LÄG042 Patologi Block 2 (nr3)

Övningen är skapad 2021-12-25 av A0Z00. Antal frågor: 395.




Välj frågor (395)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • Subduralhematom = blödning i subduralrummet mellan duran o arachnoidea pga våld mot huvudet som gör att bryggvener slits av.
  • Stroke, epiduralhematom och subduralhematom resulterar i ökat intrakraniellt tryck, förskjutning av hjärnvävnaden, s.k. herniering
  • 5 typer av herniering: Herniering genom skallbenet Falxherniering, Uncusherniering, Central herniering, Tonsillherniering
  • Falxherniering = cingulate herniation, vanligast. frontalloben i ena hemisfären trycks över mot andra hemisfären under falx cerebri
  • Falxherniering sympt, ospec eventuellt domningar i ett ben är ett förstadium till en allvarligare situation
  • Uncusherniering = uncus, den mest mediala delen av temporalloben trycks ner mot foramen magnum → tryck på mesencephalon.
  • Uncusherniering sympt pupillreflexen slutar fungera (uncus trycker mot nucleus n. oculomot ventr)& kontrolateral pares (påverk på pyramidbanan)
  • Central herniering =trångt centralt i hjärnan, vilket gör att diencephalon och delar av temporalloberna trycks ner mot hjärnstammen
  • central herniering del av temporalloberna o diencephalon trycks mot tentorium cerebelli → retikulära aktiveringssystemet påverk medvetslöshet
  • Tonsillherniering = innebär att tonsillen, mest mediala delen av lillhjärnan trycks nedåt mot foramen magnum → tryck mot medulla oblongata o VMC
  • Tonsillherniering tryck mot MO, därmd VMC och andningscentrum. sympt vår huvudvärk, stelhet i nacke, sjunk medvetandenivå & instabilt blodtryck.
  • Tonsillherniering Ger sekundär hydrocefalus pga tryck på fjärde ventrikeln
  • Neurodegeneration = progressiv förlust av nervceller. initieras i grå substans (cellkroppar), sekundära effekt i vit substans (axon)
  • En patologisk process som delas mellan de allra flesta neurodegenerativa sjk är ackumulering av proteinaggregat i drabbade neuron
  • Neurodegeneration proteinaggregat fungerar som histologiska kännetäcken för specifika sjukdomar:
  • Proteinaggregaten är oftast resistenta mot cellens nedbrytningsmekanismer (främst ubiquitin-proteasom-systemet) och kan därmed ansamlas.
  • Proteinaggregat är direkt toxiska för neuron → nervceller dör Aktivering av det medfödda immunförsvaret → neuroinflammation
  • 10 miljoner personer drabbade av demens i Europa öka till ca 14 miljoner människor år 2030 kostar samhället mycket pengar.
  • Neurodegenerativa sjukdomar brukar delas in i 2 grupper: Rörelsesjukdomar, Kognitiva sjukdomar
  • Rörelsesjukdomar = sjukdomar som framför allt orsakar rörelsestörningar Kognitiva störningar uppstår senare i sjukdomsförloppet, ALS parkinsons
  • Kognitiva sjk = demenssjk, ffa orsakar kognitiva störningar.Rörelsestörningar uppstår senare i sjukdomsförloppetalzheimers, frontallobsdemens
  • neurodegenerativa sjk faktorer: Miljöfaktorer Felveckade proteiner (proteinopatier), Genetiska faktorer.
  • neurodegenerativa sjukdomar Miljöfaktorer: - Trauma mot huvudet - Toxiner → t.ex. metaller eller dietära aminosyror - Bakteriell/viralinfektion
  • neurodegenerativa sjk: proteinopatier felveckade proteiner ansamlas i neuron tenderar de att gå ihop i oligomerer
  • proteinopatier, proteiner oligom->i neuron aggregat, oligomererna är toxiska för neuron rör över cellmembr-> mitokondrie-, oxidativ- stress& neuroinflam
  • Genetiska faktorer. Ett fåtal neurodegenerativa sjk ärftlig komponent. Proteinaggregat ansamlas då i neuron som följd av mutationer förändr konfor
  • Genetiska faktorer. Ett fåtal neurodegenerativa sjk påverkar intracellulära vägar eller ger en obalans mellan syntes och degradering av proteiner
  • Proteinaggregaten är oftast resistenta mot cellens nedbrytnings- mekanismer kan därmed ackumuleras. Proteinaggregat toxiska för neuron
  • kognitiva sjk Demenssjukdomar orsaker: neurodegenerativit tillstånd Vaskulär demens, infektioner, trauma, Normaltryckshydrocefalus
  • kognitiva sjk Demenssjukdomar Neurodegenerativa tillstånd • Alzheimers sjukdom • Frontallobsdemens • Lewy-body demens
  • kognitiva sjk Demenssjukdomar Infektioner • Prionsjukdomar • HIV
  • Alzheimers sjukdom = kognitiv neurodegenerativ sjukdom vanligast orsk till demens hos äldre individer Förekomst ökar med ökad ålder
  • Alzheimers sjukdom förekomst är ca 3% bland individer 65-74 år och ca 47% bland individer äldre än 84 år
  • Alzheimers sjukdom, Neurodegeneration börjar i hippocampus i temporalloben sprider sig sedan frontalt, parietalt och occipital
  • Alzheimers sjukdom (tidiga symptom) Minnessvårigheter och förändrad tidsuppfattning
  • Alzheimers sjukdom senare sympt • Förändrat humör/beteende • Svårigheter att utföra vardagssysslor • Förvirring och afasi (sena symptom)
  • De flesta fall av Alzheimers sjukdom är sporadiska och inträffar sällan innan 50 års ålder.
  • alzheimers Åtminstone 5-10% av fallen är dock familjära kan bero på mutationer i APP elr i presenilin-1 och presenilin-2
  • Vid Alzheimers sjukdom ackumuleras 2 proteiner i specifika grupper av neuron i CNS: β-amyloid (Aβ) och Tau
  • β-amyloid (Aβ) → bildar plack. Placken utgörs alltså av deponerade β-amyloid-proteiner i matrix.
  • β-amyloid genereras från proteolys av APP (amyloid precursor protein) är ett stort transmembrant glykoprotei viktigt tillväxt& reparation nervceller
  • Tau → bildar tangles (nystan). Tau är ett protein som normalt stabiliserar nervcellers cytoskelett genom att binda till och stabilisera mikrotubuli
  • Vid Alzheimers sjukdom lossnar tau från mikrotubuli och går samman med andra tau → intracellulära tangles genereras.
  • Ackumulering av plack och tangles resulterar i sekundära effekter inkl neuronal dysfunktion, celldöd och inflammatoriska reaktioner.
  • Idag talar bevisen för att bildandet av β-amyloid-plack är det som initierar utveckling av Alzheimers sjukdom.
