riktningsvektorn (c, d)). |(a, b)-(a*c+b*d)/|(c, d)|²*(c, d)|
  • ④Skalärprodukt mellan vektor a och b (v är vinkeln mellan vektorerna): |a||b|cos(v)
  • ④tranformationsmatrix -x (2 dim) {{1,0},{0,-1}}
  • ④tranformationsmatrix -y (2 dim) {{-1,0},{0,1}}
  • ④tranformationsmatrix y=x (2 dim) {{0, 1}, {1, 0}}
  • ④{{a,b,c},{d,e,f},{g,h,i}}⁻¹ 1/(c*e*g-b*f*g-c*d*h+a*f*h+b*d*i-a*e*i){{(f*h-e*i),(-c*h+b*i),(c*e-b*f)},{(-f*g+d*i),(c*g-a*i),(-c*d+a*f)},{(e*g-d*h),(-b*g+a*h),(b*d-a*e)}}
  • ④{{a‚ b}{c‚ d}}^{-1} 1/(ad-bc)*{{d‚ -c}{-b‚ a}}
  • ⑤cos²(x)+sin²(x) 1
  • ④Volymen hos den parallellepided med hörnen A, B, C och D: |AC*(AB*AD)|
  • ⑤cos(π/4) √2/2
  • ⑤sin(π/4) √2/2
  • ⑤cos(π/6) √3/2
  • ⑤sin(π/4) 1/2
  • ⑤sin(π/3) √3/2
  • ⑤cos(π/3) 1/2
  • ⑤cos(π/2) 0
  • ⑤sin(π/2) 1
  • ⑤sin(45°) √2/2
  • ⑤cos(45°) √2/2
  • ⑤cos(30°) √3/2
  • ⑤sin(30°) 1/2
  • ⑤cos(60°) 1/2
  • ⑤sin(30°) √3/2

Alla Inga

(
Utdelad övning

https://spellic.com/swe/ovning/la-ord.10773573.html

)