Makroekonomi

Övningen är skapad 2023-01-14 av Elias1827. Antal frågor: 73.




Välj frågor (73)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • Vilka typer av växelkurssystem finns? Fullständig fast växelkurs, Fast men justerbar växelkurs och Rörlig växelkurs
  • Diskretionär politik full handlingsfrihet, beslut fattas efterhand, åtgärder anpassas till det ekonomiska läget
  • Regelbaserad politik åtgärder följer en i förväg fastställd plan. De typer av regler som finns är återkopplingsregler och fast regel
  • Fast regel En handlingsplan fastställs och följs oberoende av ekonomins tillstånd. Samma åtgärd oavsett om vi befinner oss i hög eller lågkonjunktur. Försöka förhindra att saker inträffar i förhand i syfte att minska svängningarna från början.
  • Återkopplingregel Åtgärderna följer en i förväg fastställd princip – bestäms i förväg vilka åtgärder som ska vidtas i olika situationer
  • Aktiv politik åtgärder som vidtas för att påverka ekonomin i en viss riktning. Denna slags politik kan vara regelbaserad enligt en återkopplingsregel eller vara av diskretionär typ
  • Inside lag tidsfördröjningen mellan en störning och en åtgärd. Vid återkopplingsregel.
  • Outside lag tidsfördröjningen mellan en åtgärd och dess effekt. Vid återkopplingsregel.
  • Lucaskritiken hypotsen att empiriska samband ändras när den ekonomiska politiken ändras. Skattade empiriska samband kan därmed inte utgöra underlag för bedömningar av effekterna av en ny politik. Människor ändrar sitt beteende i och med politiska beslut vilket kan vara svåra att förutspå.
  • Expansiv finanspolitik när staten väljer att utöka sina offentliga utgifter, alternativt sänka skattesatsen i syfte att stimulera efterfrågan på varor och tjänster för att öka BNP
  • Expansiv penningpolitik Ökning av penningmängden i syfte att öka BNP
  • Kontraktiv finanspolitik Minskning av offentlig konsumtion eller höjning av skatten i syfte att minska BNP/inflation
  • Kontraktiv penningpolitik Minskning av penningmängen i syfte att minska BNP/inflationen
  • Real växelkurs priset på inhemska i varor i inhemsk valuta/priset på utländska varor i inhemsk valuta. Om den nominella växelkursen deprecierer, alltså priset på den inhemska valutan minskar kommer den reala växelkursen också att depreciera. Det kallas då real depreciering.
  • G offentliga utgifter för konsumtion och investeringar
  • X-IM=NX nettoexport
  • försörjningsbalansen Y+IM=C+I+I(lagerinvesteringar)+G+X
  • förädlingsvärde det värde som tillförs de varor som går in i produktionen under produktionsprocessen. Försäljningsvärde - kostnader för insatsvaror
  • real BNP mått på den totala kvantiteten varor och tjänster som produceras under ett år. (BNP i fasta priser). (nominell BNP/BNP deflator)
  • nominell BNP mått på den totala kvantiteten varor och tjänster som produceras under ett år i löpande pris. (BNP i löpande pris). (BNP deflator x real BNP)
  • BNP deflatorn genomsnittlig prisnivå på samtliga varor och tjänster som ingår i BNP relativt ett basår. (nominellt BNP/real BNP)
  • real BNP per capita real BNP/befolkning
  • tillväxt i real BNP per capita tillväxt i real BNP - befolkningstillväxt
  • BNI värdet av alla inkomster som genererats av nationens permanenta bosatta under en viss period. = BNP+(primära netto inkomster från utlandet)
  • NNP(nettonationalproduktion) BNP - kapitalförslitning
  • NNI(nettonationalinkomst) BNI - kapitalförslitning
  • disponibel nationalinkomst nettonationalinkomst + löpande transfereringar från utlandet
  • soliditet eget kapital/tillgångar
  • Bytesbalansens beståndsdelar 1. Handelsbalans: köp och försäljning av varor, 2. Tjänstebalans: köp och försäljning av tjänster, 3. primära netto inkomster från utlandet, 4. sekundära netto inkomster från utlandet
  • Betalningsbalansen består av 1. Bytesbalansen, 2. Finansiell balans, 3. Kapital balans(immateriella tillgångar), 4. Restpost(det värde som behövs för att summan ska = 0), BB + KB - FB + restpost = 0
  • FInansiella balansen visar 1. Lån till och från utlandet, 2. Köp och försäljning av tillgångar till och från utlandet, 3. Förändringen av riksbankens valutareserv
  • Underskott i bytesbalansen 1. Sverige använder mer resurser än vad som produceras i landet, 2. Vi kan ta lån från och sälja tillgångar till andra länder för att finansiera underskottet