  • Patogenesen vid Alzheimers sjukdom involverar:Deponering av β-amyloid. Deponering av tau. Andra genetiska riskfaktorer. Inflammation
  • Alzheimers :Deponering av β-amyloid. Aβ genereras vid proteolytisk klyvning av APP
  • genereras Aβ då APP klyvs sekventiellt av enzymerna β-sekretas och 𝛾 -sekretas. APP kan också klyvas av ⍺-sekretas och 𝛾-sekretas
  • APP kan också klyvas av ⍺-sekretas och 𝛾-sekretas i sådant fall genereras lösliga och därmed icke-patogena produkter.
  • Mutationer i APP eller katalytiska komponenter i 𝛾-sekretas (presenilin-1 elr presenilin-2) leder till att hastigheten Aβ genereras ökar, familj alzh sjk
  • Aβ-proteinet tenderar att bilda aggregat; först genereras små oligomerer som sedan går samman till stora aggregat och fibriller.
  • Deponering av β-amyloid Aggregat deponeras i hjärnvävnaden och ses som plack.
  • Plack effekter: - Celldöd - Synaptisk dysfunktion - aktiv av medfött immunför - Amyloid angiopati → risk för hjärnblödning - Aktivering av ett kinas
  • Deponering av tau. Tau är mikrotubuli-associerat protein i nervcellers axon
  • bildning av extracellulära Aβ-plack aktiv intracellulära signalvägar i neuron leder till aktivering av ett kinas, hyperfosforylering av tau.
  • Hyperfosforylerat tau förlorar förmågan att binda till mikrotubuli → lossnar och bildar aggregat med andra tau i cytoplasman = tangles
  • 2 teorier kring varför tangles är skadliga för neuron: stressreaktion leder till celldöd, Mikrotubuli förlorar sin stabilitet
  • Deponering av tau: Aggregat av tau utlöser en stressreaktion som så småningom leder till celldöd
  • Deponering av tau: Mikrotubuli förlorar sin stabilitet → neuronal toxicitet och celldöd
  • alzh sjk Andra genetiska riskfaktorer. Apolipoproteinet ApoE starkt kopplat till utveckling av sporadiska former av Alz sjk
  • ApoE Tre isoformer har identifierats: ε2, ε3 och ε4 Personer som har 1 ε4-allel (heterozygota) har en ökad risk för Alzheimers
  • Personer med 2 ε4-alleler (homozygota) har en kraftigt ökad risk hela 91% drabbas av Alzheimers sjukdom.
  • teori är att ApoE tar hand om deponerat Aβ och att ε4 är mindre effektiv jämfört med övriga isoformer
  • Inflammation alzh sjk medfödda immunförsvaret aktiveras av och reagerar mot Aβ och tau
  • Deponering av Aβ inflammatoriskt svar från mikroglia (makrofager) och astrocyter i vävnaden bortrensning proteinagg& sekr inflam mediatorer
  • alzh sjk makro:Varierande grad av kortikal atrofi, Atrofi resulterar i smala gyri och breda sulci, Komp dil ventrikelsyst ser stora ut
  • alzh sjk makro:Atrofi resulterar i smala gyri och breda sulci ffa i frontal-, temporal- och parietalloberna
  • alzh sjk mikro: Tangles = intracellulära aggregat av proteinet tau Plack = extracellulära aggregat av proteinet β-amyloid
  • Frontallobsdemens (FTD) grupp kognitiva neurodegenerativa sjk involverar frontalloben och/eller temporalloben.
  • Frontallobsdemens (FTD) 6 typer av demenssjukdomar. debuterar oftast tidigare än Alzheimers sjukdom
  • Frontallobsdemens (FTD) sympt generellt: Beteendeförändringar, apati Känslomässig avtrubbning • Förlust av empati • Språksvårigheter
  • Likt Alzheimers sjukdom orsakas FTD av ackumulering av felveckade proteiner.
  • FTD Proteinaggregaten kan innehålla 2 proteiner: tau, TDP-43
  • Vid FTD kan ackumulering av tau bero på mutation i genen MAPT som kodar för Tau-protein
  • TDP-43 är DNA/RNA-bindande protein som är muterat vid vissa former av FTD. TDP-43-inklusioner ses även vid ALS
  • FTD makro: Varierande grad av kortikal atrofi i frontal- och/eller temporalloberna
  • FTD mikro: Förlust av neuron, Glios (proliferation & hypertrofi av gliaceller) Tau- eller TDP-43-positiva inklusioner i nervceller
  • Parkinsons sjk = neurodegenerativ rörelsesjk ffa drabbar neuron i substanstia nigra. mindre dopamin-utsöndring
  • Parkinsons sjk sympt: Tremor = skakningar i vila, Rigiditet = stelhet, förhöjd tonus i muskulaturen, Hypokinesi = generell rörelsefattigdom, Instabilitet
  • Hypokinesi = generell rörelsefattigdom, innebär att patienten får svårt att initiera rörelser. De rörelser patienten väl gör är små (tar bl.a. små steg)
  • Parkinsons sjukdom Senare i sjukdomsförloppet uppstår oftast demens.
  • Parkinsons sjukdom orsakas av neurodegeneration i substanstia nigra basala ganglierna beslutsfattare vilka rörelser utföras. dopaminerg neur
  • parkinsons Neurodegenerationen uppstår som följd av ackumulering av proteinet ⍺-synuclein i dopaminerga neuron
  • parkinsons Aggregat av ⍺-synuclein och associerade proteiner kallas Lewy bodies.
  • parkinsons Lewy bodies. olösliga proteinaggregat ger cellskador som eventuellt leder till celldöd.
  • Familjära former av Parkinsons sjukdom kan orsakas av punktmut och duplikationer i genen som kodar för ⍺-synuclein
  • De flesta fall av Parkinsons är dock sporadiska.
