Makroekonomi - begrepp /doktrin historia

Alla Inga Spara

• insatsvaror används som insats för produktionen av andra varor
• färdig vara avsedd för slutgiltig konsumtion eller investering
• föräldringsvärde värdet av ett företags produktion minus värdet av de insatsvaror som gått åt.
• BNP (inkomser) summan av alla inkomster till arbetskraften och kapital (vinster och räntor)
• Nominell BNP är alla varor värderade till deras löpande marknadspris (BNP i löpande priser).
• Real BNP konstrueras genom att alla varor värderas till konstanta priser, t.ex. de priser de hade år 2014 (BNP i fasta priser)
• 70-regeln Om något har tillväxttakt på x% per år. Hur lång tid tar det innan det fördubblas? 70/x
• högkonjunktur real BNP växer snabbare än normalt. BNP nivån är högre än den normalt skulle vara. Y > Yn
• lågkonjuktur Real BNP växer långsammare än normalt. Y < Yn
• depression låg tillväxt och hög arbetslöshet
• Privat konsumtion är varor och tjänster konsumerade av hushållen.
• Bruttoinvesteringar är inköp av investeringsvaror i företag och offentlig sektor.
• Offentlig konsumtion är inköp av varor och tjänster inom stat, kommuner och regioner. Det inkluderar inte transfereringar och bidrag eller räntor på statsskuld.
• Says lag utbudet genererar sin egen efterfrågan.
• Walras lag Den säger att om man har n stycken marknader i ekonomin så kommer marknadsjämvikt (utbud=efterfrågan) bara att kunna bestämma n-1 priser. Det är relativpriserna som är relevanta. Tänk päron och äpplen
• Vad styr hur stor andel av förmögenheten som ska vara i form av pengar? Pengar behövs för löpande inköp och andra transaktioner. Ju mer inköp per tidsenhet, desto mer pengar efterfrågas. Pengar ger vanligtvis ingen (eller låg) ränta och är därför inte den sparform som ger högst avkastning. Ju högre ränta (avkastning) på andra sparformer (i vårt fall obligationer), desto mindre pengar efterfrågas
• AD hur prisnivån påverkar produktionsnivån när den är ett resultat av jämnvikt på pennings och varumarkanden
• AS samband mellan produktion och priser, härleds från WS-PS
• Nominell tillväxt beräknas genom att jämföra tillväxttakten i både kvantitet och pris medan real tillväxt baseras på en bestämd prisnivå och endast beräknar hur kvantiteten förändrats.
• nominell ränta. Räntan i termer av pengar (SEK, Euro…)
• realränta. När vi sätter in på banken vill vi veta hur mycket konsumtion vi kan få i framtiden givet det vi avstår från idag, räntan i termer av konsumtionsvaror. Detta kallas realränta. Realräntan korrigerar för att inflation gör att pengar förlorar i värde. Om vi sparar en enhet varor kan vi köpa 1+ rt enheter om ett år.
• rivaliserande varor –det betyder att om en person använder dem kan inte en annan göra det. Det gäller vanliga varor och tjänster men också humankapital.
• icke-rivaliserande Det gäller många idéer som tex Pytagoras sats, IS-LM modellen och också kunskapen om hur man konstruerar en Iphone
• Nominell växelkurs relativpriset på valuta. Priset på inhemskt valuta utryckt i uttländsk valuta. > 0, 1 EUR/ 1 SEK.. Kan också uttrckas tvärt om. Vi använder första alternativet. Hur många euro får du för en en SEK kostar
• Pengars Neutralitet Notera att över tid så anpassas prisnivån efter en penningpolitisk stimulans (åtstramning) så att den reala penningmängden blir oförändrad. Därmed får den inga långsiktiga effekter på produktion, eller andra reala variabler eller på räntan.
• optimala valutaområden länder som har en gemensam valuta bör ha konjekturcyklar som följer varande. Detta för att penningspolitken ska vara så framgångsriks som möjigtt. Även fri rörelse på arbetskraft. Om det är låg konjuktur kan detta detta motverka hög arbetslöshet och
• Komparativa fördelar Bygger på de produktionsfaktorer som ett land är rikt på. Om det land A kan producera 2 st av vara x och 1 st av vara y. MEdans land B kan producera 2 av vara y och 1 av vara x så har land A komparativa fördelar i vara x. Detta skapar möjligheter till effektivtet och handelsvinster och kan förbättra ekonomin.