  • Överskott i bytesbalans 1. Sverige använder mindre resurser än vad som produceras i landet, 2. Vid överskott kan vi låna ut pengar till och köpa tillgångar av andra länder
  • finansinspektionen kontrollerar att banker följer regleringar
  • riksgälden ansvarar för insättningsgarantin
  • relativt arbetslöshetstal antal arbetslösa/antal i arbetskraften
  • relativt arbetskraftstal(förvärvsfrekvens) arbetskraften/arbetsför befolkning
  • utvidgad arbetslöshet öppet arbetslösa + latent arbetssökande
  • total arbetslöshet öppet arbetslösa + sysselsatta i arbetspolitiska åtgärder
  • Inflation ökningstakt i genomsnittlig prisnivå, mäts som den procentuella ändringen i prisnivå, ex. (prisindex 2019 - prisindex 2018) / prisindex 2018 = inflationen 2019
  • konsumentprisindex(KPI) priset på konsumtionsvaror, inklusive import
  • neoklassisk tillväxtteori förklarar hur kapitalbildning kommer till stånd, men inte hur teknisk utveckling uppstår (exogent)
  • endogen tiilväxtteori försöker förklara hur teknisk utveckling (A) kommer till stånd
  • Ginikoefficient Mellan 1 och 0, vid 0 har alla samma inkomst (fullständig inkomstjämlikhet), vid 1 har en person all inkomst (fullständig ojämlikhet)
  • Kuznetskurvan hypotes om omvänt U-format samband mellan BNP per capita och inkomstjämlikhet, ex. kurvan går upp när bönder övergår till industri jobb och jämnar ut sig när alla bönder gått över
  • Thomas Piketty-hypotes ojämnt fördelat kapital initialt och inkomstojämlikheten ökar över tiden, kapitalet går i arv, kapitalägarna sparar hela kapitalinkomsten
  • integrated assesment model (IAM) återkoppling mellan klimat och BNP utveckling
  • inflödet till arbetslöshet individer utanför arbetskraften som blir arbetslösa när de avslutar sin utbildning eller har avslutat en hemma period med barn, sysselsatta som blir arbetslösa
  • utflödet från arbetslöshet arbetslösa som lämnar arbetskraften för att t.ex. plugga eller gå i pension, arbetslösa som blir sysselsatta
  • jämviktsarbetslöshet arbetslöshet på lång sikt, naturlig arbetslöshet
  • konjunkturell arbetslöshet kortsiktig, cyklisk arbetslöshet som beror på konjunkturläget
  • faktisk arbetslöshet jämviktsarbetslöshet + konjunkturell arbetslöshet
  • trade surplus export < import
  • trade deficit export > import
  • puckelhypotesen puckelformat långsiktigt samband mellan reallön alternativt arbetslöshet och grad av centralisering i förhandlingssystemet
  • aktiv arbetsmarknadspolitik arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsutbildning, sysselsättningsskapande åtgärder
  • passiv arbetsmarknadspolitik arbetslöshetsersättning
  • problem med aktiv arbetsmarknadspolitik 1. undanträngningseffekter (gynnsamt för vissa ogynnsam för andra), 2. utvärderingsproblem (kontrollgrupper saknas, effekter kan vara olika lämpliga)
  • problem med passiv arbetsmarknadspolitik 1. moral hazard (folk slutar söka jobb om de får betalt för att inte jobba), 2. mängden ersättning kan få olika effekter (för lite ersättning = folk tar dåliga jobb, får låg levnadsstandard)
  • myntfot grundläggande systemet pengarnas värde i ett visst land vilar på
  • myntfoten kan bygga på pengarnas inneboende värde (metallmyntfot), lagliga påbud (pappersmyntfot)
  • bankpanik när insättare vill ta ut sina pengar eftersom förtroendet i bankerna har upphört
  • kreditmultiplikatorn anger förhållandet mellan penningmängden och den monetära basen. (penningmängd / monetär bas)
  • kreditmultiplikatorn bestäms av 1. hur mycket kontanter allmänheten vill hålla, 2. hur stora reserver bankerna vill ha
  • bytesekvationen(kvantitetsidentiteten) M(penningmängd) x V(omloppshastighet) = P(prisnivå) x Y(real BNP)
  • omloppshastigheten det genomsnittliga antalet gånger en krona används under ett år (nominell BNP/penningmängd)
  • växelkursen betecknas med E, ex. E(SEK/EURO) = antal SEK per EURO
  • stämmer kvantitetsteorin? 1. Ja, på lång sikt när BNP är lika med potentiell BNP, 2. Nej, på kort sikt är sambandet mellan prisnivå och penningmängd mindre precist
  • depreciering minskning av en valutas värde, export ökar
  • appreciering ökning av en valutas värde, export minskar
  • absolut köpkraftsparitetsteori (PPP) teori för att förklara den långsiktiga nivån på växelkursen
  • absolut PPP E = P(inhemsk) / P(utländsk)
  • relativ PPP Ê = ^P(inhemsk) - ^P(utländsk)

Alla Inga

(
Utdelad övning

https://spellic.com/swe/ovning/makroekonomi.11330154.html

)