  • parkinsons makro: Substantia nigra ser blek ut vid obduktion
  • parkinsons mikro: Förlust av pigmenterade dopaminerga neuron Förekomst av Lewy bodies i kvarvarande neuron
  • Symptomen Parkinsons sjukdom kan behandlas relativt effektivt med lkm: L-DOPA, Dopaminreceptorag, MAO-B- och COMT-hämmare, Antikolinergika
  • L-DOPA = intermediär i dopaminsyntes, resulterar i ökade nivåer av dopamin. Är det bästa läkemedlet vid Parkinsons sjukdom
  • L-DOPA ges alltid med en perifer DOPA-dekarboxylas-hämmare för att förhindra att L-DOPA omvandlas till dopamin sen noradrenalin i periferin
  • L-DOPA med DOPA-dekarboxylas-hämmare kan ge en lägre dos, få längre duration och dessutom färre biverkningar
  • L-DOPA biverkningar som illamående, takykardi och hypotoni
  • Dopaminreceptoragonister = lkm fungerar som agonister till D1- och D2 receptorer. Är det näst bästa läkemedlet efter L-DOPA
  • MAO-B-hämmare = hämmar MAO-B (monoaminoxidas B) är ett enzym som bryter ned dopamin → blockering ökad nivå av dopamin
  • COMT-hämmare = lkm hämmar COMT (katekol-O-metyltransferas) är ett enzym som bryter ned katekolaminer (dop, adrl, noradrl)
  • COMT-hämmare blockering av COMT (katekol-O-metyltransferas) ger ökade nivåer dopamin. Kan kombineras med L-DOPA
  • Antikolinergika = antikolinerga medel, lkm fungerar som antagonister till muskarina ACh-receptorer. Används sällan pga dålig effekt många biverk
  • Lewy body-demens = demenssjukdom förekomst av Lewy bodies i nervcellers cytoplasma i olika delar av hjärnan
  • Lewy body-demens Utgör ca 10-15% av samtliga fall av demens. sypt Störd REM-sömn, Minnesstör, Synhallucinationer, parkinsonism, depress
  • Parkinsonism tremor, rigiditet och hypokinesi
  • Huntingtons sjukdom (HS) = danssjuka, autosomalt dominant ärftlig neurodegenerativ rörelsesjk orsak mut i huntingtin- genen på kromosom 4
  • HS debuterar oftast kring 30-50 års ålder sympt: Motoriska: chorea, rigid bradykinesi, dystoni, Psykiatriska och Kognitiva symptom
  • HS Motoriskasymptom chorea, rigiditet, bradykinesi, dystoni
  • Chorea = ofrivilliga, snabb ryckiga rörelser i extremiteter och ansikte
  • Rigiditet = stelhet dominerar senare i sjukdomsförloppet av HS
  • symt HS Bradykinesi = långsamma rörelser
  • Dystoni = ofrivilliga muskelkontraktioner sympt HS
  • HS Psykiatriska symptom → depression, irritabilitet personlighetsförändring, sömnsvårigheter
  • HS Kognitiva symptom → problem att fokusera, passivitet svårigheter att planera aktiviteter, apraxi (viljemässig handlingsoförmåga)
  • Huntingtons sjukdom orsakas av expansion av CAG i huntingtin-genen på kromosom 4 < 36 CAG-repeats → ej sjuk, > 36 CAG-repeats → HS
  • Huntingtin är ett protein vars normala funktion är okänd proteinet spelar en viktig roll i nervceller
  • CAG kodar för aminosyran glutamin. Expansion av huntingtin-genen resulterar därmed i en polyglutamin-region i huntingtin
  • Det muterade proteinet bryts delvis ned till fragment som ackumuleras inuti nervceller i putamen och nucleus caudatus → celldöd här (huntingtin)
  • HS Senare i sjukdomsförloppet drabbas även cortex av neurodegeneration.
  • Anticipation = fenomen som innebär att symptom av en genetisk sjk uppstår i tidigare ålder för varje generation
  • sjk tidigare för varje generation. I de flesta fall ses även en ökad svårighetsgrad av symptomen.
  • Anticipation HS Orsakas av ytterligare expansion av CAG-repeats under spermatogenesen
  • antal CAG-repeats korrelerar statistiskt med vilken ålder sjukdomssymptomen träder in.
  • Ett barn som ärver en muterad huntingtin-gen från sin pappa får sjukdomen i tidigare ålder och får dessutom allvarligare symptom
  • HS makro: Kraftig atrofi av globus caudatus och putamen Sekundär dilatation av ventrikelsystemet - Atrofi av frontalloben ses ofta
  • HS mikro: Kraftig förlust av neuron i drabbade områden, Glios(proliferation & hypertrofi av gliaceller) - Intranukleära inklusioner med huntingtin
  • ALS = amyotrofisk lateralskleros, neurodegenerativ rörelsesjk orsakas av celldöd av både övre och nedre motorneuron i CNS
  • ALS är den tredje vanligaste neurodegenerativa sjukdomen efter Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom
  • ALS drabbar män något mer än kvinnor. Insjuknande sker oftast i 50-årsåldern, men människor i alla åldrar kan drabbas
  • ALS symp: Förlust av nedre motorneuron → denervering av muskler muskelatrofi och därmed muskelsvaghet, samt fascikulationer
  • fascikulationer (kortvarig, ofrivillig kontraktion av individuella motoriska enheter)
  • ALS symp: Förlust av övre motorneuron → pares, hyperreflexi, spasticitet Babinskis tecken degeneration av laterala delar av ryggmärgen (”lat. skler.”)
  • ALS karakteriseras av celldöd av övre och nedre motorneuron i motorcortex respektive i hjärnstammen och ryggmärgen.
  • Vid ALS med frontallobsdemens dör dessutom neuron i frontalloben och/eller temporalloben.
  • patologiska kännetecknet för ALS är likt andra neurodegenerativa sjk förekomst av proteinaggregat i drabbade nervcellers cytoplasma.
  • ALS Proteinaggregaten utgörs av framför allt av TDP-43 men även av SOD1 och/eller FUS.
  • De flesta fall av ALS uppstår sporadiskt Endast ca 10% av fallen är familjära:
  • ALS familjär (10%) 25% av dessa beror på mutationer i SOD1 40% av dessa beror på mutationer i C9Orf72
  • Mutationer i SOD1 tros resultera i att SOD1-proteinet veckas fel kan aktivera unfolded protein response och leda till apoptos
  • Proteinet som kodas av C9Orf72 associerar med RNA-bindande proteiner främst TDP-43 och FUS.avvikelser i processing av RNA bidra patogenes ALS
  • ALS makro: - Ryggmärgens framrötter är tunna och gråa - I allvarliga fall är gyrus precentralis atrofisk
  • ALS mikro: - Förlust av motorneuron i ryggmärgens framhorn, Reaktiv glios Cytopl inkl med TDP-43, Förlust myeliniserad fibrer i ryggmärgens framrötter
  • ALS mikro: Neurogen atrofi av skelettmuskler
  • Spinal muskelatrofi (SMA) = grupp ärftliga neuromuskulära sjk förlust av motorneuron i hjärnstam och ryggmärg samt progressiv muskelatrofi.
  • Spinal muskelatrofi (SMA) orsak mut i SMN1-genen som nedärvs i ett autosomalt recessivt mönster.
  • SMN1 kodar för ett protein som är nödvändigt för att motorneuron ska överleva.
  • SMA Symptom/klinisk bild: Symmetrisk muskelsvaghet Tilltagande muskelatrofi (främst proximal muskulatur) • Fascikulationer
  • Vaskulär demens = blodkärlsdemens, demens som orsakas av långvarigt nedsatt blodflöde till hjärnan, oftast som följd av flera strokes
  • Vaskulär demens Är den näst vanligaste orsaken till demens; står för 25-30% av samtliga fall, Alzheimers sjukdom förekommer ofta samtidigt
  • Vaskulär demens sympt: Nedsatt initiativförmåga Svårigheter att planera & genomföra saker, Personlighetsförändringar
  • Normaltryckshydrocefalus = överskott av cerebrospinalvätska (CSF) i ventrikelsystemet→ ökat intrakraniellt tryck& neurologiska komplikationer.