• naturliga räntan är den reala ränta som skulle råda om resursutnyttjandet i ekonomin idag var normalt och förväntades fortsätta vara normalt i framtiden.
• Styrräntan reporäntan är den nominella ränta som bankerna kortfristigt kan låna eller placera till i Riksbanken. Styrräntan kan också beräknas i reala termer genom att justera för förväntad inflation, vilket är mest relevant vid analyser av realekonomisk utveckling.
• reala räntan kan beräknas som den nominella räntan under lånets löptid minus förväntad inflation under samma period. Den reala räntan visar den köpkraft som en låntagare måste avstå för att få tillgång till lånet, vilket är det som är mest relevant för hushåll och företag när de bestämmer sig för att låna pengar.
• Ränteparitetsvillkoret: Ränteparitetsvillkoret i=i*-((Ee-E)/E) måste gälla eftersom det ger en positiv relation mellan ränta och växelkurs. Villkoret innebär att förändringar i växelkursen kommer att kompensera för ränteskillnader mellan länder så att den förväntade avkastningen blir densamma. Det motverkar arbitragemöjligheter, det visar att det är likvärdigt att investera i inhemska och utländska statsobligationer.
• “Pay as you go” system: Det innebär att de som arbetar finansierar pensionerna i ett land. En minskning av befolkningstillväxten innebär en situation där en större del av befolkningen är pensionärer och därmed behövs mer pengar. Det innebär även att andelen människor som arbetar blir lägre och intäkterna blir därmed lägre. Högre efterfrågan på pensionspengar i samband med lägre intäkter leder till ett underskott av pensionspengar, vilket är ett problem.
• Nominell och real växelkurs: en nominella växelkursen ges av E=(1+i)/(1+i*)*Ee och visar en valutas pris uttryckt i en annan valuta, exempelvis hur många kronor en euro kostar. Den reala växelkursen visar relativpriset mellan två länder växelkurser och ges av =EP/P* där E är den nominella växelkursen, P är prisnivån och P* är prisnivån i utlandet.
• Neutral ränta: Neutral ränta, eller realränta r=i-, påverkas inte av penningpolitiken som den nominella räntan i gör utan bestäms av långivare och låntagare. Om folk sparar mycket kommer den neutrala räntan att bli låg eftersom det finns mer pengar att låna ut, vilket gör att priset på pengar sjunker. Om folk sparar lite kommer den neutrala räntan att bli hög eftersom det finns mindre pengar att låna ut, vilket gör att priset på pengar ökar. Den neutrala räntan är den som ekonomin rör sig mot efter en konjunkturförändring och ekonomin börjar stabiliseras.
• Gyllene regelns sparkvot: Gyllene regelns sparkvot är den sparkvot som leder till högsta möjliga konsumtionsnivån.
• Fishereffekten: På medellång sikt kommer den nominella räntan i att öka lika mycket som inflationen. Inflationen är i=rn+gm summan av den reala räntan och tillväxten i penningmängden.
• Finansiella multiplikatorn: Y=1/(1-c1)*(c0+I+G-c1*T). Det vänstra leder är multiplikatorn och det högra ledet är autonom efterfrågan. Multiplikatorn visar hur stor effekt finanspolitik har på BNP. Konsumtionsbenägenheten c1 avgör multiplikatorns storlek. I en sluten ekonomi riktar sig hela den ökade efterfrågan mot inhemsk produktion medan i en öppen ekonomi riktar sig en del av den ökade efterfrågan mot utländsk produktion. Det innebär att effekten av ökad inhemsk efterfrågan inte har en lika stor effekt på den inhemska produktionen när ekonomin är öppen eftersom en del går till ökad import.
• endogen och exogen varibaler En endogen variabel bestäms inom modellen och en exogen bestäms utifrån.
• Devalvering och revalvering: Devalvering innebär att nominella växelkursen minskar och revalvering innebär att nominella växelkursen ökar. En devalvering leder till att den reala växelkursen minskar, vilket ökar nettoexporten och produktionen. XNXY. På medellång sikt kommer den högre produktionen leda till lägre arbetslöshet, högre löner och därmed en högre prisnivå. YNuWP. En högre prisnivå gör att den reala växelkursen ökar =E*P/P* och därmed minskar nettoexporten samt produktionen. Det innebär att produktionen och nettoexporten är oförändrat på medellång sikt.
