Lagar och författningar, säker vård

Alla Inga Spara

• Patientsäkerhetslagen I patientsäkerhetslagen står det att hälsa sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i bestämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Med vetenskaplig kunskap avses biomedicinsk grundvteenksap och resultatet av vetenskaplig forskning som publicerats i etblerade forskningstidrkifter. Beprövad erfarenhet avses man metoder som är i bruk inom sjukvården men som inte blivit formellt beprövade. Alternativa medicinska behandlingar alltså de som faller utanför vetenskap och beprövad erfarenhet inte tillåtna. Man kan ibland vid livshotande tillstånd tillmötesgå patientens krav.PSL innehåller bla bestämmelser som ritkar sig till både vårdgivarna och till hälso- och sjukvårdspersonalen. Lagen definierar också flera centrala begrepp som vårdgivare hälsa, sjukvårdspersonal och vårdskada. Införandet av PSL innebar en övergång från ett synsätt med individperspektiv till ett mer systeminriktat perspektiv. Lagen följer följande definitioner patienssäkerhet- skydd mot vårdskada Vårdskada- lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälsan och sjukdården Allvarlig vårdskada- vrådskada som är stående och inte ringa ellr som har lett till att patienten fått ett väsentligt ökad vårdbehov eller avlidit. Hälsa och sjukvårdspersonalen ska dessutom bidra till en hög patientsäkerhet. Därför ska de rapportera risker för vårdskador och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada
• Patientlagen Syftet med patienlagen är bla att stärka och tydliggöra patienter ställning Patientlagen ska främja patienter integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagen bygger huvudsakligen på de skyldigheter som vårdgivarna och hälsa sjukvårdspersonalen har. Den innehåller bestämmelser som rör patientens möjlighet till inflytande i hälsa sjukvården eller som har direkt betydelse för vårdens utformning. Patientlagen innehåller bla bestämmelser om tillgänglighet, information, samtycke, delaktighet, fast vårdkontakt och individuell planering, val av behandlingsalternativ och hjälpmedel, nu medicin behömnin, val av utförare, personuppgifter och intyg, synpunkter, klagomål och patiernsäkerhet.
• Patientdatalagen I PDL står bla att om uppgifterna finns tillgängliga ska en patientjournal innehålla: uppgift om patienten identitet Väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården Uppgift oms ställd diagnos och anledning till mer betydande åtgärder Väsentliga uppgifter om vidtagna och planterade åtgärder Uppgift om den information som har lämnats till patienten dennes vårdnashavare och övriga närstående och om de ställningstagande som gjorts i fråga om valet av behandlingsalternativ och om möjligheten att få en ny medicinsk bedömning Uppgift om en patient har beslutat att avstå från viss vård eller behandling Patientjournalen ska innehålla uppgifter om vem som har gjort en anteckning och när och uppgifter ska föras in i patientjournalen så snart som möjligt. Anteckningen ska också signeras av den som ansvarar för uppgifter om det inte finns något synnerligt hinder.
• Formell kompetens Formell kompetens avses att en yrkesutövare har den utbildning som krävs, behörighetsreglering innebär aatt legitimerade yrkesötavre har en formell kompetens som följer av legitimationsbeivset
• Oreglerade yrken Oreglerade yrken är tex undersköterskor saknar den formella kompetens men de kan ha erfarenhet och de kan de ha reel kompetens, tex de får bara utföra medicinska arbetsuppgifter om de har blivit delegerade till det
• Hälsa- och sjukvårdslagstiftning atienten har rättigheter inom hälsosjukvården och har hen utifrån ett etiskt och moraliskt perspektiv. Den svenska hälsosjukvårdslagstiftningen är uppbyggd kring skyldigheter för vårdgivare och persona, man säger hälsosjukvårdregleringen är en skyldighetsreglering. Regleringen utmärks av att den fastslår vårdgivarens och personalens skyldigheter. Hälsa sjukvårdslagstifning brukar kallas för en skyldighetslagstiftnig, sjukvårdspersonalen är skyldiga att erbjuda befolkningen en god vård, men det finns inte några rättigheter kopplade till skyldigheter, det är personalen bedömning på patientens medicinska behov som avgör tillgången till vård och behandling.