  • Normaltryckshydrocefalus antas bero på en obalans mellan produktion och reabsorption av CSF
  • Normaltryckshydrocefalus behandlas kirurgiskt → en shunt sätts in som dränerar överskott av CSF in i bukhålan
  • Normaltryckshydrocefalus diagnostiseras ofta felaktigt som Parkinsons sjukdom eller Alzheimers sjukdom.
  • Normaltryckshydrocefalus klassisk triad av symptom: Urininkontinens • Demens • Gångavvikelser
  • Prionsjukdomar = grupp infektiösa sjukdomar som orsakas av prioner vilket är en abnorm form av cellulära proteiner
  • Prionsjukdomar kallas även för transmissibla spongiforma encefalopatier (TSE) → överförbara & hjärnan antar en tvättsvamp- liknande struktur
  • Prionsjukdomar kan vara Sporadiska, Familjära, Överförda
  • Överförda prionsjk orsakas av att prioner överförs från en sjuk patient till en frisk och inducerar felveckning av denna persons egna cellulära proteiner
  • prion sjk Människa → Creutzfeldt-Jakobs sjukdom
  • PrP = prionprotein, protein som finns naturligt i neuron. PrPC (cellulärt prion) är rikt på ⍺-helixar
  • PrPSC (prionprotein scrapie) domineras istället av β-flak gör proteinet resistent mot proteolytisk degradation.
  • När PrPSC interagerar med andra PrP-molekyler induceras en konformationsförändring i dessa → andra PrP andra samma felaktiga form
  • prionsjk steg Initiering, Spridning, Aggregation
  • prionsjk Initiering. Av någon anledning antar små mängder PrPC den abnorma strukturen PrPSC
  • mut i genen som kodar för PrPC (PRNP) accelererar spontan konformations-förändring PrPC → PrPSC; familjära Creutzfeldt-Jakobs sjk
  • Konformationsförändring PrPC → PrPSC kan också ske spontant i en långsam hastighet och därmed orsaka sporadisk Creutzfeldt-Jakobs sjk
  • PrPSC kan komma från exogena källor såsom kontaminerad mat eller läkemedel
  • prionsjk Spridning. PrPSC interagerar med andra PrP-molekyler och tvingar dem att anta samma felaktiga konformation
  • prionsjk Aggregation. Över tid leder denna själv-amplifierande processen till ackumulering av patogena PrPSC-molekyler i hjärnan.
  • PrPSC bildar speciella olösliga aggregat som kallas amyloid
  • Ackumulering av amyloid i nervvävnad tros vara orsaken till cellskada.
  • Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJD) = dödlig degenerativ hjärnsjk orsakar demens. Sjukdomsförloppet är snabbt och det finns idag inget botemedel.
  • CJD behandl lindra sympt Från insjuknande till död går det oftast endast 7 månader.
  • CJD Drygt 1 person per 1 miljon invånare drabbas årligen i Sverige Vanligtvis insjuknar man vid 55-75 års ålder
  • olika former av CJD med olika orsaker. sporadisk, familjär, överförd
  • Sporadisk CJD → sjukdomen uppstår spontant 85% av fallen, orsaken är okänd
  • Familjär CJD → orsakas av mutationer i PRNP, drabbade patienter insjuknar ofta i yngre åldrar jämfört med vid sporadisk CJD
  • Överförd CJD → elektroder för djup hjärnstimulering eller av behandling med GH som tillverkats av hypofyser från avlidna människor
  • CJD är en demenssjukdom och kan därmed ge symptom: minnessvårigheter enerellt nedsatt kognitiv förmåga och balansstörningar.
  • CJD Senare i sjukdomsförloppet uppstår även symptom som förlamningar, muskelryckningar, krampanfall, störningar av rörelsemönstret
  • CJD Senare i sjukdomsförloppet, samtidigt psykiatriska symptom och svårigheter att tala och svälja, synstörningar och hallucinationer.
  • CJD mikro: Svampliknande uppluckring grå subst. multifokala process resulterar i utspridd bildning av små till synes tomma vakuoler
  • CJD mikro: Svampliknande uppluckring grå subst. vakuoler varier strlk i neuropilen
  • neuropilen eosinofilt område i grå substans som innehåller dendriter, axon och synapser
  • CJD I allvarliga fall mikro: Kraftig förlust av nervceller, Reaktiv glios → aktivering, proliferation & hypertrofi av gliaceller som astrocyter.
  • CJD I allvarliga fall mikro: Expansion av områden med vakuoler till cyst- liknande utrymmen - Inget inflammatoriskt infiltrat!
  • Variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vCJD) = infektiös hjärnsjukdom som orsakas av intag av BSE-kontaminerade köttprodukter från nötkreatur
  • vCJD Sjukdomen drabbade unga vuxna i mitten av 1990-talet i England. sympt psykiatriska problem och beteendeförändringar
  • BSE = bovin spongiform encefalopati eller ”galna kosjukan” neurodegenerativ prionsjukdom som drabbar nötkreatur.
  • BSE sympt abnormt beteende, svårigheter att gå och viktnedgång. smittats via köttmjöl
  • Myelin = utskott från Schwannceller/oligodendrocyter som lindas runt axon består mestadels av fett då det till stor del utgörs av cellmembranet
  • myelin bidrar till ökad fortledningshastighet i axon.
  • myelin I CNS → utgörs av utskott från oligodendrocyter som producerar myelin för upp till 60 axon
  • myelin I PNS → utgörs av utskott från Schwannceller, som producerar myelin för ett axon genom att bygga upp en enda internod
  • Myelin i CNS/PNS utgörs av olika specialiserade lipider och proteiner
  • Demyeliniserande sjukdomar = grupp sjukdomar i nervsystemet där myelinhöljet på axon skadas.
  • Eftersom myelin är en dominerande komponent i vit substans är det främst vit substans som drabbas av demyeliniserande sjukdomar.
  • Eftersom myelin skiljer sig mellan CNS & PNS kommer de flesta demyeliniserande sjk i CNS inte involvera perifera nerver och vice versa.
  • demyeliniserande sjukdomar delas in i 2 grupper: Förvärvade & nedärvd demyeliniserande sjukdomar
  • Förvärvade demyeliniserande sjukdomar = orsakas av infektiösa agens autoimmuna reaktioner eller okända faktorer (MS iCNS, GBS i PNS)
  • GBS (Guillain-Barré syndrom)
  • Nedärvda demyeliniserande sjukdomar = orsakas av nedärvda mut gör att myelin bildas eller omsätts på ett felaktigt sätt (alexanders sjk)
  • Alexanders sjukdom (autosomalt dominant leukodystrofi)
  • Multipel skleros (MS) = kronisk inflammatorisk demyeliniserande sjk autoimmun destruktion av myelin i CNS
  • MS vanligaste demyeliniserande sjukdomen; prevalens är ca 1-2 per 1 000 personer i Europa (incidens ökar)
  • Kvinnor drabbas mer än män (2:1). MS kan uppstå i alla åldrar, men ovanligt med start hos barn eller efter 50 års ålder
  • Likt andra autoimmuna sjukdomar kommer MS i skov som kan vara från några dagar till månader.
