LÖFÖ16

Alla Inga Spara

• Fonetik läran om språkljud
• fonologi läran om de minsta betydelseskiljande enheterna i språket och sättet att kombinera dem i morfem och ord
• helordsläsande/ helordsskirvande ett läsande och skrivande som innebär att personen känner texter oberoende av i vilket sammanhang texten förekommer.
• Individualpsykologiskt perspektiv undersökning som är inriktat på den enskilde individens beteeende
• metaspråk ett språk som används för att tala om språket. Med hjälp av termer som språkljud, ord, fras, sats, påstående kan vi tala om språket
• metaspråkliga aktiviteter Barnen har tidigare talat om saker den lever i, nu pratar de om det språket när de befinner sig i vardagen. De etablerar språket från en verksamhet till omgivningen.
• preläsande / preskivande ett läsande och skrivande som inte kan bedömas med traditionella grammatiska mått. Det är istället ett helt godtyckligt hanterande av skriftens tecken. Det innebär att allt som är skrivet kan läsas på vilket sätt som helst. Till det som är skrivet räknas till en början inte bara konventionella skrivtecken, dvs. bokstäver, utan även krumelurer, andra bokstavslikande tecken och siffror
• situationsläsande / situationsskrivande ett grammatiskt acceptabelt läsande och skrivande som kommer till stånd genom att aktören i förväg känner till den situationen i vilken text förekommer och därmed kan sluta sig till vad som står där
• Socialinteraktionistiskt perspektiv Undersökning som är inriktat på det sociala samspelet en individ ingår i de sociala och kulturella sammanhang han lever i.
• Diktamensskrivande/ diktamenssläsande Det är ett grammatiskt läsande och skrivande som sker tillsammans med en annan person som har huvudansvar för att slutresultatet blir riktigt. Det är ett skrivande och läsande av, grammatisk synvinkel, tidigare okända språkobjekt för den underordnade personen
• Emergent litercay Det är den läs- och skrivutveckling som startar tidigt i barnens liv och förklaras som en period i en människas liv som leder till skriftspråklighet.
• social språkmiljö Det innebär varierade språkkontexter i sociala sammanhang där kommunikativa resurser så som språk, gester och symboler baserar sig på tidigare erfarenheter och livshistorier som leder till skriftspråkande.
• Appropriering Det är lärprocesser som sker i den yttre lärmiljön, förskolan och samspel med personal/ kamrater, och i det inre tänkandet, intryck som omsätts i det egna tänkandet (inre kommunikation).
• Upptäckande skrivning förskolebarns tidiga experimenterande med skrift, det vill säga utforskande av förhållandet mellan muntliga och skriftliga uttryck i form av att skriva av bokstäver och ord före den formella undervisningen i skolan
• Fonologisk medvetenhet medvetenhet om större enheter i talets fonologiska struktur och efter hand kunna identifiera och manipulera enskilda ljud och koppla dessa till bokstäver.
• Piagets perspektiv på lek och litteracitet rolleken är värdefull för barnens utprovande av idéer och tillägnande av kognitiva färdigheter med fokus på symbolisk representation av aktiviteter och objekt. Det har lett till pedagogisk anpassning av den fysiska miljön på förskolan.
• Vygotskijs perspektiv på lek och litteracitet Fokus på hur barn genom rollek tillsammans med andra barn och vuxna lär sig av omgivningen när de gäller litteracitet. Barn lär litteracitetsfrämjande färdigheter genom vardagsaktiviteter med andra, rollek, låtsaslek och högläsning
• samtida textmiljö Handlar om den fysiska miljöns utformning och hur kommunikativa resurser avspeglar som samtid, att barn får möjlighet att leka och använda analoga, digitala och multimodala kommunikativa verktyg som är aktuella i det omgivande samhället.
• Upptäckande skrivning Förskolebarnens tidiga experimenterande med skrift, dvs. utforskande av förhållandet mellan muntliga och skriftliga uttryck i form av att skriva av bokstäver och ord före den formella undervisningen i skolan. Det sker i en social aktivitet som uppstår i lekaktiviteter och det sociala samspelet med andra.
• SIA-skrivande (kallas också inkodning) Då ett ljud ska representeras av en bokstav vid skrivning. Grammatiskt skrivande som utförs genom användande av operationen syntes-i-analys på egen hand. Tar isär ett språkobjekt samtidigt som man försöker hålla ihop det så att man inte tappar bort vad det egentligen var från början, ex. Utljudning av “Anna” hålls samtidigt ordet ihop så att det inte smyger sig in något ovidkommande ljud. Dels går man från det välbekanta uttrycket till ett grammatiskt uttal av det, dels tar man isär detta uttal med hjälp av bokstavsljud.
• AIS-läsande (kallas också avkodning) Då en bokstav ska få ett ljud vid läsning. Grammatiskt läsande genom att man använder sig av operationen analys-i-syntes. Foga samman grammatiska delar samtidigt som man försöker hålla isär dem för att veta att inget ovidkommande smyger sig in. Ex. Ihopljudning (syntes) isärtagande (analys). Dels tar man sig fram till det grammatiska uttalet, dels måste man känna igen ansiktet på det grammatiska uttalet = känna igen ordet som en språklig företeelse.
• pedagogens roll i barns lek Pedagogen behöver vara närvarande i lekens uppbyggnad och innehåll genom att se till att alla barn kan vara delaktiga. Pedagogen behöver bidra och inspirerar med stimulerande lekmaterial och relevant information om lekens tema genom att ställa frågor. Pedagogen behöver vara samtalsstöd, bidra med att sammanfatta och klargöra vad barnens idéer kan innebära. Bidragsgivare och samspelspartner och stöd i att vidareutveckla lektema.
• lekresponsiv undervisning Dialog mellan pedagog och barn; “Som om” och “det är” (fantasi och verklighet)
• upptäckande skrivning Förskolebarns tidiga experimenterande med skrift, det vill säga utforskande av förhållandet mellan muntliga och skriftliga uttryck i form av att skriva av bokstäver och ord före den formella undervisningen i skolan.
• principen om objektifiering kunna tala om själva språket, reflektera över form och struktur. Principen ligger till grund för att man överhuvudtaget ska kunna delta i metaspråkliga verksamheter och styr hur man gör språket till ett objekt som man kan titta på och utforska. Principen är en förutsättning för att förstå och hantera bokstäver.
• Principen om den dubbla artikulationen kunna urskilja delar, betydelsebärande delar och inte betydelsebärande delar. Yttrandet “katten hänger i garnet” kan delas upp i de meningsfulla delarna ‘katten’ ‘hänger’ ‘i’ ‘garnet’, som i sin tur kan delas upp i de icke-meningsfulla delarna /k/, /a/, /t/, /t/, /e/, /n/, osv. Principen är en förutsättning för att förstå och hantera bokstäver.
• Principen om skrivtecknens invariants förstår att bokstäver har ett namn, form, läte.
• Principen om skrivtecknens linearisering Kunna placera bokstäver i rätt ordning (Paris – sirap) bokstavsljud i samma ordning som raden med bokstäver.
• Principen om skrivtecknens bi-unikhet Förstår att en viss bokstavsordning ger ett visst uttal.

Alla Inga Spara