• LSS- lagen om stöd och service till vissa funktionshindade dessa lagar utmärks av att de innehåller preciserade rättigheter för klienten och brukaren och möjligheter att överklaga avslagsbeslut, sån lagstiftning kallas rättighetslag. Enligt 4 kap första paragrafen socialtjänstlagen har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få de tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. DEn enskilde genom ska genom bistånd tillförsäkra sig en skälig levnadsnivå.
• Lex Maria Enligt bestämmelserna i patientsäkerhetslagen ska hälsa och sjukvårdspersonalen rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren. Vårdgivaren ha skyldighet att utreda dessa händelser. Vårdgivaren ska också anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektion för vård och omsorg (IVO). Dessa händelser kan också kallas lex Maria-anmälningar. I socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivarens systematiska patientsökerhetsarbete framgår att vårdgivare ska utreda händelser i verksamheten som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Vårdgivaren ska utreda vårdskador oberoende av allvarlighetsgrad. Utredningarna ska dokumenteras och genomförda utredningar sammanställas och analyseras i syfte att dra lärdom av de och förebygga att liknande händelser uppstår. Rapporteringssystemet lex Maria tillkom 1937 efter en händelser på Maria sjukhus i Stockholm då fyra patienter avled till följd av läkemedelsförväxling. Lex Marias primära syfte är att objektivt utreda det inträffade för att på olika sätt kunna förebygga att liknande händelser upprepas. Ett annat syfte är att ge den drabbade patienten eller närstående en klarhet i vad som faktiskt inträffade och varför skadan uppstått. Det är alltid en inträffad händelse som anmäls vid lex Maria - inte en enskild individ.
• lex Sarah Enligt socialtjänstlagen SoL och lagstiftningen om stöd och series till vissa funktionshindrade LSS har alla medarbetare som är verksamma inom omsorgen om äldre personer eller personer med funktionshinder anmälningsskyldighet om de uppmärksammar eller får kännedom om allvarliga missförhållanden eller övergrepp på en särskild individ. Detta kallas lex Sarah anmälan. Lex Sarah gäller även den personal som tjänstgör inom privata företag som jobbar på uppdrag åt en kommun. Anmälan görs till den som bedriver verksamheten. Hen ska utreda och avhjälpa eller undanröja det rapporterade missförhållandet utan dröjsmål. Om missförhållandet är allvarligt ska detta snarare anmälas till IVO. Sker en avvikelse inom den kommunala hälso- och sjukvården, där omvårdandspersonal som är delegerade en arbetsuppgift är involverad, är det dock lex Maria-föreskriften som fäller. Omvårdanspersonal räknas då som hälso- och sjukvårdspersonal.
• Patiendnämnden Ska enligt lag finnas i alla regioner och är en opartisk och fristående instans dit patienter och närstående kan vända sig för att få hjälp med att framföra synpunkter eller klagomål till vårdgivare inom hälso- och sjukvård och tandvård.
• IVO- inspektion för vård och omsorg En statlig myndighet under Socialdepartementet som ansvarar för tillsynen av hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. I tillsynsuppdraget ingår att handlägga anmälningar, till exempel lex Maria och lex Sarah. Patienter och närstående kan lämna tips till IVO om fel och brister. Man kan också lämna klagomål till IVO, men man ska i första hand vända sig till vårdgivaren eller patientnämnden.
• Patientförsäkringen- LÖF Om man som patient drabbats av en vårdskada kan man anmäla och ansöka om ekonomisk ersättning från patientförsäkringen
• Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) En myndighet som prövar behörighetsfrågor gällande legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, till exempel återkallelse av legitimation. Rätt att göra anmälan till HSAN har IVO eller den yrkesutövande själv samt Riksdagens ombudsmän (JO) eller Justitiekanslern (JK).
• författning En skriven rättsregel (eller samling av rättsregler) som tillkommit på rätt sätt.n lag är en författning som är antagen av riksdagen,n lag är en författning som är antagen av riksdagen,
• förordning Regeringen beslutar om förordningar. Förordningar förtydligar och preciserar ofta det som står i lagarna. Ett exempel är smittskyddsförordningen.
• föreskrift Ibland kan det behövas ännu mer detaljerade regler än vad som anges i lagar och förordningar och då kan en myndighet få rätt, ett bemyndigande, att besluta om så kallade föreskrifter.
• lag Det är riksdagen som beslutar om lagar, t.ex. smittskyddslagen. Riksdagen stiftar också, i särskild ordning, grundlagar.

Alla Inga Spara