  • MS Symptomvid skov: sensoriska, motoriska, ynnervsinflam, kranialnervsympt cerebellär sympt, sfinkterstörning, kognitiv dysfunkt, psykiatriska sympt
  • MS Sensoriska symptom → känselrubbningar, domningar, Motoriska sympt → centrala pareser, i lätta fall endast uttröttbarhet (fatigue), skakningar
  • MS Synnervsinflammation → synbesvär, smärta, Kranialnervssympt →diplopi, nystagmus, sackaderandeögonrör, facialispares, m.m.
  • MS Cerebellära symptom → yrsel och lätt balansstörning är vanligt medan ataxi &allvarliga cerebellära sympt är associerade med dålig prognos
  • MS Sfinkterstörningar → täta urinträngningar, urininkontinens och ibland kombinerat med urinretention och risk för urinvägsinfektioner
  • MS Kognitiv dysfunktion → minnesstörningar, svårigheter att fokusera osv Psykiatriska symptom → depression, humörsvängningar
  • Lesionerna vid MS orsakas av autoimmuna reaktioner riktade mot komponenter i myelin.
  • Likt alla andra autoimmuna sjukdomar är utveckling av MS relaterad till Genetisk susceptibilitet + miljöfaktorer
  • Genetisk susceptibilitet MS Incidens av MS är ca 15 ggr högre när en förstagradssläkting har sjk.
  • HLA-DRB1*1501-allelen är kopplad till ökad risk för MS andra ökad risk: gener som kodar för IL-2- och IL-7-receptorer
  • MS Miljöfaktorer infektiösa agens, rökning, stress, toxiner, näringsfaktorer (t.ex. fettintag), och hormonintag har föreslagits som utlösande faktorer
  • MS initieras av autoimmuna CD4+ Th1-celler och Th17-celler reagerar mot myelin-antigener och utsöndrar pro-inflammatoriska cytokiner.
  • MS Th1-celler utsöndrar IFN-𝛾 → aktiverar makrofager. Th17-celler utsöndrar cytok leder till rekrytering av leukocyter (vita blodkroppar)
  • MS Demyelinisering orsakas av aktiverade leukocyter och deras skadliga produkter.
  • MS är en multifokal sjukdom som drabbar vit substans i CNS
  • MS makro: diskreta, något nedsänkta och gråbruna plack (lesioner). vanliga runt ventriklarna, i synbanorna hjärnstam, asc/desc nervbanor m.m
  • MS mikro: lesioner har tydliga & skarpa gränser/kanter. Finns skillnader mellan aktiva respektive inaktiva plack
  • MS mikro Finns skillnader mellan aktiva respektive inaktiva plack Aktiva plack karakteriseras av en pågående inflam, inaktiva inflam läker ut
  • MS Aktiva plack karakteriseras av en pågående inflammation innehåller mycket makrofager som är fyllda med myelinrester. lymfoc (CD4+)
  • MS I inaktiva plack läker inflammationen ut → ersätts av glios med proliferation av astrocyter
  • Muskelfiber = muskelcell (även kallad myocyt), är en multinukleär cell utveckling genom att flera celler (myoblaster) fuserar i ett s.k. syncytium
  • Sarkolemma = plasmamembranet i ett muskelfiber, Sarkoplasma = cytoplasma i muskelfib, innehåller många mitokondrier.
  • Huvudsakliga innehållet i sarkoplasman är myofibriller, små cylinderformade organeller som består av repeterande enheter av sarkomerer
  • Satellitceller = vilande celler som finns insprängda mellan basalmembran och sarkolemma. stamceller, aktiveras vid muskelskada
  • satelitceller aktiveras vid muskelskada → cellcykeln återupptas → cellproliferation och differentiering → nya myoblaster genereras
  • Myoblasten fuserar med basalmembranet där den mognar till ett nytt muskelfiber
  • Fascikel = bunt av muskelfiber som omges av bindväv
  • En skelettmuskel sammanhålls av 3 bindvävslager Endomysium, Perimysium, Epimysium
  • Endomysium = tunt lager bindväv som omger varje muskelfiber. Består av retikulära fibrer, ECM samt små blodkärl & nerver
  • Perimysium = tjockare lager bindväv som omger fasciklar. Har samma komponenter som endomysiet, men större blodkärl & nerver här
  • Epimysium = lager av stram bindväv som omger en samling av fasciklar → bygger upp en MUSKEL. Ännu större blodkärl & nerver penetrerar epimysiet
  • Sarkomer = minsta kontraktila enheten i en skelettmuskel, är ca 2-3 μm lång Ger tvärstrimmig muskulatur sitt karakteristiska utseende.
  • Sarkomer Består av alternerande aktin- och myosin-filament och begränsas av 2 st Z-diskar (Z-linjer) på vardera sida
  • viktiga proteiner i sarkomeren: titin, tropomyosin, troponin
  • Titin = extremt stort protein som bidrar till elasticitet (fjäder) & stabilitet genom att hålla myosin-filament centrerade i sarkomeren
  • Tropomyosin = protein som binder in längsgående till aktin-filament hindrar interakt mellan aktin-filament& myosin nödvänd för muskelkontr
  • Troponin = protein-komplex binder aktin-filament, består av 3 polypeptider Troponin- I → inhiberande, C :Ca2+-bindande, T : tropomyosin-bindande
  • Motorisk enhet = ⍺-motorneuron & de muskelceller som det innerverar. Antal muskelceller i en motorisk enhet kan vara en till ett hundratal
  • Antal muskelceller i en motorisk enhet avgör hur fint en rörelse kan utföras
  • ⍺-motorneuron = stora neuron i ryggmärgens framhorn som innerverar en eller flera skelettmuskelceller. Dess axon är myeliniserade.