• Robert Lucas en av förgrundsgestalterna inom teorier för långsiktig tillväxt och modeller med rationella förväntningar. Enligt honom bör man inte i en modell anta att individer hela tiden gör samma misstag när de bildar sig förväntningar om framtiden. Istället bör man anta att individer gör sitt bästa att göra prognoser om framtiden – tex om inflation, skatter och löner.
• Thomas Sargent visade konkret hur man kunde bygga in rationella förväntningar i realistiska makromodeller. Han visade hur viktigt trovärdighet var i samband med försök att få ned inflationen. Utan att få ned förväntad inflation går det inte att få ned inflationen utan en ökning av arbetslösheten.
• Den klassiska guldmyntfoten Det internationella växelkurssystemet år 1880-1914 som byggde på att deltagarländernas valutor var inlösbara mot guld.
• John M.Keynes och Hicks Hicks formukerade IS&Lm och var ett matisiesikt sätt att uttrcka Keynes teorier om att staten ska försöka motverka efterfråga sväningar i efterfrågan för att undvika långa perioder av arbetslöshet. Centrala i nyekenaska och IS-LM är att priser är trögrörliga
• Merkantilisterna menade att ett mål för den ekonomiska politiken är att generera handelbalansöverskott. Som vi noterat är det samma sak som att investeringarna är lägre än sparandet, något som inte självklart är bra.
• pareto förbättring att minst en person ska få det bättre utan att någon annan person ska få det sämre
• Heckscher-Ohlin Skillnader i länders komparativa fördelar syftar till skillnader i produktionsfaktorer. En del är utbildning och den andra delen är naturresurer. Ett land som har högutbiildade människor har komparativa fördelar i högutbilad arbtskraft och vice versa
• Mundell-Flemming optimala valutaområden, dvs vilka faktorer som avgör om regioner eller länder bör ha samma valuta (eller fast växelkurs mot varandra).De konjunkturstörningar som drabbar länderna är synkroniserade så att deras konjunkturer tenderar att vara välkorrelerade, dvs ungefär samtidigt ha högkonjunkturer respektive lågkonjunktur. 2. De finns goda möjligheter för arbetskraften att röra sig mellan länderna.
• David Ricardo Hävdade bland annat att prisnivån, allt annat lika är proportionell mot mängden utestående sedlar och mynt. • Detta är också vad vi visat gäller på medellång sikt. En ökning av M leder till en proportionellt lika stor ökning av P så att M/P är oförändrat. England hade lämnat guldmyntfoten och ökade penningmängden. Under guldmyntfoten garanterade centralbanken att man kunde växla in sina sedlar i guld. Begränsade hur mycket sedlar man kunde trycka och därmed inflationen.
• Bretten woods-systemet var också ett system med guldmyntfot. USAs centralbank Federal Reserve, garanterade att man kunde lösa in dollar mot guld till priset $35 per ounce (31 gram). Övriga länder hade fast växelkurs mot dollarn, en indirekt guldmyntfot.
• Friedman Krisiskt till keyniskt ider om att motverka sväniingar i efterfrågan. Istället menade han att den bästa politiken är att se till att penningmängden inte fluktuerar. Han menade att den stora depressionen berodde på en kraftig penningpolitisk åtstramning. ”permanentinkomsthypotesen” som innebär att konsumtionen är lika med den förväntade framtida genomsnittliga inkomsten. Han myntade begreppet ”helikopterpengar” som åter blivit aktuellt.
• Fisher Hypotesen att en ökning av penningmängdens tillväxttakt leder till en lika stor ökning av både inflation och nominalränta är uppkallad efter honom – Fisher hypotesen.
• Marshall learner vilkkoret En ökat 3 ger försämrad NX etersom om Marshall lerner vilkkoret är uppfylt så är export och importvolymen tillräckligt känsliga för relativprisförändringar imellan inhemska och utländska varor.
• multilaterala växelkurser Dessa är vägda genomsnitt av flera bilaterala växelkurser. Oftast används då handelsvikter.
• styrränta är den ränta som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken på sju dagar.

Alla Inga Spara