Litteraturhistoria

Alla Inga Spara

• Genikult fokus på konstnärens och skapandets unika geni; konstnären ses som en inspirerad individ.
• Känslor Romantiken värderade känslor och emotionellt uttryck mer än förnuft och rationalitet.
• Sturm und drang Tysk rörelse som betonade intensiva känslor, revolt och frihet, ofta genom konflikt.
• Naturen Idealiserad som en källa till inspiration och andlighet, och en motpol till industrialisering.
• Det övernaturliga Utforskning av mystiska och okända fenomen som spöken och drömmar.
• Nationalism Ökat fokus på nationell identitet och kultur, ofta genom att hylla det egna landet.
• Sagor Romantiken inspirerades av gamla sagor och folktro med magi och fantasi.
• Poesi En viktig form av konst där känslor och individens inre liv uttrycks.
• Eskapism En flykt från vardagens verklighet genom fantasi, det förflutna eller naturen.
• Exotism Fascination för främmande kulturer och idealisering av deras mysterier.
• Skräckromantik En genre som utforskar skräck, spöken och det makabra för att förstå människors rädslor.
• Industrialiseringen Det innebär att ett samhälle övergår från jordbruk till ett samhälle som drivs av främst industrier. Fabriker blev en av de viktigaste drivkrafterna i samhället.
• Urbanisering Folk flyttar från landsbygden till städerna vilket leder till att städer blir mer tätbefolkat.
• Arvet från upplysningen Att realismens idéer bygger på de idéer som uppstod under upplysningen. Speciellt när det gäller synen på människan, samhället och vetenskapen.
• Samhällsintresse Det innebär att författare och konstnärer kritiserar samhället och de orättvisor som fanns. Man ville få fram en verklig bild om hur samhällen och världen var uppbyggda.
• Verkligheten Verkligheten är ett centralt begrepp inom realismen eftersom att man strävar efter att berätta om verkligheten så mycket som möjligt. Man vill berätta för samhället hur verkligheten ser ut.
• Vetenskap och psykologi Vetenskapen samt psykologin var viktigt för realismen eftersom att dessa perspektiv användes för att förstå och förklara människors beteende och samhällets struktur.
• Följetonger Det är romaner som skrevs i slutet på tidningar för att folk skulle fortsätta köpa tidningar. Det var också för att medelklassen ville ha litteratur att kunna läsa i hemmet.
• Författaryrket Författare inom realismen såg ofta sitt yrke som ett hantverk och en metodisk observation av verkligheten.
• Naturalism Naturalismen är en fördjupning av realismens idéer, med fokus på att vetenskapligt och detaljerat undersöka människans livsvillkor. Den utgår från att människors beteende och öden styrs av arv, miljö och omgivande krafter.
• Åttiotalisterna Åttiotalisterna är en benämning på den grupp svenska författare och kulturpersonligheter som var aktiva under 1880-talet och som präglades av idéer från realismen och naturalismen. De utgjorde en viktig del av den svenska litteraturhistorien genom att sträva efter att skildra verkligheten på ett sanningsenligt sätt och att använda litteraturen som ett medel för samhällskritik och debatt.
• Vetenskapen Vetenskapen betonade att kunskap skulle baseras på fakta, snarare än traditioner eller religiösa dogmer, och att den kunde användas för att förbättra samhället och människors liv
• Förnuft ft inom upplysningen handlar om människans förmåga att tänka självständigt, använda logik och vetenskap för att förstå världen och förbättra samhället. Upplysningens tänkare menade att vi genom förnuft kunde bryta med fördomar, vidskepelse och auktoritära makter för att skapa frihet, jämlikhet och framsteg. Det handlar om att sätta kritiskt tänkande och kunskap i centrum för mänskligt liv.
• Samhällskritik Samhällskritik under upplysningen handlar om att ifrågasätta orättvisor, maktmissbruk och förlegade traditioner i samhället. Upplysningsfilosofer kritiserade kungarnas envälde, adelns privilegier och bristen på mänskliga rättigheter. De förespråkade istället frihet, jämlikhet och rättvisa, och lade grunden för moderna idéer om demokrati och rättsstater.
• Religionskritik Religionskritik handlade om att utmana kyrkans makt och dogmer. Upplysningsfilosofer ansåg att religion ofta användes för att kontrollera människor och hindra kunskap. Istället förespråkade de en sekulär syn på moral och samhälle, där förnuft och vetenskap ersatte religiösa förklaringar. Målet var inte alltid att avskaffa religion, utan att minska dess inflytande över politik och vetenskap.
• Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter under upplysningen handlar om idén att alla människor har medfödda rättigheter som frihet, jämlikhet och rätt till liv. Upplysningsfilosofer som John Locke och Voltaire menade att dessa rättigheter är universella och inte får kränkas av kungar, adeln eller kyrkan. Tanken var att skapa ett rättvist samhälle där varje individ skyddas av lagar som bygger på förnuft och rättvisa. Dessa idéer blev grunden för moderna demokratier och deklarationer om mänskliga rättigheter.
• Jämlikhet Jämlikhet inom upplysningen handlar om idén att alla människor är lika mycket värda och bör ha samma rättigheter och möjligheter, oavsett kön, klass eller bakgrund. Upplysningsfilosofer kritiserade privilegier för kungar och adeln och förespråkade istället ett samhälle där lagar gäller lika för alla. Tanken om jämlikhet blev en viktig grund för demokrati och mänskliga rättigheter.
• Ironi Ironi innebär att man säger något men menar motsatsen, ofta för att belysa orimligheter eller motsägelser.
• Satir Satir är en humoristisk men skarp kritik som hånar brister i samhället eller hos människor, ofta för att driva fram förändring.
• Pseudonym En pseudonym under upplysningen var ett påhittat namn som författare använde istället för sitt eget. Många upplysningsfilosofer skrev under pseudonym för att skydda sig mot förföljelse eller censur, eftersom deras idéer ofta kritiserade kungar, kyrkan eller samhällets makthavare. Ett känt exempel är Voltaire, som använde sitt pseudonym för att skriva fritt och undvika konflikter med myndigheterna.

Alla Inga Spara