  • ⍺-motorneuron en nervcells innervations- område blandar sig med en annan nervcells innervationsområde
  • Neuromuskulär junction = stor synaps (är egentligen ett konglomerat av många synapser) mellan ett ⍺-motorneuron och ett nervfiber
  • Neuromuskulär junction Signalsubstansen är acetylkolin (ACh) Består av flera hundra frisättningsställen tsm enorm depolarisering
  • Neuromuskulär junction ACh EPSP som normalt är långt över tröskeln
  • Dihydropyridinreceptorer = spänningskänslig jonkanal som finns i membranet i T tubuli. ej kanalfunktion, fungerar som en spänningssensor
  • Ryanodinreceptor = jonkanal som är permeabel för Ca2+, finns membranet i terminala cisterner (dvs i SR’s membran)
  • Ryanodinreceptor Öppnas som svar på en konformationsförändring av dihydropyridinreceptorn
  • Excentrisk kontraktion som överstiger muskelns hållfasthet Mikroskopisk skada på muskelfibrer
  • skada på muskelfibrer, Invadering av makrofager → inflammatorisk respons Frisättning av tillväxtfaktorer (IGF, TGF osv), även fria syreradikaler
  • GF-> Aktivering & förökning av satellitceller (SC) Fusion av SC & muskelfibrer, Antal cellkärnor i muskelfibrer ökar
  • Ökad syntes av kontraktila proteiner, Ökat tvärsnitt av muskelfibern (hypertrofi) & därmed ökat tvärsnitt hos hela muskeln
  • Muskelminne = antal cellkärnor i muskelfibrer blir lättare att återigen nå samma nivå av muskelstorlek
  • Aerob konditionsträning: Fler & större mitokondrier, Större kapilläryta Myoglobin-halt ökar, Ökad aktiv oxidativa enzymer, förvar glykogen muskel
  • Aerob konditionsträning Större mängd triglycerider som förvaras i muskeln
  • Aerob konditionsträning Större förmåga att använda fett som energikälla som innebär att muskeln kan spara glykogendepåerna
  • Vid inaktivitet börjar muskeln snabbt brytas ner. Atrofi av muskelfibrer är aktiv process, antal kontraktila element minskar på längden&tvären
  • Det är framför allt snabba muskelfibrer som atrofierar vid inaktivitet.
  • Perifer neuropati = skador på perifera nerver delas in i 2 typer: Axonal & Demyeliniserande neuropati
  • Axonal neuropati = orsakas av direkta skador på axon; hela distala delen av drabbade axon degenererar
  • hela distala delen av drabbade axon degenererar s.k. anterograd degeneration Wallerian degeneration
  • Axonal neuropati är associerat med sekundär förlust av myelin Regeneration av skadade nerver sker genom att axon växer ut igen
  • regeneration axon växer ut igen sen myelinisering av det distala axonet.
  • Morfologiskt kännetecknas axonala neuropatier av minskad densitet i axon → minskad signalstyrka eller amplitud i nervimpulser
  • Demyeliniserande neuropati = orsakas av skador på Schwannceller elrmyelin medan axon är förhållandevis intakta
  • demyelin. neuropati skador på myelin men axon intakt → onormalt långsam fortledningshastighet, medan amplituden är bevarad.
  • Demyelinisering sker oftast diskontinuerligt, dvs enskilda Ranviers noder längs ett axon påverkas i en slumpmässig fördelning (segmentell demyelinis)
  • Morfologiskt kännetecknas demyeliniserande neuropatier av relativt normal täthet i axon, se segmentell demyelinisering och reparation
  • Demyeliniserande neuropati : axon med onormalt tunna myelinskidor och korta avstånd mellan Ranviers noder.
  • Perifera neuropatier uppvisar flera anatomiska mönster: Polyneuropati, Mononeuritis multiplex (MNM), Mononeuropati
  • Polyneuropati = flera perifera nerver är påverkade på symmetriskt längd-beroende sätt. Axonförlust uttalad i distala segment i långa nerver
  • Polyneuropati Börjar oftast i benens nerver och leder till gradvis nedsatt känsel. stickningar och domningar i fötterna och balansproblem
  • Polyneuropatier har ofta toxiska och/eller metabola orsaker
  • Mononeuritis multiplex (MNM) = skador påverkar individuella nerver slumpmässig-> akut elrsubakut förlust av sensor&motor funkt i enskl nerver.
  • Mononeuritis multiplex (MNM) En vanlig orsak är vaskulit
  • Mononeuropati = en enda perifer nerv är påverkad. orsak ofta av skadande trauma eller kompression av en nerv (t.ex. karpaltunnelsyndrom)
  • Diabetesneuropati = komplikation till diabetes som kännetecknas av distal symmetrisk neuropati, typisk en sensorisk neuropati i fötterna.
  • Diabetesneuropati vanligaste orsak till perifer neuropati: hyperglykemin i sig bl.a. ger sorbitol-inlagringar i nerver och mikrovaskulära komlplikat
  • Diabetesneuropati, nervernas kärlförsörjning försämras. sympt Symmetrisk diffus sensorisk polyneuropati, lumbosakral& autonom neuropati
  • Symmetrisk diffus sensorisk polyneuropati → medför bortfall av smärtförnimmelse sen domningar, parestesier, köldkänsla, först i fötterna.
  • Symmetrisk diffus sensorisk polyneuropati Senare tillkommer allodyni och smärta. Tillståndet anses vara irreversibelt
  • allodyni : pain resulting from a stimulus which would not normally provoke pain also, the condition of that
  • Lumbosakral neuropati → medför asymmetrisk smärta, och kan utvecklas till svaghet i nedre extremiteter och muskelatrofi
  • Autonom neuropati → hos patienter med lång diabetesduration kan störning av autonoma funktioner uppträda.
  • Autonom neuropati störning av autonoma funktioner: - Gustatorisk svettning - Posturalhypotension - Diarré - Impotens
  • nAChR = nikotinerg acetylkolinreceptor, nikotinerg jonotrop receptor (jonkanal) släkt med GABAA-receptorn.
  • nAChR Består av 5 st subenheter (är en pentamer) och öppnas vid inbindning av 2 ACh. Kanalen är permeabel för Na+ & K+ reverspot ca 0 mV
  • Myastenia gravis = autoimmun muskelsjukdom där neuromuskulär signalöverföring är störd
  • Myastenia gravis Orsakas av autoantikroppar mot neuromuskulära junctions vanligast är att antikropparna är riktade mot ⍺1-subenheten i nAChR
  • antikropparna riktade mot ⍺1-subenheten i nAChR → minskat antal nAChR vilket ger muskelsvaghet och snabb uttröttbarhet i skelettmuskler.
  • Myastenia gravis förekommer i alla åldrar och hos båda könen oftast mellan 20-40 år hos kvinnor och över 50 år hos män
  • Myastenia gravis Ca 2/3 av alla patienter är kvinnor. Thymus är förstorad elr uppvisar andra histologiska förändringar hos 90% av alla drabbade
  • Myastenia gravis vilken roll thymus spelar vid sjukdomen är dock okänt
  • Myastenia gravis symp: ockulära-, bulbära- sympt, nacksvaghet Ansiktsmyasteni, Extremitetsmyasteni, Externa sfinktrar
  • (Myastenia gravis )Okulära symptom → ptos (hängande ögonlock) och diplopi (dubbelseende)
  • (Myastenia gravis) Bulbära symptom → svårigheter att tugga, svälja, tala och andas
  • (Myastenia gravis) Nacksvaghet → svårigheter att hålla uppe huvudet
  • (Myastenia gravis) Ansiktsmyasteni → ansiktet blir uttryckslöst (hypomimik) snett leende, svårt blunda, truta med munnen och blåsa upp kinderna
  • (Myastenia gravis) Externa sfinktrar → nedsatt förmåga att hålla gaser, avföring och urin
  • Myastenia gravis går inte att bota. lindra sympt Kolinesterashämmare binder till och blockerar enzymet acetylkolinesteras normalt bryter ned ACh
  • acetylkolinesteras, som normalt bryter ned ACh i motoriska ändplattor snabbt efter frisättning
  • Defekter i neuromuskulära junctions kan även orsakas av: Genetiska defekter. CMS, Bakteriella toxiner(Botulinustoxin, Tetanustoxin)
  • Genetiska defekter. CMS (congenital myasthenic syndromes) kongenitala sjk orsak mut i flera proteiner i neuromuskulära junctions.
  • CMS kan ge symptom som liknar de vid myastenia gravis eller Lambert-Eaton syndrom, autoimmun sjk: autoantikroppar mot presynaptiska Ca2+-kanaler
  • Botulinustoxin = toxin som produceras av bakterien Clostridium botulinum är ett proteas som klyver SNARE-proteiner → ej fusion av ACh-vesiklar ejfri
  • Tetanustoxin = toxin som utsöndras från gram+ bakterien Clostridium tetani. block inhibitoriska neuron → ökad frisättning av ACh → muskelspasm död
  • Skelettmuskelsjukdomar kan delas in i 2 typer primära & sekundära muskelsjukdomar
  • Primära muskelsjukdomar = myopatier, orsakas av inneboende defekt i skelettmuskler. assoc med segmentell nekros&regen av individ muskelfibrer
  • Primära muskelsjukdomar = myopatier orsak: nedärvda mut, inflammation mitokondriella sjukdomar eller defekter i metabolismen
  • Sekundära muskelsjukdomar = orsakas av förstörelse av skelettmusklers innervation, dvs av perifer neuropati
  • Myopatier och neuropatier leder till atrofi av muskelfibrer.⍺-motorneuronet i en motorisk enhet har en trofisk effekt på de muskelfibrerneuron innerverar.
  • medieras av inducerad kontr, kemiska substanser (trofiska faktorer) frisätts i synapsklyftan och påverkar muskelns proteinsyntes.(trofialfamotorn)
  • Muskelfibrer som förlorar deras innervation blir därför atrofiska cellvolymen minskar med 80-90% inom ett par månader
  • Atrofi kan resultera i 2 typer av morfologiska förändringar pga denervering o reinnervation: Grupperad atrofi & Fibertypgruppering
  • Grupperad atrofi. Förlust av ett axon eller nedre motorneuron resulterar i atrofi av de muskelfibrer som är en del av denna motoriska enhet.
  • Atrofiska muskelfibrer kan reinnerveras av axongrenar på intilliggande motoriska enheter →dessa större&atrofiska muskelfibr återfår trofiska sign
  • Om processen med denervering och reinnervation sker upprepande gånger → färre antal motoriska enheter av allt större storlek
  • stora kluster av atrofiska celler ses i LM. Detta kallas för grupperad atrofi
  • Fibertypgruppering. . Reinnerverade muskelfibrer kan ändras från typ I till typ II eller vice versa
  • färgar in för typ I/typ II-fibrer med histokemiska färgningar ser man typ I/typ II-fibrer ligger grupperade i muskeln istället för utspridda
  • Till gruppen ärftliga muskelsjukdomar hör: Muskeldystrofier Kongenitala muskeldystrofier, Kongenitala myopatier
  • Muskeldystrofier = progressiv nedbrytning av skelettmuskler hos personer som har normal muskelfunktion vid födseln
  • Kongenitala muskeldystrofier = rogressiv nedbrytning av skelettmuskler till skillnad från muskeldystrofier debuterar redan vid eller nära inpå födseln
  • Kongenitala muskeldystrofier vissa former associerade med missbildningar i CNS
  • Kongenitala myopatier = debuterar under tidig barndom muskeldefekter statiska eller till och med förbättras över tid. strukturella avvik muskcellnivå
  • Dystrofin-glykoprotein-komplexet = komplex som binder samman aktinfilament i cytoskelettet till laminin 2 i BM i ett muskelfibrer.
  • Dystrofin-glykoprotein-komplexet stabilisera muskeln under kontraktion eventuellt involv i cellsignalering genom interaktioner med andra proteiner
  • Dystrofin = cytoplasmatiskt protein som är en del av dystrofin-glykoprotein- komplexet, binder till aktinfilament och till transmembrana glykoproteiner
  • dystrofin binder till aktinfilament och till transmembrana glykoproteiner dystroglykaner och sarkoglykaner)
  • DMD-genen = gen på kromosom X, består av 79 exoner. Kodar för proteinet dystrofin. mut= Duchennes eller Beckers muskeldystrofi
  • Duchennes muskeldystrofi (DMD) = X-bunden recessivt nedärvd främst drabbar män. mut i DMD-genen.
  • DMD vanligaste mutationen är en större loss of function-deletion som nedärvs från modern (som själv oftast är symptomfri)
  • DMD Nymutationer förekommer relativt ofta. Debuterar tidigt i livet
  • Beckers muskeldystrofi (BMD) = X-bunden recessivt nedärvd mut i DMD-gen deleterade exoner bygger upp ett segment som är jämnt delbart med 3
  • BMD ingen out of fram-deletion, dvs aminosyrasekvensen i dystrofin förändras ej lika myck, resulterar i mildare symptom jämfört med DMD
  • mikro DMD och BMD skillnaden är egentligen att mildare/mindre förändringar kan ses vid BMD.
  • sympt DMD (och BMD i mindre utsträckning): Nekros&regeneration av myofibriller, Muskelvävnad ersätts av fettceller och fibros, vari strlk muskelfib
  • DMD och BMD kan även drabba hjärtmuskeln varierande grader av hypertrofi av myocyter och interstitiell fibros.
  • D, BMD Frånvaro dystrofin i dystrofin-glykoprotein-komplexet, muskelfibrers plasmamembran instab →proteiner (bl.a. kreatinkinas) läcka, Ca2+ in i cell.
  • B&DMD Kortsiktigt sker regeneration av muskelfibrer → varierande muskelfiberstrlk sen atrofi muskelfibr→infiltr fettce, fibrös väv i skelettmuskler
  • DMD sympt: Drabbade pojkar lär sig att gå senare än normalt 5 mån senare, Muskelkramper och stelhet
  • DMD sympt: Symmetrisk muskelsvaghet i skuldra, bäcken och rygg Drabbade pojkar har svårt att resa sig upp från golvet
  • DMD sympt: (Gowers manöver) armarna till hjälp och klättrar med händerna uppför låren för att kunna resa sig upp och sträcka ut i höfterna
  • DMD sympt: Pseudohypertrofi av vader → onormalt stora vader pga ansamling av fibrös vävnad och fett
  • DMD sympt: Höga nivåer av kreatinkinas finns i blodet vid födseln pga pågående muskeldegeneration
  • DMD Förhöjda kreatin kinas- nivåer kvarstår under de första 10 levnadsåren men avtar sedan när mycket muskelmassa förlorats då sjk fortskrider
  • DMD sympt: Nedsatt inlärningsförmåga, Skolios, Dilaterad kardiomyopati Förmågan att gå förloras oftast helt(12år), arytmi, respiratorisk insuffic
  • Respiratorisk insufficiens är en vanlig dödsorsak DMD
  • BMD blir symptomatisk senare i livet och fortskrider i en långsammare och mer varierande takt.
  • BMD Många patienter lever långt in i vuxen ålder och får en nästan normal livslängd. Påverkan på hjärtmuskeln är vanligt, dödsfall.
  • andra nedärvda skelettmuskelsjukdomar orsakas av defekter i jonkanaler, metabolism och mitokondriell funktion:
  • jonkanalmyopatier = grupp av myopatier nedärvda defekter i jonkanaler muskelstelhet och perioder av hypoton paralys onormal K+-nivåer.
  • Hyperkalemisk periodisk förlamning är ett resultat av mutationer i genen som kodar för den muskelspecifika Na+-kanalen SCN4A reg in Na+vid kontr
  • Metabola myopatier = stor grupp av myopatier som orsakas av medfödda fel i metabolismen syntes/nedbrytning av glykogen och/eller lipider
  • . Brist på glykogen kan ex orsakas av genetisk brist på glykogensyntas. Ansamling av lipider kan istället orsakas av genetisk brist på karnitin
  • karnitin molekyl som transporterar CoA-bundna fettsyror från cytoplasman till mitokondriens matrix
  • karnitin saknas, ej fettsyror in i mitokondriens matrix → fettsyror ej brytas ned i β-oxidation, energibrist, fettsyror lagras lipid- droppar i cytopl
  • Metabola myopatier kan vara systemiska sjukdomar eller endast drabba skelettmuskler
  • Vissa metabola myopatier är associerade med muskelskador och muskelsvaghet, andra induceras av träning eller fasta
  • Metabola myopatier kraftig nekros av myocyter (s.k. rhabdomyolys) med efterföljande myoglobinuri och akut njursvikt
  • Mitokondriella myopatier = genetiska muskelsjukdomar orsakas av nedärv mut i mtDNA eller nukleärt DNA, kod för prot&RNA viktigt för mitok. funkt
  • Generellt har man en blandning av friskt och sjukt mtDNA (heteroplasmi) gränsen för då sjukdom kallas tröskel för uttryck → 70-80% mtDNA mut
  • Mitokondriella myopatier debuterar oftast i tidig vuxen ålder i form av proximal muskelsvaghet & ibalnd involv okulär muskulatur.
  • Mitokondriella myopatier även ge neurologiska effekter laktacidos, endokrinopati, perifer neuropati och kardiomyopati.
  • Mitokondriella myopatier Vid muskelbiopsi kan man se ragged red fibrer ansamling av sjuka/abnorma mitokondrier under muskelfibrers membran
  • Inflammatoriska myopatier brukar delas in i 3 grupper Polymyosit, Dermatomyosit, Inklusionskroppsmyosit
  • Polymyosit = autoimmun muskelsjukdom, kornisk inflam & destruktion av muskelvävnad
  • Polymyosit associeras med ökat uttryck av MHC I på muskel- fibrer & inflammatoriska infiltrat av främst CD8+ cytotoxiska T-celler i endomysiet
  • Polymyosit autoimmuna attacken resulterar i nekros av muskelfibrer efterföljande regeneration sympt muskelsvaghet och sväljningssvårigheter
  • Polymyosit Drabbade patienter behanl med kortikosteroider och andra immunosuppressiva läkemedel (framgångsrik, god prog)
  • Dermatomyosit = långvarig inflammatorisk muskelsjukdom eventuellt autoimmunt medierad
  • Dermatomyosit vanligaste formen av inflammatorisk myopati hos barn drabbar vuxna kvinnor mer än män (2:1).
  • Dermatomyosit Ger hudutslag och muskelsvaghet som blir allt värre över tid. immunmedierad attack på kapillärer med deposition av komplement-komplx
  • Dermatomyosit sekundära ischemiska skador. Histologiskt: perifascikulär atrofi, perivask infiltrat av mononukleära inflammatoriska cel, kapillärinkl
  • Dermatomyosit Med immunohistokemiska färgningar kan depositioner av MAC (membran-attack-komplexet) ses i skelettmuskler.
  • Dermatomyosit behandl likt polymyosit med kortisol
  • Inklusionskroppsmyosit = progressiv inflammatorisk muskelsjukdom ffa drabbar pateinter över 60 år, och drabbar män mer än kvinnor (2:1)
  • Inklusionskroppsmyosit Huruvida inflammation är orsaken till sjk eller är en sekundär händelse är oklart
  • Inklusionskroppsmyosit morf vakuoler (rimmed vacuoles) i muskelfibrer; vakuoler innehåller proteinaggregat.
  • Inklusionskroppsmyosit morf inflammatoriska infiltrat av mononukleära inflam celler, främst CD8+ cytotoxiska T-celler)
  • Inklusionskroppsmyosit morf: fibros i endomysiet och fettceller ses
  • Inklusionskroppsmyosit långsamt progressiv muskelsvaghet i långa fingerflexorer, lårmuskler (m. quadriceps femoris)
  • Inklusionskroppsmyosit muskelsvaghet i långa fingerflexorer, lårmuskler (m. quadriceps femoris) och svalgmuskler.
  • Inklusionskroppsmyosit resistent mot immunosuppression - talar för att inflammation uppstår sekundärt till inklusionskroppsmyosit
  • Toxisk myopati kan orsakas av endogena eller exogena toxiner: Tyroxin (T4), alkohol, lkm som statiner
  • Tyroxin (T4) kan leda till akuta eller kroniska muskelskador efterföljande muskelsvaghet vid hypertyreos.
  • Kraftigt intag av alkohol kan ge rhabdomyolys, dvs snabb och kraftig edbrytning av skelett- muskler → akut muskelsmärta.
  • Rhabdomyolys ger höga nivåer av myoglobin i blodet är toxiskt för njurarna → akut njursvikt kan uppstå sekundärt.
  • Toxisk myopati alkohol histo: svullnad, nekros och regeneration av muskelfibrer
  • Toxisk myopati Tyroxin (T4) histo nekros och regeneration av muskelfibrer
  • Toxisk myopati statiner (HMG-CoA-reduktas-hämmare) kan ge myopati biverkningen vid statin-behandling → drabbar ca 1.5% av alla användare

Alla Inga

(
Utdelad övning

https://spellic.com/swe/ovning/lag042-patologi-block-2-nr3.10771244.html

)